Sammanfattning. Sammanfattningen baseras på informationskrav enligt punkterna nedan. Dessa är numrerade i avsnitt A-E (A.1-E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för aktuell typ av värdepapper och emittent finns luckor i punkternas numrering. Även om det krävs att en punkt inkluderas i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med en kort beskrivning av det aktuella informationskravet tillsammans med angivelsen ”ej tillämpligt”.
Sammanfattning. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling och att bredda verksamheten till att även omfatta kommunerna. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess har styrelsen för SKL den 7 oktober beslutat att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. En förutsättning för detta förvärv är att samtliga landsting och regioner säljer merparten av sina aktier i Inera AB till SKL Företag AB. Den ändrade inriktningen för bolaget kommer till uttryck i de förslag till ändrat aktieägaravtal samt ändrad bolagsordning och ändrat ägardirektiv som utarbetats och som redovisas i ärendet. Det förutsätts att landsting och regioner ställer sig positiva till ändringarna, som senare ska beslutas av ägarråd och bolagsstämma. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. Bolaget får en styrelse med 15 ledamöter, där ledamöter från både kommun- och landstingssektorn ingår. Hittills har Ineras verksamhet varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom affären ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden. Genom att samtliga kommuner, landsting och regioner är delägare i företaget, kan medlemmarna kan köpa från Inera AB, utan upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Detta ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar.
Sammanfattning. Enligt byggavtalet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg för att en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottet.
Sammanfattning. Sammanfattningen ställs upp efter informationskrav i form av ett antal ”punkter” som ska innehålla viss information. Dessa punkter är numrerade i avsnitt A – E (A.1 – E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som ska ingå i en sammanfattning för denna typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte behöver ingå, kan det finnas luckor i numreringen av punkterna. Även om en viss punkt ska ingå i sammanfattningen för denna typ av värdepapper och emittent kan det förekomma att det inte finns någon relevant information att ange beträffande sådan punkt. I sådant fall innehåller sammanfattningen en kort beskrivning av aktuell punkt tillsammans med angivelsen ”ej tillämplig”.
Sammanfattning. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har regeringens uppdrag att etablera en webbaserad prisjämförelsetjänst för tandvård. Prisjämförelsetjänsten syftar till att öka möjligheten för allmänheten att få en bild av prisnivåer inom tandvården och möjliggöra jämförelser mellan olika tandvårdsmottagningar. Jämförelse av prisnivå per mottagning kommer att kunna göras på en övergripande nivå, per behandling men även per åtgärd. Det kommer att finnas information om vad som ingår i respektive behandling eller åtgärd samt ett jämförelsetal för att jämföra prisnivå per mottagning med referenspris. Prisjämförelsetjänsten baseras på rapporterade uppgifter till Försäkringskassan. En förutsättning för tjänsten är således att Försäkringskassan tillhandahåller data som är nödvändiga för etablering och drift av tjänsten. För att prisjämförelsetjänsten ska möjliggöra en objektiv jämförelse mellan tandvårdsmottagningar måste det totala priset för respektive tandvårdsåtgärd rapporteras in av vårdgivaren till Försäkringskassan, utan tillägg för olika material och tekniker utanför tandvårdsstödet. TLV förordar därför bland annat ändring i förordning (2008:193) om statligt tandvårdsstöd, för att säkerställa att vårdgivarna rapporterar in det totala priset för en utförd åtgärd. Andra förutsättningar för att kunna etablera en objektiv likabehandlande tjänst är att förslagen om ändring genomförs i förordning (2011:306) om behandling av personuppgifter i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets verksamhet i fråga om det statliga tandvårdsstödet avseende personuppgiftshanteringen i samband med prisjämförelsetjänsten. TLV föreslår även att uppdraget att driva en prisjämförelsetjänst specificeras genom en ytterligare punkt i 1 a § förordningen (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Datum för ikraftträdande för föreslagna ändringar förordas till den 1 januari 2018. Uppdraget ska slutredovisas i juni 2018.
Sammanfattning. Sammanfattningar består av informationskrav uppställda i punkter numrerade i avsnitten A-E (A.1- E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för alla typer av prospekt kan det dock finnas luckor i punkternas numrering. Även om det krävs att en punkt inkluderas i sammanfattningen för aktuella värdepapper och emittent, är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med en kort beskrivning av punkten tillsammans med angivelsen ”ej tillämplig”.
