Common use of Klimatsmart mobilitet Clause in Contracts

Klimatsmart mobilitet. Transporter är den största källan till klimatutsläpp i Stockholm och utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafik, cykel och gång. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort för att stärka cyklingen och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionen. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen från flygtransporter och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarna.

Klimatsmart mobilitet. Transporter För att minska trafikarbetet i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelse. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året om. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den största källan interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till klimatutsläpp laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Stockholm Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och utsläppen från trafiken hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Stockholm ska gå före Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och visa vägen medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en snabbare omställning utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning enkelt att fram resa kollektivt till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifieringcentrum, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, serviceskolor, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafik, cykel och gånghandelsområden. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort för att stärka cyklingen och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionen. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad Projektet delfinansie- ras till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen från flygtransporter och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarna50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtal.

Klimatsmart mobilitet. Transporter Ett nytt Program för mobilitet och trafik och Handlingsplan för mobilitet och trafik an- togs kring årsskiftet 2021/2022. Programmet utgår från målet om fossilfria transporter 2030 och 100 % hållbart resande 2050 och innehåller en rad åtgärder för att arbeta mot ökat hållbart resande och fossilfria transporter. Arbetet för att ställa om till hållbara transporter måste prioriteras högt om målet om att alla resor ska ske med hållbara färdmedel år 2050 ska kunna nås. Denna omställ- ning är den största källan till klimatutsläpp en viktig del i Stockholm och utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning arbetet med att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med av koldioxid och förbättra luftkvaliteten i Uppsala stad. Uppsala är en utpräglad cykelstad och har under flera år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifieringi rad utsetts till Sveriges bästa cykelkommun, ökad inblandning vilket är ett resultat av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till satsningar på ökad framkomlighet, säkerhet och att skapa incitament för invånare att välja cykel som ett led i ett håll- bart resande. Uppsala ska bli en möjlighet till en tryggare cykelkommun i världsklass och mer levande stadarbetet med att förbättra upplevelsen hos cyklister och att öka andelen som cyklar ska fortsätta. Det Färdmedelsandelen för cykel ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafik, cykel och gång. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort öka också för att stärka cyklingen säkerställa en fortsatt hög cyke- landel vid utbyggnaden av kapacitetsstark kollektivtrafik. I arbetet med hållbar mobili- tet prioriteras gång, cykling och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionenkollektivtrafik samt ökat samnyttjande eller delning av fordon och transporttjänster. Därutöver kvarstår målet om I en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För av Sveriges största landsbygdskommuner, är också hållbart resande på lands- bygderna en central pusselbit där utbyggnaden av infrastruktur för el-laddning och andra hållbara drivmedel är angeläget. Ett exempel på pågående arbete är ett Vinnova-finansierat pilotprojekt som undersöker möjligheten att gå före utforma ett flexibelt och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras hållbart koncept för att möjliggöra starta arbetshubbar på landsbygden. Uppsala driver tillsammans med Linköping, Umeå och Trafikverket ett projekt som har som syfte att ta fram en kraftigt ökad elektrifieringfärdplan för mobilitetshubbar för kombinerad och delad mobilitet. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen Arbetet sker med finansiering från flygtransporter och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning Vinnova inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarna.utlysningen designfas systemdemonstration.‌

Klimatsmart mobilitet. Transporter Kommunens översiktsplan och trafikstrategi visar inriktningen för stads- och trafikpla- nering. Viktiga delar är den största källan till klimatutsläpp i Stockholm att bygga staden rundare och utsläppen från trafiken ökartätare och skapa ett intensivare och attraktivare stadsliv. Stockholm ska gå före och visa vägen För att klara detta har kommunen konstaterat att biltrafiken inte kan fortsätta att växa som idag. Istället behöver fler resor görs med andra mer resurseffektiva transportmedel. Verktyg för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom uppnå detta är bland annat sänkta hastigheter för biltrafik, att arbeta med parkering som styrmedel samt stora sats- ningar på infrastruktur på cykel- och kollektivtrafiknätet. Transformationen av transportsystemet sker i snabb takt med elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel digitali- sering och minskad fordonstra- fikklimat som drivkrafter. Förutsättningarna att nå målet Självkörande fordon, digitalt förmedlad samåkning, fasta och flytande bil- och cykeldelningstjänster och mobilitetstjänster såsom MaaS (Mobility- as- a- service) är avhängigt såväl lokal några exempel på detta. Linköpings kommun ser sig som regional en möjliggörare för omställningen mot ett nytt mer hållbart och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafikresurseffektivt persontransportsystem där gång, cykel och gångkollektivtrafik i kombination med tillgång till bil och delade mobilitetstjänster är i fokus. Visionen om 15-minutersstadenMed ett nyfiket och medvetet förhåll- ningssätt har flertalet projekt initierats av eller tillsammans med Linköpings kommun som part exempelvis Ride the future- där Linköping är testbädd för VTIs självkörande bussar, Linköping MaaS och mobilitetshubbar. En färdplan för smart mobilitet i Linköping har tagits fram och en tvärgrupp för smart mobilitet har bildats. Syftet är att genom bredare dialog med mobilitetsaktörer som är verksamma inom staden kunna identifiera gemensamma behov och samordna och förstärka gemensamma innovation- och utvecklingsprojekt inom området. Cirka 40 000 personer på Linköpings största arbetsplatsområden omfattas idag av det kommuninitierade och löpande arbetet med “Gröna resplaner” där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltursyftet är att genom samverkan med företag, ska beaktas vid stadsplanering fastighetsägare och stadsutvecklingmobilitetsaktörer öka andelen klimatsmarta pendlings- och tjänsteresor till, från och på jobbet. Det satsas stort Linköping har i decennier satsat på infrastrukturutbyggnad, drift och beteendepå- verkansåtgärder för ökad cykling. En konceptutveckling och etablering av supercy- kelvägar i Linköping, Cykellänkar, har skett de senaste åren för att stärka cyklingen göra det mer att- raktivt att välja cykeln istället för bilen vid pendlingsresor inom staden. Satsningarna har lönat sig för Linköping har de senaste åren legat på topplaceringar i såväl Kommunvelometern- som mäter och utveckla kollektivtrafiken jämför kommunernas insatser för cykling samt Cyklistvelometern- där cyklisterna själva får bedöma sin cykelstad. I det sistnämnda hamnade Linköping 2022 på en första plats bland stora kommuner i samverkan Sverige. Trafikverket har under året tagit ställning till var Ostlänken ska gå in och ut från cen- trala Linköping vilket ger tydliga förutsättningar för Linköpings stadsutveckling och staden står nu inför den största förändringen någonsin. • Bredda omställningsdialogen med regionen. Därutöver kvarstår målet om fastighetsägare, näringsliv och medborgare via det strategiska arbetet med Gröna resplaner och se över möjlighet att inrätta ett särskilt forum för cykeldialog.‌‌‌‌ som en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före del av miljö och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för samhällsbyggnadsförvaltningens utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen från flygtransporter och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarnany verksamhetsplattform.

