Sammanfattning exempelklausuler

Sammanfattning. Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare – sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar.

Sammanfattning. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har regeringens uppdrag att etablera en webbaserad prisjämförelsetjänst för tandvård. Prisjämförelsetjänsten syftar till att öka möjligheten för allmänheten att få en bild av prisnivåer inom tandvården och möjliggöra jämförelser mellan olika tandvårdsmottagningar. Jämförelse av prisnivå per mottagning kommer att kunna göras på en övergripande nivå, per behandling men även per åtgärd. Det kommer att finnas information om vad som ingår i respektive behandling eller åtgärd samt ett jämförelsetal för att jämföra prisnivå per mottagning med referenspris. Prisjämförelsetjänsten baseras på rapporterade uppgifter till Försäkringskassan. En förutsättning för tjänsten är således att Försäkringskassan tillhandahåller data som är nödvändiga för etablering och drift av tjänsten. För att prisjämförelsetjänsten ska möjliggöra en objektiv jämförelse mellan tandvårdsmottagningar måste det totala priset för respektive tandvårdsåtgärd rapporteras in av vårdgivaren till Försäkringskassan, utan tillägg för olika material och tekniker utanför tandvårdsstödet. TLV förordar därför bland annat ändring i förordning (2008:193) om statligt tandvårdsstöd, för att säkerställa att vårdgivarna rapporterar in det totala priset för en utförd åtgärd. Andra förutsättningar för att kunna etablera en objektiv likabehandlande tjänst är att förslagen om ändring genomförs i förordning (2011:306) om behandling av personuppgifter i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets verksamhet i fråga om det statliga tandvårdsstödet avseende personuppgiftshanteringen i samband med prisjämförelsetjänsten. TLV föreslår även att uppdraget att driva en prisjämförelsetjänst specificeras genom en ytterligare punkt i 1 a § förordningen (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Datum för ikraftträdande för föreslagna ändringar förordas till den 1 januari 2018. Uppdraget ska slutredovisas i juni 2018.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats av ändrade marknadsförhållanden och försenade detaljplaneprocesser. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i s...

Sammanfattning. DEFINITIONER AV NYCKELTAL Finansiella nyckeltal Soliditet, % Eget kapital dividerat med totalt kapital. Räntetäckningsgrad, ggr Avser rörelseresultat efter avskrivningar dividerat med räntekostnader och liknande resultatposter. Skuldsättningsgrad, % Räntebärande skulder dividerat med eget kapital. Avkastning på eget kapital, % Periodens resultat dividerat med totalt eget kapital. Räntebärande skuld, KSEK Mängden räntebärande skuld i balansräkningen. Data per aktie ▇▇▇▇▇ aktier, periodens slut Antalet utestående aktier vid periodens utgång. Resultat per aktie, SEK Periodens resultat dividerat med antalet utestående aktier i kronor. Eget kapital per aktie, SEK Eget kapital i kronor dividerat med antalet utestående aktier. Utdelning, SEK Utdelning under perioden i kronor. Presenterade finansiella nyckeltal har inte definierats enligt tillämpliga regler för finansiell rapportering. Emittenten bedömer att dessa nyckeltal ger en bättre förståelse för Emittentens ekonomiska trender. Emittenten har inte tidigare presenterat, men har för avsikt att framöver presentera, dessa nyckeltal. Observera att Emittenten inte nödvändigtvis beräknar dessa nyckeltal på samma sätt som andra bolag, av vilken orsak det inte kan garanteras att nyckeltalen är jämförbara med andra bolags nyckeltal med samma benämningar. Den finansiella informationen ovan är reviderad av revisor med undantag för nyck- eltalen. Den finansiella informationen är hämtad från Emittentens koncernredovis- ning per den 29 februari 2016 och avser perioden 2016-01-12 – 2016-02-29 och är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämn- dens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”). Väsentliga händelser Emittenten har efter den 29 februari ingått förvärvsavtal för fyra (4) nya fastigheter och tillträtt sammanlagt sex (6) stycken fastigheter belägna i Mälardalsområdet. Därtill har Bolaget sålt en (1) fastighet efter den 29 februari. ▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇ har inträffat sedan den senaste offentliggjorda finansiella informationen per den 29 februari 2016 och som skulle kunna ha en väsentlig inverkan på Emittentens finansiella situation eller ställning på marknaden. Inga negativa förändringar i framtidsutsikter har ägt rum sedan den senaste offentlig- gjorda finansiella informationen per den 29 februari 2016.

