Flytträtt Med flytträtt avses rätten att föra över försäkringskapitalet i en eller flera pensionsförsäkringar till en annan pensionsförsäkring med samma försäkrad. En flytt av försäkringskapital kan bara ske med iakttagande av reglerna i inkomstskattelagen och Administrationsavtalet samt SPPs vid var tid gällande riskbedömningsregler. Under pågående utbetalning kan flytt inte ske. Detta gäller även vid partiellt pensionsuttag av del av försäkring. Om den försäkrade önskar flytta sitt försäkringskapital ska detta meddelas till Collectum. Flytt av försäkringskapital kan endast ske till de för tillfället valbara försäkringsgivarna.
Flexibel arbetstid Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.
Utredning Den försäkrade är skyldig att utan ersättning utföra de utredningar, analyser och undersökningar som är av betydelse för att bedöma skadefallet och den försäkrades ansvarighet och som kan genomföras inom den försäkrades verksamhet. I händelse av rättegång ska den försäkrade tillse att i erforderlig utsträckning vittnes- och sakkunnigbevisning kan föras med hjälp av hos honom anställd personal.
Tvistlösning Parterna bör försöka lösa tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av avtalet på egen hand. Om parterna inte kan enas, kan tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Box 174, 101 23 Stockholm, xxx.xxx.xx, eller av allmän domstol. En tvist kan även prövas via EU-kommissionens onlineplattform: xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxx.
Sammanträden Ordföranden ska se till att sammanträde hålls när så behövs. Styrelseledamot har rätt att begära att styrelsen ska sammankallas. Sådan begäran ska framställas skriftligen med angivande av vilket ärende ledamoten vill att styrelsen ska behandla. Ordföranden är om sådan framställan görs skyldig att sammankalla styrelsen.
Personuppgiftsbiträdesavtal Leverantören är Personuppgiftsansvarig för de personuppgifter denne behandlar vid uppfyllandet av Avtalet. Leverantören kommer att ingå i sammanhållen journalföring vilket innebär att Uppdragsgivaren i sina IT-system såsom biträde behandlar även de uppgifter som Leverantören är personuppgiftsansvarig för. Härmed ingås därför en överenskommelse mellan Personuppgiftsansvarig (Leverantören) och Personuppgiftsbiträde (Uppdragsgivaren) i enlighet med Personuppgiftslagen (SFS 1998:2004) 30 § andra stycket (Personuppgiftsbiträdesavtal). Överenskommelsen omfattar all behandling av personuppgifter som Personuppgiftsbiträdet inom ramen för Avtalet utför för den Personuppgiftsansvariges räkning.
Sammanfattning Sammanfattningen baseras på informationskrav enligt punkterna nedan. Dessa är numrerade i avsnitt A-E (A.1-E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för aktuell typ av värdepapper och emittent finns luckor i punkternas numrering. Även om det krävs att en punkt inkluderas i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med en kort beskrivning av det aktuella informationskravet tillsammans med angivelsen ”ej tillämpligt”.