Klimatsmart mobilitet. Transporter Kommunens översiktsplan och trafikstrategi visar inriktningen för stads- och trafikplanering. En viktig del är den största källan till klimatutsläpp att bygga staden rundare och tätare och därmed mer hållbar. En mer koncentrerad stad ger ökade möjligheter att vidareutveckla kollektivtrafiken samt utveckla service och aktiviteter inom gång- och cykelavstånd. Transformationen av transportsystemet sker i Stockholm och utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn snabb takt med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel digitalisering och minskad fordonstra- fikklimat som drivkrafter. Förutsättningarna att nå målet Självkörande fordon, digitalt förmedlad samåkning, fasta och flytande bil- och cykeldelningstjänster och mobilitetstjänster såsom MaaS (Mobility- as- a- service) är avhängigt såväl lokal som regional några exempel på detta. Linköpings kommun är en aktiv part och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala möjliggörare för omställningen mot ett nytt mer hållbart och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafikresurseffektivt persontransportsystem där gång, cykel och gångkollektivtrafik i kombination med tillgång till bil och delade mobilitetstjänster är i fokus. Visionen om 15Med ett nyfiket och medvetet förhållningssätt har flertalet projekt initierats av eller tillsammans med Linköpings kommun som part exempelvis Ride the future- där Linköping är testbädd för VTIs självkörande bussar, Linköping MaaS och nu senast en färdplan för mobilitetshubbar tillsammans med Uppsala kommun, Umeå kommun och Malmö stad inom ramen för Designfas för systemdemonstratorer finansierat av Vinnova. Tvärgruppen för smart och delad mobilitet har utvecklats till att omfatta fler mobilitetsaktörer verksamma inom Linköping, med syfte att identifiera gemensamma utvecklingsbehov, att samordna och förstärka insatser inom området. Cirka 40 000 personer på Linköpings största arbetsplatsområden omfattas idag av det kommuninitierade och löpande arbetet med “Gröna resplaner” där syftet är att genom samverkan med företag, fastighetsägare och mobilitetsaktörer öka andelen klimatsmarta pendlings- och tjänsteresor till, från och på jobbet. Kommunen arbetar med barns skolvägar både med fokus trafiksäkerhet och hållbara resor. Det sker genom ett samarbete mellan miljösamordnare, trafikplanerare, kommunalt fastighetsbolag och utbildningsförvaltningen. Fokus är på två-minutersstadentre skolor i taget per tvåårsperiod, där stadens invånare skolvägar och faciliteter vid skolan utvärderas och sedan vid behov förbättras genom infrastruktursåtgärder och/eller informationsinsatser. Kommunkoncernens policy för fordon, mobilitet och upphandlade transporter har uppdaterats och fastställts under året. Policyn utgör ett styrdokument för att kommunkoncernen ska nå målet att hela koncernens fordonsflotta, inklusive upphandlade fordon och transporttjänster ska vara fossilbränslefri senast 2025.‌ Policyn är även en av förutsättningarna för att kraven i EUs direktiv om ökade hållbarhetskrav på offentliga organisationers egna och upphandlade transporter (Clean Vehicles Directive) ska kunna nå all viktig service uppfyllas. Linköping har i decennier satsat på infrastrukturutbyggnad, drift och beteendepåverkansåtgärder för ökad cykling. Satsningarna har lönat sig för Linköping som vid den senaste resvaneundersökningen (2022) låg på en 37% cykelandel inom promenadavstånd eller en kort cykelturstaden, ska beaktas vid stadsplanering vilket är högt jämfört med städer i samma storlek. Linköping ligger även i topp i antal meter cykelvägnät jämfört med huvudbilvägnät. Digitaliseringens inverkan på insatsområdet mobilitet är stor och stadsutveckling. Det satsas stort nödvändig för att stärka cyklingen möjliggöra/ förbättra planeringsprocesser och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionenskapa smarta, säkra, hållbara och mer tillgängliga städer. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För EU har slagit fast att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling digitalisering är ett av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels de viktigaste verktygen för att minska utsläppen från flygtransporter av växthusgaser inom transportsektorn bland annat genom automatiserade transporter, trafikledning och olika applikationer för att omvandla området kunna resa hållbart. Kommunen, som samlar in och kan tillhandahålla denna typ av datamängder, är en central aktör. En kartläggning och sammanställning över kommunens trafikflödesdata har gjorts. Dels som ett utvecklingsuppdrag inom ramen för utvecklingen av en ny verksamhetsplattform på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Att dessutom dela denna typ av data, fritt eller enligt standardiserade och generösa villkor, är dessutom starkt efterfrågat av såväl forskning som näringsliv och kan bidra till Bromma parkstad utifrån idén om 15innovationer. Linköpings kommun avser att: är en del av det större projektet ”Sustainable Rural Mobility” som Östgötatrafiken projektleder. Flera kommuner från Östergötland deltar och även kommuner i Lettland, eftersom det är en del av EU-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarnaprogrammet ”Central Baltic Programme 2021 - 2027”.