Sammanfattning. Från och med den 1 juli 2018 finns det en generell rätt till kommunal avtals- samverkan i kommunallagen, varigenom samverkansmöjligheterna för kommuner har förbättrats. Budget- och skuldrådgivningen har identifierats som ett prioriterat samverkansområde av socialchefer i Härryda, Mölndal och Partille. Ansvarig verksamhetschef i Mölndals kommun har lett arbetet med att utreda förutsättningarna för en samlokalisering, varvid styrgrupp och arbetsgrupp bildats med representanter från kommunerna. Denna rapport innehåller sammanställd information och statistik från kommunernas förvaltningar om organisation, personal, ekonomi, budget- och skuldrådgivningens innehåll, omvärldsbevakning och kort om avtalssamverkan enligt kommunallagen. I stora drag framgår följande av den genomförda kartläggningen. Budget- och skuldrådgivningen är en obligatorisk verksamhet för kommunerna och av rådgivande karaktär. Verksamheten är organiserad inom olika förvaltningar och sektorer i kommunerna. Budget- och skuldrådgivarnas arbetssätt och verksamhetssystem är likvärdiga. Kommunerna uppfyller de nationella rekommendationerna i skiftande utsträckning utan större skillnader. Det innebär att samtliga kommuner uppfyller god nivå på kvalitet, men att Mölndal och Partille har potential att förbättra och utöka sitt förebyggande och utåtriktade arbete, speciellt med den kommande förstärkningen till två heltidstjänster i Mölndal. Vid rätt dimensionering av personalstyrka upplever inte budget- och skuldrådgivarna sårbarhet vid frånvaro och ledigheter. Det kan bero på att verksamheten utgörs av rådgivning, ej myndighetsutövning, samt att skäligt dröjsmål sträcker sig upp till fyra veckor enligt nationella rekommendationer. Köp av budget- och skuldrådgivning och avtalsbaserad kommunsamverkan på området är vanligt bland kommuner i landet. Syftet med kommunsamverkan är att gemensamt nyttja resurser för att få en organisation som långsiktigt klarar av att upprätthålla nödvändig kontinuitet, kompetens, kvalitet samt uppnå kostnadseffektivitet. Fördelar som skulle följa med en samlokalisering av budget- och skuldrådgivningen kan vara: effektivisering av verksamheten då den sker i större drift, ökad tillgänglighet, större kollegialt utbyte, högre gemensam kompetens samt möjligheter till flera förebyggande och utåtriktade aktiviteter, totalt sett. En ytterligare fördel kan vara förbättrad långsiktig kompetensförsörjning. De aktuella kommunerna har en historia av att kommunicera och samverka på olika om...
Sammanfattning. DEFINITIONER AV NYCKELTAL Finansiella nyckeltal Soliditet, % Eget kapital dividerat med totalt kapital. Räntetäckningsgrad, ggr Avser rörelseresultat efter avskrivningar dividerat med räntekostnader och liknande resultatposter. Skuldsättningsgrad, % Räntebärande skulder dividerat med eget kapital. Avkastning på eget kapital, % Periodens resultat dividerat med totalt eget kapital. Räntebärande skuld, KSEK Mängden räntebärande skuld i balansräkningen. Data per aktie Xxxxx aktier, periodens slut Antalet utestående aktier vid periodens utgång. Resultat per aktie, SEK Periodens resultat dividerat med antalet utestående aktier i kronor. Eget kapital per aktie, SEK Eget kapital i kronor dividerat med antalet utestående aktier. Utdelning, SEK Utdelning under perioden i kronor. Presenterade finansiella nyckeltal har inte definierats enligt tillämpliga regler för finansiell rapportering. Emittenten bedömer att dessa nyckeltal ger en bättre förståelse för Emittentens ekonomiska trender. Emittenten har inte tidigare presenterat, men har för avsikt att framöver presentera, dessa nyckeltal. Observera att Emittenten inte nödvändigtvis beräknar dessa nyckeltal på samma sätt som andra bolag, av vilken orsak det inte kan garanteras att nyckeltalen är jämförbara med andra bolags nyckeltal med samma benämningar. Den finansiella informationen ovan är reviderad av revisor med undantag för nyck- eltalen. Den finansiella informationen är hämtad från Emittentens koncernredovis- ning per den 29 februari 2016 och avser perioden 2016-01-12 – 2016-02-29 och är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämn- dens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”). Väsentliga händelser Emittenten har efter den 29 februari ingått förvärvsavtal för fyra (4) nya fastigheter och tillträtt sammanlagt sex (6) stycken fastigheter belägna i Mälardalsområdet. Därtill har Bolaget sålt en (1) fastighet efter den 29 februari. Xxxx xxxxxxxxx har inträffat sedan den senaste offentliggjorda finansiella informationen per den 29 februari 2016 och som skulle kunna ha en väsentlig inverkan på Emittentens finansiella situation eller ställning på marknaden. Inga negativa förändringar i framtidsutsikter har ägt rum sedan den senaste offentlig- gjorda finansiella informationen per den 29 februari 2016.