UTREDNINGEN Målet har avgjorts efter huvudförhandling. På förbundets begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med M.O. samt vittnesförhör hållits med D.P., regional ombudsman vid förbundet. På bolagets begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med P.H., ställföreträdare för bolaget, och vittnesförhör hållits med M.C., driftsansvarig vid bolaget och B.J., f.d. löneansvarig hos bolaget. Mellan parterna är således tvistigt om M.O. har rätt till kontant ersättning för ytterligare 24 timmar arbetstidsförkortning, utöver de 16 timmar arbetstidsförkortning som han fick ersättning för i samband med slutlönen i juni 2013. Parterna är överens om att M.O. under perioden april–november 2012 tog ut 24 timmar arbetstidsförkortning. Han var då ledig fyra timmar den 5 april, fyra timmar den 30 april, fyra timmar den 16 maj, åtta timmar den 18 maj och fyra timmar den 2 november. Frågan är om dessa timmar avsåg intjänandeåret den 1 april 2012–31 mars 2013 och att intjänandeår och uttagsår således var sammanfallande eller om dessa timmar avsåg intjänan- deåret 2011/2012. Bolagets ståndpunkt är att bolaget och M.O. har avtalat, i vart fall konkludent, om att uttagsår och intjänandeår ska vara samma år vilket skulle innebära att de timmar som M.O. tog ut från och med april 2012 skulle hänföra sig till intjänandeåret 2012/2013. Enligt förbundets mening har något avtal om att intjänandeår och uttagsår skulle vara sammanfallande inte träffats mellan M.O. och bolaget. Förbundet har vidare hävdat att bolaget inte heller tillämpat ett sådant system. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Det är ostridigt att det inte förelegat något skriftligt avtal om avvikande reg- ler från de som kollektivavtalet stadgar, dvs. att år ett är intjänandeår och år två är uttagsår. Bolaget har inte heller gjort gällande att det träffats ett munt- ligt avtal med den innebörden, utan bolaget menar att M.O. genom konkludent handlande ingått ett sådant avtal då han accepterat att vara ledig vissa hel- och halvdagar i samband med röda dagar. En första fråga är om bolaget över huvud taget tillämpat sammanfallande in- tjänande- och uttagsår. M.O. har berättat att han inte fått någon sådan information och att han inte heller förstått att så skulle ha varit fallet. Bolaget har bl.a. åberopat en handling med rubriken ”Halv – och klämdagar för 2012”. Av den framgår vilka dagar under år 2012 arbetstagarna slutar klockan 12, dvs. arbetar halvdag, nämligen den 5 januari, den 5 april, den 30 april, den 16 maj och den 2 november. En dag anges som helt ledig, den 18 maj. Detta blir sammanlagt 28 timmar. I handlingen anges inte vilket in- tjänandeår dessa timmar hänför sig till. Dessutom avser utläggningen kalen- deråret 2012 och inte perioden från och med den 1 april det året. Däremot anges i slutet av handlingen följande. ”För dig som varit anställd hela intjä- nandeåret (april-11–mars-12) tillkommer fr o m 1 april 2012: 12 timmar att tas ut enl ök med depåchef.” Den texten anger att i vart fall de timmar som arbetstagarna själva förfogar över från och med den 1 april 2012 avser intjä- nandeåret 2011/2012. Det framstår mot den bakgrunden som rimligt att anta att även de utlagda timmarna år 2012 avser det intjänandeåret. Sammantaget blir det fråga om 40 timmar, 28 utlagda timmar och 12 timmar att fritt dispo- nera. Fem timmar utlagda i januari har vid en sådan tolkning dock lagts ut i förskott, dvs. före den 1 april det året. I målet är ostridigt att M.O. i mars 2013 fått ersättning för 12 timmar arbetstidsförkortning. Dessa timmar bör vara de ovan angivna 12 timmarna från intjänandeåret 2011/2012 att tas ut under perioden den 1 april 2012–31 mars 2013. Då dessa inte tagits ut av M.O. har han i slutet av uttagsåret fått kontant ersättning i stället. Av informationen för kalenderåret 2013 framgår följande. Halva dagar var utlagda den 28 mars, 30 april, 8 maj och den 1 november och hel dag den 10 maj, dvs. 24 timmar. I slutet