Klimatsmart mobilitet. Transporter är den en av de största källan källorna till klimatutsläpp i Stockholm utsläpp av växthusgaser och utsläppen från trafiken kraven på att använda ny och befintlig infrastruktur på ett så effektivt sätt som möjligt ökar. Stockholm Transportsystemet behöver ha rätt balans av mobilitet, tillgänglighet och vara en del i en god stadsmiljö. Klimatsmart mobilitet handlar om människors möjlighet att transportera sig själva och gods till de platser som de vill nå på ett hållbart sätt. I samband med att kommunen växer med fler invånare blir det allt viktigare att planera för och arbeta med medborgarnas transporter, både i staden och på landsbygden. En utredning om stadens mobilitet är under framtagning. Denna ska gå före utgöra underlag till planering och visa vägen för investeringar och bidra till en snabbare omställning attraktiv stad med goda boendemiljöer och minskade utsläpp från transportsektornmöjlighet till att ha en hållbar livsstil. Staden Samverkan kring hållbara persontransporter sker med näringslivet och andra aktörer, läs mer under 3.4.1.‌ För att säkra att planering och byggande bidrar till ett transporteffektivt samhälle har kommunen antagit ett klimatlöfte om att översiktsplan, detaljplaner samt andra relevanta styrdokument ska ha som målsättning en beräkning av klimatpåverkan och jämförande alternativ. Syftet är att fram bidra till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn att andelen hållbara resor ska öka, mätt med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafikandel gång, cykel och gångkollektivtrafik. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering Ett ytterligare klimatlöfte är att utveckla gaturum för ökad tillgång och stadsutvecklingattraktivitet. Det satsas stort för kan handla om att stärka cyklingen minska biltrafik i centrala områden, sänka hastigheten eller anpassa till gång- och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionencykelfart där även stadslivet har en potential att utvecklas. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före klara av mobiliteten i framtiden med arbets- och driva utvecklingen studiependling, godstransporter samt resande för turister är tågsträckan Kinnekullebanan en nyckelfunktion. Tågsträckan går genom fem kommuner och ansluter till stambanor till Stockholm samt Göteborg. Kinnekullebanan drivs i dagsläget av diesellok och en förstudie är gjord om att göra en omställning till drift med lokalt producerad och fossilfri vätgas. Förstudien omfattar en lösning där tågen blir en del av en vätgasinfrastruktur som inkluderar även tunga fordon, personbilar, fartyg och arbetsfordon. En Kinnekulletågsgrupp med de kommuner som ingår i tågsträckan är bildad och samordning sker av Skaraborgs kommunalförbund. Gruppens uppdrag är att följa utvecklingen, bereda och agera i frågor som rör Kinnekulletåget och Kinnekullebanan. Mariestad har staden antagit redan nu tillgång till alla fem alternativa drivmedel som är avsedda för personbilar: etanol E85, fordonsgas, HVO100, el och vätgas. I kommunen finns en ambitiös målsättning anläggning för utveckling produktion av laddinfrastruktur där staden har egen rådighetfossilfri vätgas från solenergi och en tillhörande tankstation för personbilar med bränsleceller. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta Framöver planerar en extern aktör att etablera ytterligare en tankstation för en kraftig utbyggnad av laddplatser vätgas, även för tung trafik, i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra anslutning till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen från flygtransporter och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation Europaväg 20 som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarnagår strax utanför Mariestad.

Klimatsmart mobilitet. Transporter är den största källan till klimatutsläpp i Stockholm och utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som Stadens målsättning är att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fikfordonstrafik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafikkollektivtrafik, cykel och gång. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort för att stärka cyklingen och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionen. Därutöver kvarstår målet Dessutom finns ett mål om en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets förslag Stockholm stads budget 2023). Kopplat till budget 2023).‌‌ målen om frisk luft och en utsläppsfri innerstad har staden utrett att, som en av de första städerna i världen, införa miljözon klass 3. Det innebär att endast el-, gas- och bränslecellsfordon får köra i delar av city. Miljözonen föreslås införas från årsskiftet 2024-2025. Beslut om ett införande kommer att tas i kommunfullmäktige under våren 2024. Stockholms stad har tilldelats externa medel för en så kallad systemdemonstrator, ett projekt som arbetar med systeminnovation för att transformera transportsystemet. För att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser bolagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen från flygtransporter och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans tillsammans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarna.målsättningarna.‌‌‌

