Sammanfattning. Sammanfattningen baseras på informationskrav enligt punkterna nedan. Dessa är numrerade i avsnitt A-E (A.1-E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för aktuell typ av värdepapper och emittent finns luckor i punkternas numrering. Även om det krävs att en punkt inkluderas i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med en kort beskrivning av det aktuella informationskravet tillsammans med angivelsen ”ej tillämpligt”.
Sammanfattning. Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare – sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar.
Sammanfattning. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har regeringens uppdrag att etablera en webbaserad prisjämförelsetjänst för tandvård. Prisjämförelsetjänsten syftar till att öka möjligheten för allmänheten att få en bild av prisnivåer inom tandvården och möjliggöra jämförelser mellan olika tandvårdsmottagningar. Jämförelse av prisnivå per mottagning kommer att kunna göras på en övergripande nivå, per behandling men även per åtgärd. Det kommer att finnas information om vad som ingår i respektive behandling eller åtgärd samt ett jämförelsetal för att jämföra prisnivå per mottagning med referenspris. Prisjämförelsetjänsten baseras på rapporterade uppgifter till Försäkringskassan. En förutsättning för tjänsten är således att Försäkringskassan tillhandahåller data som är nödvändiga för etablering och drift av tjänsten. För att prisjämförelsetjänsten ska möjliggöra en objektiv jämförelse mellan tandvårdsmottagningar måste det totala priset för respektive tandvårdsåtgärd rapporteras in av vårdgivaren till Försäkringskassan, utan tillägg för olika material och tekniker utanför tandvårdsstödet. TLV förordar därför bland annat ändring i förordning (2008:193) om statligt tandvårdsstöd, för att säkerställa att vårdgivarna rapporterar in det totala priset för en utförd åtgärd. Andra förutsättningar för att kunna etablera en objektiv likabehandlande tjänst är att förslagen om ändring genomförs i förordning (2011:306) om behandling av personuppgifter i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets verksamhet i fråga om det statliga tandvårdsstödet avseende personuppgiftshanteringen i samband med prisjämförelsetjänsten. TLV föreslår även att uppdraget att driva en prisjämförelsetjänst specificeras genom en ytterligare punkt i 1 a § förordningen (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Datum för ikraftträdande för föreslagna ändringar förordas till den 1 januari 2018. Uppdraget ska slutredovisas i juni 2018.
Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen om förvaltning av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades under 1960-talet har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projekt. I detta ärende föreslås en uppgörelse, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124.
Sammanfattning. Sammanfattningen består av vissa informationskrav uppställda i ”Punkter”. Punkterna är numrerade i avsnitten A–E (A.1–E.7). Denna sammanfattning innehåller de Punkter som krävs för en sammanfattning i ett Prospekt för den aktuella typen av emittent och värdepap- perserbjudande (nyemission av Units). Eftersom vissa Punkter inte är tillämpliga för alla typer av Prospekt kan det förekomma luckor i Punkternas numrering. Även om det krävs att en Punkt inkluderas i sammanfattningen för den aktuella typen av Prospekt finns det i vissa fall ingen relevant information att lämna. Punkten har i så fall ersatts med en kort beskrivning av informationskravet tillsammans med angivelsen ”ej tillämplig”.
Sammanfattning. Sammanfattningsvis har Xxxxxxx drabbats av ändrade marknadsförhållanden och försenade detaljplaneprocesser. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i s...
Sammanfattning. DEFINITIONER AV NYCKELTAL Finansiella nyckeltal Soliditet, % Eget kapital dividerat med totalt kapital. Räntetäckningsgrad, ggr Avser rörelseresultat efter avskrivningar dividerat med räntekostnader och liknande resultatposter. Skuldsättningsgrad, % Räntebärande skulder dividerat med eget kapital. Avkastning på eget kapital, % Periodens resultat dividerat med totalt eget kapital. Räntebärande skuld, KSEK Mängden räntebärande skuld i balansräkningen. Data per aktie Xxxxx aktier, periodens slut Antalet utestående aktier vid periodens utgång. Resultat per aktie, SEK Periodens resultat dividerat med antalet utestående aktier i kronor. Eget kapital per aktie, SEK Eget kapital i kronor dividerat med antalet utestående aktier. Utdelning, SEK Utdelning under perioden i kronor. Presenterade finansiella nyckeltal har inte definierats enligt tillämpliga regler för finansiell rapportering. Emittenten bedömer att dessa nyckeltal ger en bättre förståelse för Emittentens ekonomiska trender. Emittenten har inte tidigare presenterat, men har för avsikt att framöver presentera, dessa nyckeltal. Observera att Emittenten inte nödvändigtvis beräknar dessa nyckeltal på samma sätt som andra bolag, av vilken orsak det inte kan garanteras att nyckeltalen är jämförbara med andra bolags nyckeltal med samma benämningar. Den finansiella informationen ovan är reviderad av revisor med undantag för nyck- eltalen. Den finansiella informationen är hämtad från Emittentens koncernredovis- ning per den 29 februari 2016 och avser perioden 2016-01-12 – 2016-02-29 och är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämn- dens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”). Väsentliga händelser Emittenten har efter den 29 februari ingått förvärvsavtal för fyra (4) nya fastigheter och tillträtt sammanlagt sex (6) stycken fastigheter belägna i Mälardalsområdet. Därtill har Bolaget sålt en (1) fastighet efter den 29 februari. Xxxx xxxxxxxxx har inträffat sedan den senaste offentliggjorda finansiella informationen per den 29 februari 2016 och som skulle kunna ha en väsentlig inverkan på Emittentens finansiella situation eller ställning på marknaden. Inga negativa förändringar i framtidsutsikter har ägt rum sedan den senaste offentlig- gjorda finansiella informationen per den 29 februari 2016.