av handlingen anges att från och med den 1 april 2013 tillkommer 16 timmar att själv förfoga över. Sammantaget blir det också 40 timmar. Av informationen går det enligt Arbetsdomstolens mening inte att utläsa att utläggningen år 2012 eller år 2013 innebär fullt ut sammanfallande intjä- nande- och uttagsår. De av bolaget åberopade lönespecifikationerna innehåller information om tidssaldo och därtill kopplad ”komptid” och arbetstidsförkortning. Inte heller dessa handlingar innehåller någon information om att intjänandeår och ut- tagsår är sammanfallande. I ett mejl till M.O., den 24 juni 2013, anger bolagets tidigare lönehandläggare B.J. att alla som arbetat heltid under intjänandeåret (2012- 04-01–2013-03-31) har tjänat in 40 timmar arbetstidsförkortning. Hon anger vidare att vissa av dessa timmar har lagts ut som halvdagar och som klämdag och att resterande 16 timmar har alla fått ta ut när de själva vill. De uppgifterna stämmer med vad som framgår i bolagets information om utlagda dagar år 2013. Dessa uppgifter talar alltså för att dagar som tjänats in 2012/2013 har lagts ut år 2013 och inte år 2012. B.J. har även hörts på bolagets begäran. Hon har uppgett att hon formulerat handlingen ”Halv- och klämdagar för 2012” samt även iordningställt lönespecifikationerna. Hon har vidare berättat att bolaget försökte se till att intjänandeår och uttagsår inte var samma år. B.J:s uppgifter talar alltså emot bolagets påstående om sammanfallande intjänande- och uttagsår. Med beaktande av vad X.X. xxxxxxx och vad som framgår av åberopade handlingar gör Arbetsdomstolen bedömningen att bolaget inte har förmått visa att bolaget tillämpat, än mindre avtalat om, en ordning med sam- manfallande intjänandeår och uttagsår. Det är därmed inte visat att den ledig- het M.O. haft under år 2012, från och med den 1 april, avsåg intjänandeåret den 1 april 2012–31 mars 2013, som bolaget påstått. Det är således inte utrett att han fått ut 24 timmar ledigt avseende det intjänandeåret. M.O. har alltså rätt till ersättning för ytterligare 24 timmar arbetstidsförkortning. Om beloppet i sig råder inte tvist. Arbetsdomstolen har kommit fram till att bolaget, i strid med kollektivavta- let, inte betalat ersättning för 24 timmar arbetstidsförkortning. Bolaget har därutöver vid betalningen av slutlönen utgett ersättning för 16 timmar arbetstidsförkortning med ersättning motsvarande timme för timme i stället för med mertidsersättning på sätt som anges i kollektivavtalet. Bolaget har alltså brutit mot kollektivavtalet i dessa två hänseenden. Bolaget har dock gjort gällande att både förbundet och M.O. genom decemberavtalet avtalat bort rätten att göra gällande krav på t.ex. allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet, vilket förbundet bestritt. Arbetsdomstolen behandlar först påståendet såvitt avser M.O. Enligt bolaget innebär vad som anges i decemberavtalet i punkten viii) att M.O. avstått från rätten till allmänt skadestånd. Där anges att ”förutom vad som stadgas i detta avtal avstår och frånsäger sig M.O. den eventuella rätten till alla andra krav gentemot bolaget inklusive men ej begränsat till eventuell rätt till återanställning”. Enligt förbundet innebär den skrivningen inte att M.O. avsagt sig rätten till allmänt skadestånd för det fall bolaget inte fullföljer sitt åtagande enligt punkten ii). Där anges att M.O. erhåller lön och eventuellt övriga förmåner, enligt lag och avtal, fram till och med den 31 maj 2013. Decemberavtalet är undertecknat av P.L. för bolagets räkning och av ombudsmannen D.P. för M.O:s räkning. Det är ostridigt att M.O. inte var närvarande när avtalet framförhandlades och undertecknades. D.P. har dock uppgett att han under förhandlingarna var i kontakt med M.O. via mejl och telefon. Ingen av parterna har gjort gällande att P.L. och D.P. närmare diskuterade vad de aktuella formuleringarna, punkterna ii) och viii), skulle innebära. D.P. har berättat att vad förbundet avsåg var att när bolaget fullföljt