Sammanfattning. Enligt ett lokalt kollektivavtal om förslagsverksamhet kunde en arbetstagare som föreslog förbättringsåtgärder, under vissa förutsättningar, erhålla förslagsersättning i tre ersättningsnivåer. Fråga om två arbetstagare haft rätt till förslagsersättning enligt det lokala avtalets nivå tre. Mellan parterna förelåg tvist dels om kollektivavtalet innebär att arbetsgivaren haft rätt att ensidigt besluta om huruvida ersättning ska utgå, dels om förslaget uppfyllt förutsättningarna enligt kollektivavtalet för att vara ersättningsgillt, dels om hur beräkningsformeln i avtalet ska tillämpas. Arbetsdomstolen har avslagit talan redan på den grunden att förslaget inte uppfyllt förutsättningarna i avtalet för att ersättning ska utgå. Box ▇▇▇▇ ▇▇-▇▇▇ ▇▇ ▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇@▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇.▇▇ 103 11 STOCKHOLM Besöksadress ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇ ▇ A och B Telefax ▇▇-▇▇▇ ▇▇ ▇▇ ▇▇▇.▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇.▇▇ ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 26/09 2009-04-08 Mål nr A 90/06 Stockholm KÄRANDE Industrifacket Metall Verkstadsklubben vid Ericsson AB i Gävle, Box 6206, 800 06 Gävle

Sammanfattning. Sammanfattningen ställs upp efter informationskrav i form av ett antal ”punkter” som ska innehålla viss information. Dessa punkter är numrerade i avsnitt A – E (A.1 – E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som ska ingå i en sammanfattning för denna typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte behöver ingå, kan det finnas luckor i numreringen av punkterna. Även om en viss punkt ska ingå i sammanfattningen för denna typ av värdepapper och emittent kan det förekomma att det inte finns någon relevant information att ange beträffande sådan punkt. I sådant fall innehåller sammanfattningen en kort beskrivning av aktuell punkt tillsammans med angivelsen ”ej tillämplig”.

Sammanfattning. Banverket, Stockholms läns landsting och Stockholms stad träffade i juni 2006 ett genomförandeavtal för Citybanan. För stadens vidkommande innebar avtalet att staden delfinansierar de båda stationerna City och Odenplan med ett fast belopp om 780 mil- joner kronor samt betalar ett rörligt belopp om maximalt 85 miljoner kronor för stör- ningar i kollektivtrafiken, båda beloppen uttrycka i penningvärde 2005-06-30. För- handlingar skulle därutöver föras om finansiellt åtagande för åtgärder för förbättring av stationsmiljön. De tre parterna Banverket, landstinget och staden har nu genomfört förhandlingar om tekniska lösningar för förbättrat inomhusklimat. Parterna har bl.a. kommit överens om hur ventilationen bör ordnas samt om att uppföra plattformsväggar med öppnings- bara dörrar. Dessutom har parterna enats om att uppföra omfattande cykelparkeringar i anslutning till stationerna City, Odenplan och Stockholm Södra. Vidare är parterna överens om att inom ramen för Citybaneprojektet utföra vissa förberedande arbeten för en utbyggnad av tunnelbanegrenen från Odenplan till Karolinska sjukhuset. Det som överenskommits ovan har reglerats i ett tilläggsavtal till genomförande- avtalet. För stadens vidkommande innebär överenskommelsen att det fasta belopp som staden skall erlägga ökar med 110 miljoner kronor till sammanlagt 890 miljoner kro- nor, uttryckt i penningvärde 2005-06-30. Stadsledningskontoret anser att resultatet av genomförda förhandlingar är accepta- belt och har inga invändningar mot upprättat tilläggsavtal. Kontoret ser positivt på den uppgörelse som uppnåtts i genomförandeavtalet, där staden och landstinget lämnar ekonomiskt bidrag och banverket tar ansvaret för ekonomiska risker. Oaktat detta är det viktigt att staden får fortlöpande insyn i projektet och att berörda nämnder kan ha en god uppföljning av hur projektet utvecklas. Citybanan är troligen det infrastrukturprojekt som har störst betydelse för Stock- holmsregionens utveckling och det är viktigt att projektet nu kan genomföras utan förseningar. Stadsledningskontoret föreslår därför att kommunfullmäktige godkänner Tilläggsavtal nr 1 till genomförandeavtal för Citybanan, innebärande att staden utökar sitt ekonomiska bidrag med ytterligare 110 mnkr i penningvärde 2005-06-30. Stadens bidrag finansieras med särskilt avsatta medel för infrastruktursatsningar under stadens finansförvaltning i samband med tidigare års bokslut.

Sammanfattning. Sammanfattningen består av vissa informationskrav uppställda i ”Punkter”. Punkterna är numrerade i avsnitten A-E (A.1 – E.7). Denna sammanfattningen innehåller de Punkter som krävs för en sammanfattning i ett Prospekt för den aktuella typen av emittent och värdepap- perserbjudande. Eftersom vissa Punkter inte är tillämpliga för alla typer av Prospekt kan det förekomma luckor i Punkternas numrering. Även om det krävs att en Punkt inkluderas i sammanfattningen för den aktuella typen av Prospekt finns det i vissa fall ingen relevant infor- mation att lämna. Punkten har i så fall ersatts med en kort beskrivning av informationskravet tillsammans med angivelsen ”Ej tillämplig”.

Sammanfattning. Prospektsammanfattningar består av informationskrav uppställda i ”punkter”. Punkterna är numrerade i avsnitten A – E (A.1 – E.7). Sammanfattningen i Prospektet innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för alla typer av prospekt kan det dock finnas luckor i punkternas numrering. Även om det krävs att en punkt inkluderas i sammanfattningen för aktuell typ av värdepapper och emittent, är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med en kort beskrivning av punkten tillsammans med angivelsen ”Ej tillämpligt”.