Klimatsmart mobilitet. Transporter är den största källan utsläppssektorn och står för 37 % av klimatutsläppen i Helsingborgs stad. Det kommer att krävas strukturomvandlande förändring för att nå klimatneutralitet till klimatutsläpp i Stockholm 2030 och utsläppen från trafiken ökardärför fokuserar staden på åtgärder inom mobilitet och transporter som har stor inverkan på klimatet. Stockholm ska gå före En trafik- och visa vägen mobilitetsplan som uppfyller kraven för en snabbare omställning SUMP (Sustainable Urban Mobility Plan) kommer tas fram de närmaste åren. Planen kommer att utgå från mål om utsläpp i stadens klimat- och minskade utsläpp från transportsektornenergiplan samt mål om klimatneutralitet 2030. Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifieringFramtidens hållbara mobilitet når inte staden på egen hand, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt utan i samverkan med statligaandra. Genom Helsingborgsdeklarationen, regionala en arena för samskapande, ökar staden takten mot klimatneutralitet tillsammans med det lokala näringslivet, akademin och privata aktörer jobba offentliga aktörer, vilka har del i logistikkedjan. Helsingborgsdeklarationen är ett politiskt initiativ med målsättning att göra Helsingborg till Europas mest hållbara och snabbrörliga logistiknav 2030. Deklarationen lanserades sommaren 2022 under H22 City Expo. Mobilitet och transporter är bärare av sociala strukturer i samhället. Hållbar mobilitet med god tillgänglighet och nåbarhet är en förutsättning för målets genomförandesocial och ekonomisk hållbarhet. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafikDärför utvecklar Helsingborg gång, cykel och gångkollektivtrafik till det mest konkurrenskraftiga transportvalet för alla. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering Staden bjuder in till samskapande och stadsutveckling. Det satsas stort för att stärka cyklingen och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionen. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad uppmuntrar initiativ som ligger till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta grund för en kraftig utbyggnad av laddplatser i hållbar livsstil. Planprocesser ska möjliggöra hållbara beteenden för både innerstad boende och ytterstadverksamheter. Dessutom ska godsstrategin revideras för Helsingborgs stad har ambitionen att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen från flygtransporter arbeta mer med systemförändringar och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation ser fram emot utlysningar som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarna.eftersträvar detta.‌‌

Klimatsmart mobilitet. Transporter I Eskilstuna kommuns klimatprogram läggs fokus på fem olika områden varav Transportera och resa hållbart är ett. Klimatberäkningar för Eskilstuna visar att transporter är det största enskilda utsläppsområdet och omfattar inrikes resor samt utrikes flyg och sjöfart. I Eskilstuna finns goda förutsättningar för hållbara transporter. En majoritet av Eskilstunas befolkning bor inom fem kilometers radie från något stadscentrum och det finns goda möjligheter att gå, cykla, åka buss och tåg eller ladda sitt elfordon. Eskilstuna Logistikpark och Eskilstuna Kombiterminal skapar förutsättningar för företag att transportera varor hållbart, bl a genom överflyttning till järnväg. Inom den största källan till klimatutsläpp geografiska platsen har kommunkoncernen en särskild roll att skapa förutsättningar för fossilfria resor vilket tydligt pekas ut i Stockholm och utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, den kommunala översiktsplanen samt i samverkan med statligatrafik-, regionala cykel- och privata aktörer jobba för målets genomförandekollektivtrafikplan. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighetMen den viktigast förändringen ligger i att tänka om kring hur vi förflyttar oss och varor mellan oss, både lokalt och en möjlighet till en tryggare och mer levande stadglobalt. Det Eskilstuna kommuns trafikplan tar ett helhetsgrepp på trafikfrågan i Eskilstuna kommun. Utgångspunkten är hur trafiken ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafik, cykel och gång. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort utformas för att stärka cyklingen skapa ett hållbart samhälle med god tillgänglighet och utveckla kollektivtrafiken att människor känner sig trygga. Målet för trafikplanen är att bidra till ett mer attraktivt och hållbart Eskilstuna då planen omfattar alla transportslag. Inriktningen är att bilberoendet ska minska och att andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer ska öka. Eskilstuna kommun har påbörjat sitt arbete med ett mer hållbart transportsystem genom att arbeta med flexibla parkeringstal med syfte att i samverkan med regionenplanprocessen ge mer möjlighet och utrymme för hållbara transportslag i stället för bil. Därutöver kvarstår målet om I kommunens egen verksamhet finns en utsläppsfri innerstad omlastningscentral som samordnar leveranser till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighetkommunala verksamheter. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser Ute i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras verksamheterna finns initiativ såsom låd/lastcyklar för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplatsdels effektivisera transporter, dels för att minska utsläppen från flygtransporter och för klimatavtrycket. Ett kontinuerligt arbete pågår inom kommunkoncernen kring att omvandla området ställa om fordonsflottan till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom stadenatt drivas med fossilfria drivmedel, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarna.framför allt el.‌‌ Kommunen avser att:

Klimatsmart mobilitet. Transporter Parallellt med Kalmars nya översiktsplan tas också Kalmars första mobilitetsstrategi fram. Denna bygger höggradigt på kommunens Trafikledsplan som togs fram 2020 och fungerar som planeringsunderlag. Gemensamt för ÖP och mobilitetsstrategi är att det övergripande målet för mobilitet är att förändra nuvarande färdmedelsför- delning. I dagsläget utgör bilen ungefär 60% av persontransporterna i kommunen medan den största källan till klimatutsläpp i Stockholm och utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafikhållbara mobiliteten (gång, cykel och gångkollektivtrafik) utgör 40%. Visionen Till 2035 är målsättningen att färdmedelsfördelningen ska vara den omvända så att hållbara transportslag utgör 60% och bilen 40%. För att lyckas med det krävs en omfattande beteendeförändring så att framför allt de korta urbana resorna med bil kraftigt reduceras. I dagsläget är 44% av de urbana bilresorna kortare än fem kilometer. För att en sådan omfattande beteendeförändring skall komma till stånd behövs insatser inom framför allt två områden göras. För det första behöver invånare och näringsliv medvetandegöras var utmaningarna med nuvarande mobilitet ligger. Detta kallas också mjuka variabler eller Mobility Management. Arbetet syftar till att påverka resan och färdsättet innan den har påbörjats. Till detta arbete knyts exempelvis informationskampanjer med syfte och målsättning när vi fysiskt bygger om 15-minutersstadenvår infrastruktur, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort olika uppmuntringskampanjer för att stärka cyklingen öka det hållbara resandet, förbättrade väderskydd och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionen. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad förvaringsmöjligheter för cyklar/lådcyklar, kampanjer riktade till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före vårdnadshavare, barn och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels skolor för att minska utsläppen från flygtransporter skjutsningen med bil med mera. För det andra så måste den fysiska infrastrukturen i högre grad än idag förenkla och förbättra för de hållbara transportslagen eftersom de konkurrerar om att vara ett bättre alternativ än bilen. De måste vara bekväma, snabba och flexibla så att förde- larna med att välja rätt överträffar nackdelarna med att välja köer, parkeringsutma- ningar och trängsel i bilen. De här kallas också för hårda variabler och handlar om att utveckla rena busskörfält, signalprioritering i korsningar, gen dragning av kollektivtrafik, separerade gång- och cykelbanor, gångstråk men också satsningar på mobilitet som tjänst exempelvis. Mot bakgrund av dessa två områden handlar utvecklingen om att hitta en balans av åtgärder där både piska och morot används för att omvandla området uppnå beteendeförändringen. Exempelvis är parkeringsfrågan livligt debatterad eftersom det är ett ineffektivt utnyttjande av yta och skapar stora utmaningar med exempelvis tillgänglighet till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet stadskärna, platsbrist vid exploatering och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller staden. En revidering av de parkeringsriktlinjer som togs 2016 genomförs för laddinfrastruktur närvarande och kommer att ingå i den kommande mobilitetsstrategin. En klimatsmart mobilitet baseras på planering och utveckling enligt HYR-modellen. När det gäller det mer långväga resandet ställer Kalmars geografiska läge, ett flertal större internationella företag och ett växande universitet, höga krav på tidseffektiva och tillförlitliga transporter, nationellt och internationellt. Kalmar kommun och Region Kalmar län driver på för att öka tillgången till persontransporter med tåg och lång- distans bussar. Men regionens flygplats, Kalmar Öland Airport, är viktiga förutsättningar fortfarande en viktig aktör för att tillgodose dessa behov. För att kunna behålla Kalmars attraktivitet och samtidigt nå klimatmålen arbetar Kalmar Öland Airport tillsammans med Kalmar kommun, Region Kalmar län, Region Gotland, projektet Grön flygplats, Swedavia och de svenska flygbolagen för att nå målen att: Under 2021 var inblandning av biobaserat flygbränsle på allt som tankades i Kalmar 30 %, plus de höga målsättningarna0,8 % som reduktionsplikten innebär. Kalmar kommun reducerade fossila utsläpp för egna flygresor genom inköp av biobaserat flygbränsle.

Klimatsmart mobilitet. Östersunds kommun behöver skapa en transportstruktur som både möter behoven och hjälper invånare, näringsidkare och besökare att göra hållbara res- och transportval. Transporter står för majoriteten av de fossila koldioxidutsläppen i Östersund, merparten av dessa kommer från personbilar. Östersund har samtidigt en utmaning när det gäller den lokala luftkvaliteten och klarar inte gränsvärdena kopplade till EU:s miljökvalitetsnorm för utomhusluft (PM10). För att nå våra miljö- och klimatmål behöver vi jobba med en portfölj av aktiviteter inom mobilitet som spänner från infrastruktur- till beteendeförändringsinsatser. Översiktsplanen styr mot en stadsplanering där aktiva transporter och kollektivtrafik är den största källan till klimatutsläpp i Stockholm och utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen prioriterade för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt om färdmedelsfördelningen i Östersunds tätort (40 procent bil, 20 procent kollektivtrafik och 40 procent aktiva transporter år 2030). Samhällsplaneringen spelar en viktig roll för att göra såväl lokal kollektivtrafik som regional aktiva transporter attraktivt. Genom att tidigt få in gång, cykel- och nationell politikkollektivtrafiken i planprocessen skapas strukturella förutsättningar för ett Östersund som kan växa hållbart. Staden Ett tillägg för mobilitet ska inom sin rådighet, samt i samverkan tas fram till översiktsplanen som syftar till att stödja målet om färdmedelsfördelningen utifrån den mobilitetsutredning som gjorts under 2023. Från och med statliga, regionala sommaren 2024 kommer samtliga stadsbussar att vara eldrivna och privata aktörer ett nytt linjenät med ökat turtäthet för stadstrafiken kommer att göra kollektivtrafiken attraktivare. Östersund ska också jobba för målets genomförandeatt säkerställa samhällets omställning till en fossilfri fordonsflotta genom att öka kapaciteten för tankning och laddning av såväl lätta som tunga fordon genom att tillgängliggöra mark, effekt och infrastruktur inom kommunen. En minskad fordonstrafik leder också I tillägg ska kommunen i rollen som konsument ställa hållbarhetskrav när den interna kommunorganisationen upphandlar och köper in olika typer av fordon, entreprenader och mobilitetstjänster. Samtidigt behöver vi jobba med transporteffektivitet och mobility management. Vi behöver stödja Östersunds aktörer och invånare genom kunskapsspridning, nätverksbyggande, och beteendepåverkan för att främja hållbar mobilitet. Under 2024 kommer Östersunds kommun att jobba aktivt med medborgardialog som verktyg i syfte att öka förståelsen för behov och främja en beteendeförändring mot hållbara färdmedel. Östersunds geografiska läge gör att tillförlitliga och effektiva fjärrtransporter eller fjärrtransportförbindelser spelar en viktig roll när det gäller resande till och från, men även inom regionen. Flygets klimatomställning är därför en viktig fråga. Tillsammans med aktörer som Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen, Tröndelag fylkeskommun, Swedavia, Samling Näringsliv med flera har Östersunds kommun varit projektägare i Interreg-projektet Green Flyway. Projektet har undersökt hur regionen kan bidra till flygets omställning på olika sätt, bland annat genom etablering av en testarena för elektrifierat flyg och autonoma luftfarkoster. Den expansiva utvecklingen som just nu sker inom området drönare kan bidra till ökad framkomlighet, tillgänglighet och en möjlighet till en tryggare regional utveckling i Östersunds kommun och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafik, cykel och gång. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort för att stärka cyklingen och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionen. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen från flygtransporter och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarnaJämtlands län.