Sammanfattning. Sedan 2011 har två separata avtal beträffande hamnområdena gällt mellan exploateringsnämnden respektive trafiknämnden och Stockholms Hamn AB. Markavtalet mellan exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB gäller nyttjande av mark för hamnändamål. Driftavtalet mellan trafiknämnden och Stockholms Hamn AB innebär att Stockholms Hamn AB ansvarar för drift och underhåll, tillsyn av kajer och bryggor, slussar med mera inom de markområden som anges i markavtalet. Avtalen sades upp till upphörande den 31 december 2020. Tillfälliga avtal gäller till den 31 december 2021. Förslaget till nya mark- och driftavtal innebär att omfattningen av upplåten mark justeras och att Stockholms Hamn AB bibehåller nyttjanderätt till ungefär hälften av den tidigare upplåtna ytan, samt att ansvarsfördelningen mellan nämnderna och Stockholms Hamn AB i frågor som ansvar för ytor, fastighets- och mervärdesskatt förtydligas. Nyttjanderättsavgiften som Stockholms Hamn AB ska erlägga till exploateringsnämnden enligt det nya markavtalet uppgår till 46,65 mnkr per år (prisnivå 2022). För Stockholms Hamn AB åtaganden enligt det nya driftavtalet erlägger trafiknämnden 20,0 mnkr per år till Stockholms Hamn AB (prisnivå 2022). Som en direkt konsekvens av avtalen gällande den avgift som Stockholms Hamn AB betalar till exploateringsnämnden och den ersättning Stockholms Hamn AB får från trafiknämnden för drift- och underhåll ökar Stockholms Hamn AB:s nettokostnader med nära 8,0 mnkr jämfört med 2021. Denna ökning möts av minskade egna kostnader för bolaget på motsvarande nivå. Xxxxxx Xxxxxxxx plan 1 Stadshuset 105 35 Stockholm Växel 00-000 000 00 Fax 00-000 000 00 xxxx@xxxxxxxxxx.xx Stadsledningskontoret och koncernledningen konstaterar att markavtalet omförhandlats för att bättre passa stadens utbyggnadsplaner, och att driftavtalet innebär en förtydligad ansvarsfördelning gällande drift och underhåll. Stadsledningskontoret och koncernledningen gör bedömningen att avtalen upprättats på för parterna godtagbara villkor, och att de ekonomiska effekterna är hanterbara. Stadsledningskontoret och koncernledningen konstaterar att ersättning enligt de nya avtalen innebär en positiv nettoeffekt för stadens nämnder, men att de sammantagna ekonomiska konsekvenserna för trafiknämnden beräknas bli negativa på grund av ökade kostnader för drift- och underhåll av tillkommande ytor. För exploateringsnämnden tillkommer intäkter i form av arrende från S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxxx AB för ytor som inte längre ingår i marka...
Sammanfattning. Denna sammanfattning gör inte anspråk på att vara fullständig utan skall enbart ses som en introduktion till prospektet. Varje beslut om att investera i de aktier som erbjuds enligt prospektet skall grunda sig på en bedömning av innehållet i prospektet i dess helhet. Investerare som väcker talan vid domstol med an- ledning av uppgifterna i prospektet kan bli tvungna att svara för kostnaderna för översättning av prospektet. En person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i sammanfattnin- gen eller en översättning av den, bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande eller felaktig i förhållande till eller oförenlig med de andra delarna av prospektet.