sina förpliktelser enligt decemberavtalet så skulle M.O. inte kunna framställa ytterligare krav. Enligt D.P. innebär det att avtalet inte skulle hindra M.O. från att kräva allmänt skadestånd för det fall bolaget inte fullföljde avtalet om rätt lön och andra förmåner fram till anställningens upphörande och därvid bröt mot kollektivavtalet. Enligt Arbetsdomstolens mening ger utredningen inte stöd för att parterna var överens om att bestämmelserna skulle ha den innebörd som bolaget häv- dat. Arbetsdomstolen får då tolka avtalets innebörd mot bakgrund av främst avtalets ordalydelse. Parterna är överens om att formuleringen ”lön och eventuellt övriga för- måner, enligt lag och avtal” innefattar rätt till ersättning för arbetstidsför- kortning. Enligt punkten viii) avstår och frånsäger sig den anställde den eventuella rätten till alla andra krav gentemot bolaget. Frågan är om ett krav på allmänt skadestånd är ett sådant annat krav. Orden lön och förmån talar möjligen för att det, i nu aktuellt fall, är enbart den kontanta ersättningen för icke uttagen arbetstidsförkortning som avses. Å andra sidan följer den lönen, förmånen, av kollektivavtalet och kollektivavtalsbrott är följden om ersätt- ningen i strid med decemberavtalet inte utges. Enligt Arbetsdomstolens mening är det inte klart att formuleringen ”alla andra krav” innefattar ett av- stående från att göra gällande kollektivavtalsbrott för det fall rätt ersättning enligt punkten ii) inte skulle komma att erläggas. Det är således varken genom avtalets ordalydelse eller vad som framkommit om vad som förevar när decemberavtalet träffades klarlagt att M.O. avsett att avstå från möjligheten att kräva allmänt skadestånd för det fall bolaget inte betalade ersättningar i enlighet med kollektivavtalet. Inte heller har omständigheterna varit sådana att bolaget har haft fog för att anta att M.O. hade en sådan avsikt. Arbetsdomstolens sammanfattande bedömning är att bolaget inte visat att decemberavtalet innebär att M.O. avtalat bort rätten att kräva allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott i aktuellt fall.
Patientavgifter Leverantören är skyldig att tillse att enheten tar ut och administrerar de av Region Skåne fastställda patientavgifterna och följa det med patientavgifterna förenade regelverket. Aktuell förteckning av patientavgifter ska finnas tillgänglig på väl synlig plats vid Enheten, se avsnitt 9, Referenser, för länk. Patientavgifterna ingår i vårdersättningen. Patientavgift, som betalas till enheten och avser vård inom uppdraget, tillfaller Uppdragsgivaren, och avräknas från vårdersättningen. Patienten ska erhålla kvitto vid varje besök. Leverantören ska anteckna i kort för högkostnadsskydd åt patienterna samt utfärda så kallade frikort enligt Uppdragsgivarens regler. När patient betalar mot faktura får Leverantören ta ut faktureringsavgift, samt påminnelseavgift vid påminnelse om fakturabetalning, med samma belopp som Uppdragsgivaren tillämpar. Faktureringsavgift får inte registreras i högkostnadskort, se avsnitt 9, Referenser, för länk. Leverantören ansvarar för eventuella kundförluster. För patientavgifter utan samband med sjukdom eller skada hänvisas till länk ovan.
Läkekostnader Försäkringen ersätter den försäkrades patientavgift i allmän sjukvårdsförsäkring upp till högkostnadsskyddet för nödvändiga och skäliga kostnader avseende: – läkarvård – behandling som läkare föreskrivit för skadans läkning – fysioterapi – naprapat eller kiropraktisk behandling, efter remiss från läkare. Remissen får inte vara äldre än sex månader. Försäkringen ersätter den försäkrades dygnsavgift i allmän sjukvårdsförsäkring för sjukhusvård. Försäkringen lämnar ersättning i upp till tre år efter att olycksfallsskadan inträffat. Har skadan lett till invaliditet vars invaliditetsgrad inte kan fastställas inom tre år, betalas läkekostnader till dess invaliditetsgraden fastställts. Ersättning för läkekostnader lämnas inte sedan invaliditetsgrad fastställts.