Klimatsmart mobilitet. Transporter Parallellt med Kalmars nya översiktsplan tas också Kalmars första mobilitetsstrategi fram. Denna bygger höggradigt på kommunens Trafikledsplan som togs fram 2020 och fungerar som planeringsunderlag. Gemensamt för ÖP och mobilitetsstrategi är att det övergripande målet för mobilitet är att förändra nuvarande färdmedelsfördelning. I dagsläget utgör bilen ungefär 60% av persontransporterna i kommunen medan den största källan till klimatutsläpp i Stockholm och utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafikhållbara mobiliteten (gång, cykel och gångkollektivtrafik) utgör 40%. Visionen Till 2035 är målsättningen att färdmedelsfördelningen ska vara den omvända så att hållbara transportslag utgör 60% och bilen 40%. För att lyckas med det krävs en omfattande beteendeförändring så att framför allt de korta urbana resorna med bil kraftigt reduceras. I dagsläget är 44% av de urbana bilresorna kortare än fem kilometer. För att en sådan omfattande beteendeförändring skall komma till stånd behövs insatser inom framför allt två områden göras. För det första behöver invånare och näringsliv medvetandegöras var utmaningarna med nuvarande mobilitet ligger. Detta kallas också mjuka variabler eller Mobility Management. Arbetet syftar till att påverka resan och färdsättet innan den har påbörjats. Till detta arbete knyts exempelvis informationskampanjer med syfte och målsättning när vi fysiskt bygger om 15-minutersstadenvår infrastruktur, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort olika uppmuntringskampanjer för att stärka cyklingen öka det hållbara resandet, förbättrade väderskydd och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionen. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad förvaringsmöjligheter för cyklar/lådcyklar, kampanjer riktade till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före vårdnadshavare, barn och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels skolor för att minska utsläppen från flygtransporter skjutsningen med bil med mera. För det andra så måste den fysiska infrastrukturen i högre grad än idag förenkla och förbättra för de hållbara transportslagen eftersom de konkurrerar om att vara ett bättre alternativ än bilen. De måste vara bekväma, snabba och flexibla så att fördelarna med att välja rätt överträffar nackdelarna med att välja köer, parkeringsutmaningar och trängsel i bilen. De här kallas också för hårda variabler och handlar om att utveckla rena busskörfält, signalprioritering i korsningar, gen dragning av kollektivtrafik, separerade gång- och cykelbanor, gångstråk men också satsningar på mobilitet som tjänst exempelvis. Mot bakgrund av dessa två områden handlar utvecklingen om att hitta en balans av åtgärder där både piska och morot används för att omvandla området uppnå beteendeförändringen. Exempelvis är parkeringsfrågan livligt debatterad eftersom det är ett ineffektivt utnyttjande av yta och skapar stora utmaningar med exempelvis tillgänglighet till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet stadskärna, platsbrist vid exploatering och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller staden. En revidering av de parkeringsriktlinjer som togs 2016 genomförs för laddinfrastruktur närvarande och kommer att ingå i den kommande mobilitetsstrategin. En klimatsmart mobilitet baseras på planering och utveckling enligt HYR-modellen.  Hälsofrämjande  Yteffektivt  Resurssnålt När det gäller det mer långväga resandet ställer Kalmars geografiska läge, ett flertal större internationella företag och ett växande universitet, höga krav på tidseffektiva och tillförlitliga transporter, nationellt och internationellt. Kalmar kommun och Region Kalmar län driver på för att öka tillgången till persontransporter med tåg och långdistans bussar. Men regionens flygplats, Kalmar Öland Airport, är viktiga förutsättningar fortfarande en viktig aktör för att tillgodose dessa behov. För att kunna behålla Kalmars attraktivitet och samtidigt nå klimatmålen arbetar Kalmar Öland Airport tillsammans med Kalmar kommun, Region Kalmar län, Region Gotland, projektet Grön flygplats, Swedaiva och de svenska flygbolagen för att nå målen att: - Flyget ska vara fossilfria i sin egen verksamhet 2023. - Ha en infrastruktur på plats i Kalmar för kommersiellt elflyg 2027 - Att ha fossilfritt flyg i linjetrafik på plats 2030 Under 2021 var inblandning av biobaserat flygbränsle på allt som tankades i Kalmar 30 %, plus de höga målsättningarna0,8 % som reduktionsplikten innebär. Kalmar kommun reducerade fossila utsläpp för egna flygresor genom inköp av biobaserat flygbränsle.