Sammanfattning. Sammanfattningen består av informationskrav vilka redogörs för i ett antal punkter. Punkterna är numrerade i avsnitt A-E (A.1-E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för aktuell typ av värdepapper och emittent finns luckor i punkternas numrering. Även om det krävs att en punkt inkluderas i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med en kort beskrivning av punkten tillsammans med angivelsen ”ej tillämpligt”.
Sammanfattning. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) redovisar i denna rapport kartläggningen av hur arbetslöshetskassorna hanterar arbetslöshetsersättning under uppsägningstid. Syftet med uppdraget har varit att kartlägga arbetslöshets- kassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid. Av grundvillkoren i 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) framgår att den sökande ska vara arbetslös och oförhindrad att ta ett arbete för arbetsgivares räkning för att vara berättigad till arbetslöshetsersättning. En person som sägs upp från sin anställning har rätt till uppsägningstid enligt kollektivavtal eller lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). En arbetstagare som väljer att avstå från sin rätt till uppsägningstid enligt LAS eller kollektivavtal, sedan uppsägningen verkställts kan, enligt ett avgörande från Försäkringsöver- domstolen (FÖD) 1, anses vara arbetslös och uppfylla villkoren enligt 9 § ALF för rätt till arbetslöshetsersättning. I maj 2014 genomförde IAF en webbenkät bland samtliga 28 arbetslöshetskassor om hur de hanterade arbetslöshetsersättning under uppsägningstid. Enkätsvaren visade bland annat att: • 25 arbetslöshetskassor hade någon form av rutin (skriftlig eller muntlig) för hanteringen av ärenden där sökande ansöker om ersättning under pågående uppsägningstid. • Det var vanligast att arbetslöshetskassorna använde SO:s rutiner. • Av de 25 arbetslöshetskassor som uppgav att de hade någon form av rutin, utredde 17 om den sökande hade rätt till uppsägningstid från sin tidigare arbetsgivare. • 11 av 182 arbetslöshetskassor hade som xxxxx att utreda om den sökande hade rätt till ytterligare uppsägningstid enligt till exempel kollektivavtal. • Det var 18 av 18 arbetslöshetskassor som inte gjorde någon skillnad på om de sökande hade rätt till ytterligare uppsägningstid enligt kollektivavtal eller LAS. • 1 av 18 arbetslöshetskassor fattade beslut om avslag vid ansökan om ersättning. • 11 av 18 arbetslöshetskassor fattade beslut om avstängning från rätt till ersättning. 1 FÖD 1992:20.
Sammanfattning. Mellan markkontoret och staten genom Statens Fastighetsverk (SFV) och Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF) har avtal upprättats om utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden. Avtalet omfattar upprustningsåtgärder, deltagande i förvaltningskostnader och servituts- och arrendeavtal i samband med nedläggning av kraftledning i tunnel, mm. Avtalet omfattar också stadens förvärv av fastigheten Valparaiso 1 i Värtahamnen och del av Norra Djurgården 1:1 i Albanoområdet. Avtalet innebär även för stadens del att Rosenbadsparken och tre markområden av förgårdskaraktär överförs från staden till SFV och för statens del att huvudmannaskapet för Riddarholmen övergår från staden till staten. Expertrådet för fastighetsvärdering kommer att behandla förvärven 2006-04-19, i ärende med dnr 0000-000-0000. Staden förvärvar även fastigheten Grönland 1:39 av JM Fastighets AB och transporterar omedelbart köpet vidare till KDF utan förpliktelser för staden. I och med transportköpet löses en tvist mellan staden och JM. Staten/KDF, ges möjlighet att tillträda fastigheten. Kontoret anser det angeläget att komma överens med KDF vad gäller utvecklingen av områdena i Albano och Norra Djurgårdsstaden. Det är därför av största vikt att avtalen undertecknas och att kontoret bekostar upprustning samt bidrar med driftkostnad avseende Fisksjöäng som till stor del kommer nyttjas av boende i Norra Djurgårdsstaden. Genom förvärvet av Valparaiso blir staden ensam markägare i området runt Siljaterminalen. Xxxxxxxx föreslår att nämnden för sin del godkänner bilagda avtalsförslag och underställer beslutet kommunfullmäktige för godkännande. Xxxxxxxx föreslår också att nämnden ger kontoret i uppdrag att fullfölja avtalen. Xxxxxxxx föreslår vidare att nämnden i enlighet med detta utlåtande godkänner kontorets förslag till delgenomförandebeslut för Norra Djurgårdsstaden och ger kontoret i uppdrag att utföra de arbeten som är förenade med detta beslut. Beslutet villkoras av ny detaljplan.