Klimatsmart mobilitet. Transporter är den största källan till klimatutsläpp i Stockholm och utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen Likt många andra kommuner står transporterna för en snabbare omställning stor del av koldioxidutsläppen i kommunen, runt 70%. Därför är en stor andel av åtgärderna i Gävles färdplan för ett klimatneutralt Gävle riktade mot transportsektorn. Färdplanen hanterar transportsektorn ur tre olika perspektiv: Hållbar trafikutveckling, Effektivisering och minskade Byte av bränsle. Kommunen ska ta ett helhetsgrepp kring hållbar mobilitet och planera för ett transportsystem som är (yt)effektivt, koldioxidneutralt, jämlikt och säkert. Utvecklingen på Näringen, en ny station vid Gävle västra och Logistikområdet Tolvfors skapar nya möjligheter att arbeta med hållbar mobilitet och logistik som kan integreras i detta arbete. Samtidigt skapar det utmaningar i byggfasen kopplat till masshantering, bygglogistik och utsläpp från transportsektornarbetsmaskiner som vi behöver hantera. Staden En utredning kring hur Gävle kommun kan hantera massor har gjorts under 2023. Bygglogistikcenter är inte aktuellt just nu till följd av konjunktursvängningen där nästan alla projekt som inte var påbörjade har satts på paus. Gävle har länge legat i framkant när det gäller utbyggnad av laddinfrastruktur och fyra laddstationer för tung trafik kommer byggas under 2023. 2022 antog kommunen riktlinjer för laddinfrastruktur som ska ha hantera utbyggnaden på allmän plats. Utbyggnaden på dessa platser har inte kommit i gång under 2023 och en av aktörerna har satt sin utbyggnad på paus. Det beror på att redan befintlig ladd infra är underutnyttjad. Under 2023 har effektfrågan varit på tapeten kopplat till laddinfrastruktur efter att Gävle energi sagt nej till en större snabbladdnings etablering längs ett av våra huvudstråk. Energibolaget uppskattar att tillräcklig effekt i det lokala nätet kommer finnas för att klara av hemmaladdning och i stor utsträckning även snabbladdning för bilar. Problem uppstår först vid större utbyggnad av laddinfrastruktur för lastbilar, där effekten snabbt överskrider vad det lokala nätet klarar av, som målsättning behöver kopplas på regionnätet som i sin tur inväntar kapacitetsförstärkning från stomnätet 2032. Gävle komun behöver därför utreda vilken typ av bränslemix som är möjlig hos oss. Gävle kommun kommer gå in med en ansökan till Pilot City call II för att fram genomföra en förstudie kring framtida effektbehov för tung trafik på en sträcka kopplad till Gävle hamn. Under 2020 antogs en ny cykelplan för Gävle kommun. Ambitionen är att antalet resor med cykel ska fördubblas till år 2025. Utgångsvärdet är 5735 cyklister (år 2018) och har tagits fram vid Gävle stads mätpunkter. Målet är att en tredjedel av alla resor ska göras med (a) cykel, (b) personbil respektive (c) gång- och kollektivtrafik. Gävle ska tillhöra en av Sveriges bästa Cykelstäder år 2025 i den rankning som görs mellan kommunerna i Cykelfrämjandets Kommunvelometer och Cyklistvelometer. Under 2024 kommer Gävle kommun genomföra en större cykelkampanj som heter ”Årshjulare” som kommunen fått externa medel för att genomföra. Ytterligare ett projekt har lämnats in till Central Baltic Programme, Cycle4climate, som, om beviljat, kommer påbörjas 2024. Projektet är också kopplat till att få fler att cykla men där man testar olika fysiska interventioner i dem olika deltagande städerna. Under 2023 färdigställdes en ny kollektivtrafikstrategi som också varit en del i vårt Viable cities projekt. Strategin ska beslutas innan årsskiftet 2024. Parallellt tas en handlingsplan fram. Gävles mål är att Kollektivtrafikens marknadsandel i Gävle kommuns geografiska område skall fördubblas till 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 2006, i förhållande till annat motoriserat resande. Efter Covid har vi sett ett stigande resande igen men kollektivtrafiken behöver bli attraktivare och minska biltrafikarbetet då krävs investeringar både från kommun och region om vi ska nå målet. Gävle kommun har tagit fram en mall för mobilitetsutredningar som ska leda till att mobilitetsfrågor belyses och är i linje med 30 procent från 2017 års nivåkommunens ambitioner i exploateringsbeställningar. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fikDen implementerades under 2021. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt Mobilitetsfrågan‌‌‌ behöver också lyftas in i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafik, cykel och gång. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort ännu tidigare skeden för att stärka cyklingen och utveckla kollektivtrafiken undvika exploateringar i samverkan lägen där hållbar mobilitet är svår att få till. När en mobilitetsutredning görs är det redan bestämt att platsen ska exploateras så därför behöver den kompletteras med regionenriktlinjer för ännu tidigare skeden. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen från flygtransporter och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarnaDessa riktlinjer påbörjas under hösten 2023.

Klimatsmart mobilitet. Transporter Kristianstads kommun, precis som merparten av Sveriges kommuner, står inför en stor utmaning att ställa om den utsläppstunga transportsektorn till hållbar och kli- matsmart mobilitet. Inom transportsektorn står personbilstrafiken för mest utsläpp i kommunen, nästan 70%. Kristianstad är den största källan en landsbygdskommun och många invånare är beroende av bil i sin vardag då det saknas rimliga alternativ. Samtidigt är andelen korta bilresor i kommunen hög, även på korta sträckor eller där fullgoda alternativ finns. Kristianstads kommuns trafikstrategi, som utgör underlag till klimatutsläpp kommunens över- siktsplan, belyser genomgående vikten av att arbeta med påverkansåtgärder för att styra resandet i Stockholm önskad riktning. Målsättningar är att utveckla gång- och utsläppen cykelnät som är gent, tillgängligt, tryggt, trafiksäkert och attraktivt, att förbättra gång- och cy- kelstråk till hållplatser och stationer samt att minska biltrafiken i tätorter. Kristianstads kommuns trafikplan fokuserar på och prioriterar åtgärder som syftar till att ställa om från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha bilresor till mer hållbara färdsätt så som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafikgång, cykel och gångkollektivtrafik. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller I trafikpla- nen betonas att det under kommande år behöver vidtas en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort rad åtgärder i infrastruk- turen för att stärka cyklingen underlätta gång- och utveckla kollektivtrafiken i samverkan cykelresor samt att kombinera detta med regionen. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras mobility management-åtgärder för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifieringstimulera beteendeförändringar och nya resvanor. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels Tillsammans med Skånetrafiken arbetar vi för att minska utsläppen från flygtransporter öka kollektivtrafikens attraktivitet så att kollektivtrafikresor framöver utgör en större andel av resandet. Tillsammans med Högskolan Kristianstad vill vi få en djupare förståelse för medborgarnas resvanor. Vad det är som styr Kristianstadbornas resvanor och vad behöver hända för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarna.invånarna ska utveckla mer hållbara resvanor framöver.‌‌‌

Klimatsmart mobilitet. Transporter är den största källan till klimatutsläpp Under 2023 har en rad initiativ tagits för att stärka förutsättningarna för klimatsmart mobilitet i Stockholm Kristianstads kommun. Inom transportsektorn behöver utsläppen minska genom mer energieffektiva fordon, förnybara drivmedel och utsläppen från trafiken ökarett mer transporteffektivt samhälle där trafikarbetet med personbil och lastbil minskar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en snabbare omställning och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom Detta kräver bland annat elektrifiering, ökad inblandning en överflyttning av biodrivmedel resor och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal transporter från bil till mer hållbara färdmedel så som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stad. Det ska vara lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafikgång, cykel och gångkollektivtrafik. Visionen om 15-minutersstadenParallellt med detta behöver fossila bränslen inom transportsektorn fasas ut, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering laddinfrastruktur byggas ut och stadsutveckling. Det satsas stort för att stärka cyklingen och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionen. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels åtgärder vidtas för att minska utsläppen från flygtransporter och behovet av att transporter. En mobility management-plan är under framtagande för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15adressera beteendepåverkande åtgärder så väl som kommunikation kring hållbart resande. En del initiativ görs inom ramen för pågående exploaterings- och byggprojekt, exempelvis en översyn av nyttjandegrad av parkeringsplatser, hållbar mobilitet i detaljplaner och förtätningsprojekt i centrum samt kommunikation och beteendepåverkande åtgärder inför större infrastrukturprojekt. Därutöver har ett antal potentialer identifierats för arbetet framåt, nedan följer några exempel. Ett Formas-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet finansierat projekt pågår inom ramen för utlysningen ”klimatneutrala och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt inkluderande städer” i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar vilket samskapande metoder utforskas för att nå bättre förstå de höga målsättningarnabakomliggande orsakerna till färdmedelsfördelningen för resor från Näsby respektive Åhus. Samtal med medborgare är centralt i projektet som genomförs i samarbete mellan Kristianstads kommun och Högskolan Kristianstad. Region Skåne (Skånetrafiken) genomför en mobilitetsutredning med fokus på de fysiska förutsättningarna för kollektivtrafik och mikromobilitet för resande mellan Åhus-Kristianstad. Utredningen görs i tätt samarbete med Kristianstads kommun för ett helhetsperspektiv kring utmaningar och möjligheter för ökad andel hållbart resande inom orten Åhus och mellan Åhus och Kristianstad.

Klimatsmart mobilitet. Transporter är den största källan till klimatutsläpp i Stockholm och utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en snabbare omställning till miljövänligare transporter och minskade utsläpp från transportsektorn. Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 drivmedel genom kraftfulla positiva styrmedel samt underlätta för miljösmarta transportlösningar, bildelning och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en möjlighet till en tryggare och mer levande stadsjälvkörande fordon. Det ska vara lätt enkelt att nå bostäder, service, arbetsplatser dela bil och fritidsaktiviteter med kollek- tivtrafik, cykel att köra miljövänligt. Stockholms stad ska gå före och gångse till att alla tjänstefordon är el- eller gasbilar. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare Staden ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering underlätta användandet av elbilar. Infrastrukturen för elbilar måste därför förbättras så att det blir smidigt att äga och stadsutvecklinganvända elbil. Det satsas stort för att stärka cyklingen och utveckla kollektivtrafiken behövs fler publika laddplatser i samverkan med regionenStockholm. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Finansborgarrådets kommunstyrelsens förslag till budget 2023).‌‌ 2022)Målsättningen är att trafiken i Stockholms innerstad ska vara utsläppsfri år 2030. (Budget 2022). För att gå före och driva utvecklingen har staden i kommunfullmäktiges Budget för 2022 antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser bolagsstyrelser ska arbeta bland annat förse parkeringsplatser i garage och på sina fastigheter med laddinfrastruktur med minst normalladdning med sikte på 100 procent i innerstaden och 80 procent utanför innerstaden till 2030. Målen 2030 ska prövas 2026 i ljuset av teknikutvecklingen och tillgängliga affärsmodeller. Höjda målsättningar gäller även stadens påverkan på den externa utbyggnaden där stadens nämnder och bolagsstyrelser ska ta fram riktlinjer, incitament eller styrmedel som gör att all nyetablering planeras för en kraftig utbyggnad av laddplatser och förses med laddinfrastruktur i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen från flygtransporter och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstadentillräcklig utsträckning. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarna.