Common use of Klimatsmart mobilitet Clause in Contracts

Klimatsmart mobilitet. För att minska trafikarbetet i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelse. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året om. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtal.

Klimatsmart mobilitet. För att minska trafikarbetet Transporter är den största källan till klimatutsläpp i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor Stockholm och resmönster utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en central roll snabbare omställning och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelse. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för minskade utsläpp från transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet Staden ska ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstra- fik. Förutsättningarna att ta fram nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en ny översiktsplan möjlighet till en tryggare och parkeringsplanmer levande stad. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln Det ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt lätt att cykla i Karlstad kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året om. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fotsnå bostäder, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolorservice, arbetsplatser och handelsområdenfritidsaktiviteter med kollek- tivtrafik, cykel och gång. Projektet delfinansie- ras Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och stadsutveckling. Det satsas stort för att stärka cyklingen och utveckla kollektivtrafiken i samverkan med regionen. Därutöver kvarstår målet om en utsläppsfri innerstad till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalår 2030 (Finansborgarrådets förslag till budget 2023).‌‌ För att gå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bo- lagsstyrelser ska arbeta för en kraftig utbyggnad av laddplatser i både innerstad och ytterstad. Dessutom ska godsstrategin revideras för att möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, dels för att minska utsläppen från flygtransporter och för att omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsam- mans med näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att nå de höga målsättningarna.

Klimatsmart mobilitet. Transporter är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser och kraven på att använda ny och befintlig infrastruktur på ett så effektivt sätt som möjligt ökar. Transportsystemet behöver ha rätt balans av mobilitet, tillgänglighet och vara en del i en god stadsmiljö. Klimatsmart mobilitet handlar om människors möjlighet att transportera sig själva och gods till de platser som de vill nå på ett hållbart sätt. I samband med att kommunen växer med fler invånare blir det allt viktigare att planera för och arbeta med medborgarnas transporter, både i staden och på landsbygden. En utredning om stadens mobilitet är under framtagning. Denna ska utgöra underlag till planering och investeringar och bidra till en attraktiv stad med goda boendemiljöer och möjlighet till att ha en hållbar livsstil. Samverkan kring hållbara persontransporter sker med näringslivet och andra aktörer, läs mer under 3.4.1.‌ För att säkra att planering och byggande bidrar till ett transporteffektivt samhälle har kommunen antagit ett klimatlöfte om att översiktsplan, detaljplaner samt andra relevanta styrdokument ska ha en beräkning av klimatpåverkan och jämförande alternativ. Syftet är att bidra till att andelen hållbara resor ska öka, mätt med andel gång, cykel och kollektivtrafik. Ett ytterligare klimatlöfte är att utveckla gaturum för ökad tillgång och attraktivitet. Det kan handla om att minska trafikarbetet biltrafik i kommunen centrala områden, sänka hastigheten eller anpassa till gång- och cykelfart där även stadslivet har kommuninvånarnas transportvanor och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelse. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i potential att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommunutvecklas. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året omklara av mobiliteten i framtiden med arbets- och studiependling, godstransporter samt resande för turister är tågsträckan Kinnekullebanan en nyckelfunktion. Innovativa lösningar Tågsträckan går genom fem kommuner och ansluter till stambanor till Stockholm samt Göteborg. Kinnekullebanan drivs i dagsläget av diesellok och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential förstudie är gjord om att göra det möjligten omställning till drift med lokalt producerad och fossilfri vätgas. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetetFörstudien omfattar en lösning där tågen blir en del av en vätgasinfrastruktur som inkluderar även tunga fordon, personbilar, fartyg och arbetsfordon. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering En Kinnekulletågsgrupp med de aktörer kommuner som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt ingår i tågsträckan är vik- tigt, men även omställningen bildad och samordning sker av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatserSkaraborgs kommunalförbund. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i Gruppens uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka följa utvecklingen, bereda och agera i frågor som rör Kinnekulletåget och Kinnekullebanan. Mariestad har redan nu tillgång till alla fem alternativa drivmedel som är avsedda för utbyggnad personbilar: etanol E85, fordonsgas, HVO100, el och vätgas. I kommunen finns en anläggning för produktion av infrastruktur fossilfri vätgas från solenergi och en tillhörande tankstation för elfordon och vätgasfordonpersonbilar med bränsleceller. Karlstadsstråket är namnet på Framöver planerar en snabbusslinjeextern aktör att etablera ytterligare en tankstation för vätgas, trafikerad av el-bussaräven för tung trafik, i anslutning till Europaväg 20 som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalstrax utanför Mariestad.

Klimatsmart mobilitet. För I Eskilstuna kommuns klimatprogram läggs fokus på fem olika områden varav Transportera och resa hållbart är ett. Klimatberäkningar för Eskilstuna visar att minska trafikarbetet transporter är det största enskilda utsläppsområdet och omfattar inrikes resor samt utrikes flyg och sjöfart. I Eskilstuna finns goda förutsättningar för hållbara transporter. En majoritet av Eskilstunas befolkning bor inom fem kilometers radie från något stadscentrum och det finns goda möjligheter att gå, cykla, åka buss och tåg eller ladda sitt elfordon. Eskilstuna Logistikpark och Eskilstuna Kombiterminal skapar förutsättningar för företag att transportera varor hållbart, bl a genom överflyttning till järnväg. Inom den geografiska platsen har kommunkoncernen en särskild roll att skapa förutsättningar för fossilfria resor vilket tydligt pekas ut i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor den kommunala översiktsplanen samt i trafik-, cykel- och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelsekollektivtrafikplan. Samhällsplanering är en viktig pusselbit Men den viktigast förändringen ligger i att tänka om kring hur vi förflyttar oss och varor mellan oss, både lokalt och globalt. Eskilstuna kommuns trafikplan tar ett helhetsgrepp på trafikfrågan i Eskilstuna kommun. Utgångspunkten är hur trafiken ska utformas för att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet ett hållbart samhälle med god tillgänglighet och att människor känner sig trygga. Målet för transportsektorntrafikplanen är att bidra till ett mer attraktivt och hållbart Eskilstuna då planen omfattar alla transportslag. Just nu pågår arbe- tet med Inriktningen är att ta fram en ny översiktsplan bilberoendet ska minska och parkeringsplanatt andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer ska öka. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad Eskilstuna kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt påbörjat sitt arbete med ett mer hållbart transportsystem genom att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor arbeta med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året om. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt flexibla parkeringstal med syfte att utreda förutsättningarna i planprocessen ge mer möjlighet och utrymme för hållbara transportslag i stället för bil. I kommunens egen verksamhet finns en mer ändamålsenlig intern transportorganisation omlastningscentral som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivtsamordnar leveranser till kommunala verksamheter. Karlstads kommun arbetar på flera sätt Ute i verksamheterna finns initiativ såsom låd/lastcyklar för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigtdels effektivisera transporter, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp dels för att ta steget minska klimatavtrycket. Ett kontinuerligt arbete pågår inom kommunkoncernen kring att installera laddstolpar. ställa om fordonsflottan till att drivas med fossilfria drivmedel, framför allt el.‌‌ Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtal.avser att:

Klimatsmart mobilitet. För att minska trafikarbetet Transporter är den största källan till klimatutsläpp i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor Stockholm och resmönster utsläppen från trafiken ökar. Stockholm ska gå före och visa vägen för en central roll snabbare omställning och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelse. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för minskade utsläpp från transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet Stadens målsättning är att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Det ska ske genom bland annat elektrifiering, ökad inblandning av biodrivmedel och minskad fordonstrafik. Förutsättningarna att ta fram nå målet är avhängigt såväl lokal som regional och nationell politik. Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. En minskad fordonstrafik leder också till ökad framkomlighet, och en ny översiktsplan möjlighet till en tryggare och parkeringsplanmer levande stad. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln Det ska vara det främsta transportmedlet lätt att nå bostäder, service, arbetsplatser och det fritidsaktiviteter med kollektivtrafik, cykel och gång. Visionen om 15-minutersstaden, där stadens invånare ska vara enkelt kunna nå all viktig service inom promenadavstånd eller en kort cykeltur, ska beaktas vid stadsplanering och riskfritt stadsutveckling. Det satsas stort för att cykla stärka cyklingen och utveckla kollektivtrafiken i Karlstad kommunsamverkan med regionen. Dessutom finns ett mål om en utsläppsfri innerstad till år 2030 (Stockholm stads budget 2023). Kopplat till målen om frisk luft och en utsläppsfri innerstad har staden utrett att, som en av de första städerna i världen, införa miljözon klass 3. Det innebär att endast el-, gas- och bränslecellsfordon får köra i delar av city. Miljözonen föreslås införas från årsskiftet 2024-2025. Beslut om ett införande kommer att tas i kommunfullmäktige under våren 2024. Stockholms stad har tilldelats externa medel för en så kallad systemdemonstrator, ett projekt som arbetar med systeminnovation för att transformera transportsystemet. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året omgå före och driva utvecklingen har staden antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Innovativa lösningar Nämnder och bolagsstyrelser ska arbeta för en kom- bination kraftig utbyggnad av hårda laddplatser i både innerstad och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligtytterstad. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar Dessutom ska godsstrategin revideras för att både privatpersoner och arbetsplatser möjliggöra en kraftigt ökad elektrifiering. Staden ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparnabidra till avvecklingen av Bromma flygplats, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt dels för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan minska utsläppen från flygtransporter och för kommuninvånarnas möjligheteratt omvandla området till Bromma parkstad utifrån idén om 15-minutersstaden. Samplanering Ambitionshöjningen kring förändrad mobilitet och ökad elektrifiering kommer kräva en ökad samordning inom staden, såväl internt i stadens organisation som tillsammans med de aktörer som kan erbjuda näringslivet. Statliga regelverk, bidrag samt utveckling av affärsmodeller för laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp viktiga förutsättningar för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtal.nå de höga målsättningarna.‌‌‌

Klimatsmart mobilitet. För Parallellt med Kalmars nya översiktsplan tas också Kalmars första mobilitetsstrategi fram. Denna bygger höggradigt på kommunens Trafikledsplan som togs fram 2020 och fungerar som planeringsunderlag. Gemensamt för ÖP och mobilitetsstrategi är att minska trafikarbetet det övergripande målet för mobilitet är att förändra nuvarande färdmedelsför- delning. I dagsläget utgör bilen ungefär 60% av persontransporterna i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor medan den hållbara mobiliteten (gång, cykel och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelsekollektivtrafik) utgör 40%. Samhällsplanering Till 2035 är en viktig pusselbit i målsättningen att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln färdmedelsfördelningen ska vara det främsta transportmedlet den omvända så att hållbara transportslag utgör 60% och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommunbilen 40%. För att få ännu fler lyckas med det krävs en omfattande beteendeförändring så att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året omframför allt de korta urbana resorna med bil kraftigt reduceras. Innovativa lösningar och en kom- bination I dagsläget är 44% av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökasde urbana bilresorna kortare än fem kilometer. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer en sådan omfattande beteendeförändring skall komma till stånd behövs insatser inom framför allt två områden göras. Bristande samordning För det första behöver invånare och näringsliv medvetandegöras var utmaningarna med nuvarande mobilitet ligger. Detta kallas också mjuka variabler eller Mobility Management. Arbetet syftar till att påverka resan och färdsättet innan den har påbörjats. Till detta arbete knyts exempelvis informationskampanjer med syfte och målsättning när vi fysiskt bygger om vår infrastruktur, olika uppmuntringskampanjer för att öka det hållbara resandet, förbättrade väderskydd och förvaringsmöjligheter för cyklar/lådcyklar, kampanjer riktade till vårdnadshavare, barn och skolor för att minska skjutsningen med bil med mera. För det andra så måste den fysiska infrastrukturen i högre grad än idag förenkla och förbättra för de hållbara transportslagen eftersom de konkurrerar om att vara ett bättre alternativ än bilen. De måste vara bekväma, snabba och flexibla så att förde- larna med att välja rätt överträffar nackdelarna med att välja köer, parkeringsutma- ningar och trängsel i bilen. De här kallas också för hårda variabler och handlar om att utveckla rena busskörfält, signalprioritering i korsningar, gen dragning av kommunens interna trafik kollektivtrafik, separerade gång- och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet cykelbanor, gångstråk men också satsningar på mobilitet som tjänst exempelvis. Mot bakgrund av dessa två områden handlar utvecklingen om att hitta en balans av åtgärder där både piska och morot används för att uppnå beteendeförändringen. Exempelvis är parkeringsfrågan livligt debatterad eftersom det är ett ineffektivt utnyttjande av yta och skapar stora utmaningar med exempelvis tillgänglighet till stadskärna, platsbrist vid exploatering och utveckling av staden. En revidering av de parkeringsriktlinjer som togs 2016 genomförs för närvarande och kommer att ingå i den kommande mobilitetsstrategin. En klimatsmart mobilitet baseras på planering och utveckling enligt HYR-modellen. När det gäller det mer långväga resandet ställer Kalmars geografiska läge, ett flertal större internationella företag och ett växande universitet, höga krav på tidseffektiva och tillförlitliga transporter, nationellt och internationellt. Kalmar kommun och Region Kalmar län driver på för att öka tillgången till persontransporter med tåg och lång- distans bussar. Men regionens flygplats, Kalmar Öland Airport, är fortfarande en viktig aktör för att tillgodose dessa behov. För att kunna behålla Kalmars attraktivitet och samtidigt nå kommunkoncernens mål. Under 2022 klimatmålen arbetar Kalmar Öland Airport tillsammans med Kalmar kommun, Region Kalmar län, Region Gotland, projektet Grön flygplats, Swedavia och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt de svenska flygbolagen för att främja utvecklingen nå målen att: Under 2021 var inblandning av laddbara fordon både biobaserat flygbränsle på allt som tankades i Kalmar 30 %, plus de 0,8 % som reduktionsplikten innebär. Kalmar kommun reducerade fossila utsläpp för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen egna flygresor genom inköp av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalbiobaserat flygbränsle.

Klimatsmart mobilitet. För Under 2023 har en rad initiativ tagits för att minska trafikarbetet stärka förutsättningarna för klimatsmart mobilitet i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelse. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad Kristianstads kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året omInom transportsektorn behöver utsläppen minska genom mer energieffektiva fordon, förnybara drivmedel och ett mer transporteffektivt samhälle där trafikarbetet med personbil och lastbil minskar. Innovativa lösningar och Detta kräver bland annat en kom- bination överflyttning av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria från bil till mer hållbara färdmedel så som gång, cykel och kollektivtrafik. Parallellt med detta behöver mer görasfossila bränslen inom transportsektorn fasas ut, laddinfrastruktur byggas ut och åtgärder vidtas för att minska behovet av att transporter. Bristande samordning En mobility management-plan är under framtagande för att adressera beteendepåverkande åtgärder så väl som kommunikation kring hållbart resande. En del initiativ görs inom ramen för pågående exploaterings- och byggprojekt, exempelvis en översyn av kommunens interna trafik nyttjandegrad av parkeringsplatser, hållbar mobilitet i detaljplaner och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet förtätningsprojekt i centrum samt kommunikation och beteendepåverkande åtgärder inför större infrastrukturprojekt. Därutöver har ett antal potentialer identifierats för arbetet framåt, nedan följer några exempel. Ett Formas-finansierat projekt pågår inom ramen för utlysningen ”klimatneutrala och inkluderande städer” i vilket samskapande metoder utforskas för att kunna nå kommunkoncernens målbättre förstå de bakomliggande orsakerna till färdmedelsfördelningen för resor från Näsby respektive Åhus. Under 2022 Samtal med medborgare är centralt i projektet som genomförs i samarbete mellan Kristianstads kommun och 2023 genomförs ett transportprojekt Högskolan Kristianstad. Region Skåne (Skånetrafiken) genomför en mobilitetsutredning med syfte att utreda fokus på de fysiska förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara kollektivtrafik och ändamålsen- liga rese- mikromobilitet för resande mellan Åhus-Kristianstad. Utredningen görs i tätt samarbete med Kristianstads kommun för ett helhetsperspektiv kring utmaningar och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen ökad andel hållbart resande inom orten Åhus och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- mellan Åhus och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalKristianstad.

Klimatsmart mobilitet. För att minska trafikarbetet i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor Stockholm ska gå före och resmönster visa vägen för en central roll snabbare omställning till miljövänligare transporter och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- drivmedel genom kraftfulla positiva styrmedel samt underlätta för miljösmarta transportlösningar, bildelning och mobilitetsfrågornas betydelsesjälvkörande fordon. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det Det ska vara enkelt att dela bil och riskfritt att cykla köra miljövänligt. Stockholms stad ska gå före och se till att alla tjänstefordon är el- eller gasbilar. Staden ska underlätta användandet av elbilar. Infrastrukturen för elbilar måste därför förbättras så att det blir smidigt att äga och använda elbil. Det behövs fler publika laddplatser i Karlstad kommunStockholm. (kommunstyrelsens förslag till budget 2022)Målsättningen är att trafiken i Stockholms innerstad ska vara utsläppsfri år 2030. (Budget 2022). För att få ännu fler gå före och driva utvecklingen har staden i kommunfullmäktiges Budget för 2022 antagit en ambitiös målsättning för utveckling av laddinfrastruktur där staden har egen rådighet. Nämnder och bolagsstyrelser ska bland annat förse parkeringsplatser i garage och på sina fastigheter med laddinfrastruktur med minst normalladdning med sikte på 100 procent i innerstaden och 80 procent utanför innerstaden till 2030. Målen 2030 ska prövas 2026 i ljuset av teknikutvecklingen och tillgängliga affärsmodeller. Höjda målsättningar gäller även stadens påverkan på den externa utbyggnaden där stadens nämnder och bolagsstyrelser ska ta fram riktlinjer, incitament eller styrmedel som gör att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året omall nyetablering planeras för och förses med laddinfrastruktur i tillräcklig utsträckning. Innovativa lösningar och Ambitionshöjningen kommer kräva en kom- bination ökad samordning inom staden. Statliga bidrag samt utveckling av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar affärsmodeller för laddinfrastruktur är viktiga förutsättningar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalhöga målsättningarna.

Klimatsmart mobilitet. För Ett nytt Program för mobilitet och trafik och Handlingsplan för mobilitet och trafik an- togs kring årsskiftet 2021/2022. Programmet utgår från målet om fossilfria transporter 2030 och 100 % hållbart resande 2050 och innehåller en rad åtgärder för att minska trafikarbetet i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor arbeta mot ökat hållbart resande och resmönster en central roll och förslaget fossilfria transporter. Arbetet för att ställa om till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelsehållbara transporter måste prioriteras högt om målet om att alla resor ska ske med hållbara färdmedel år 2050 ska kunna nås. Samhällsplanering Denna omställ- ning är en viktig pusselbit del i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid och förbättra luftkvaliteten i Uppsala stad. Uppsala är en utpräglad cykelstad och har under flera år i rad utsetts till Sveriges bästa cykelkommun, vilket är ett resultat av satsningar på ökad framkomlighet, säkerhet och att skapa bättre förutsättningar incitament för invånare att välja cykel som ett led i omställningsarbetet ett håll- bart resande. Uppsala ska bli en cykelkommun i världsklass och arbetet med att förbättra upplevelsen hos cyklister och att öka andelen som cyklar ska fortsätta. Färdmedelsandelen för transportsektorncykel ska öka också för att säkerställa en fortsatt hög cyke- landel vid utbyggnaden av kapacitetsstark kollektivtrafik. Just nu pågår arbe- I arbetet med hållbar mobili- tet prioriteras gång, cykling och kollektivtrafik samt ökat samnyttjande eller delning av fordon och transporttjänster. I en av Sveriges största landsbygdskommuner, är också hållbart resande på lands- bygderna en central pusselbit där utbyggnaden av infrastruktur för el-laddning och andra hållbara drivmedel är angeläget. Ett exempel på pågående arbete är ett Vinnova-finansierat pilotprojekt som undersöker möjligheten att utforma ett flexibelt och hållbart koncept för att starta arbetshubbar på landsbygden. Uppsala driver tillsammans med Linköping, Umeå och Trafikverket ett projekt som har som syfte att ta fram en ny översiktsplan färdplan för mobilitetshubbar för kombinerad och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året om. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplanerdelad mobilitet. Arbetet sker med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur finansiering från Vinnova inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtal.utlysningen designfas systemdemonstration.‌

Klimatsmart mobilitet. För Kommunens översiktsplan och trafikstrategi visar inriktningen för stads- och trafikplanering. En viktig del är att minska trafikarbetet bygga staden rundare och tätare och därmed mer hållbar. En mer koncentrerad stad ger ökade möjligheter att vidareutveckla kollektivtrafiken samt utveckla service och aktiviteter inom gång- och cykelavstånd. Transformationen av transportsystemet sker i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor snabb takt med elektrifiering, digitalisering och resmönster en central roll klimat som drivkrafter. Självkörande fordon, digitalt förmedlad samåkning, fasta och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- flytande bil- och mobilitetsfrågornas betydelsecykeldelningstjänster och mobilitetstjänster såsom MaaS (Mobility- as- a- service) är några exempel på detta. Samhällsplanering Linköpings kommun är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet aktiv part och möjliggörare för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan omställningen mot ett nytt mer hållbart och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året om. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fotsresurseffektivt persontransportsystem där gång, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer i kombination med tillgång till bil och delade mobilitetstjänster är i fokus. Med ett nyfiket och medvetet förhållningssätt har flertalet projekt initierats av eller tillsammans med Linköpings kommun som part exempelvis Ride the future- där Linköping är testbädd för VTIs självkörande bussar, Linköping MaaS och nu senast en färdplan för mobilitetshubbar tillsammans med Uppsala kommun, Umeå kommun och Malmö stad inom ramen för Designfas för systemdemonstratorer finansierat av Vinnova. Tvärgruppen för smart och delad mobilitet har utvecklats till att omfatta fler mobilitetsaktörer verksamma inom Linköping, med syfte att identifiera gemensamma utvecklingsbehov, att samordna och förstärka insatser inom området. Cirka 40 000 personer på Linköpings största arbetsplatsområden omfattas idag av det kommuninitierade och löpande arbetet med “Gröna resplaner” där syftet är att genom samverkan med företag, fastighetsägare och mobilitetsaktörer öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bilandelen klimatsmarta pendlings- och tjänsteresor till, från och på jobbet. Kommunen arbetar med barns skolvägar både med fokus trafiksäkerhet och hållbara resor. Det sker genom ett samarbete mellan miljösamordnare, trafikplanerare, kommunalt fastighetsbolag och utbildningsförvaltningen. Fokus är på två-tre skolor i taget per tvåårsperiod, där skolvägar och faciliteter vid skolan utvärderas och sedan vid behov förbättras genom infrastruktursåtgärder och/eller informationsinsatser. Kommunkoncernens policy för fordon, mobilitet och upphandlade transporter har uppdaterats och fastställts under året. Policyn utgör ett styrdokument för att både privatpersoner kommunkoncernen ska nå målet att hela koncernens fordonsflotta, inklusive upphandlade fordon och arbetsplatser transporttjänster ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning vara fossilbränslefri senast 2025.‌ Policyn är även en av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för att kraven i EUs direktiv om ökade hållbarhetskrav på offentliga organisationers egna och upphandlade transporter (Clean Vehicles Directive) ska kunna uppfyllas. Linköping har i decennier satsat på infrastrukturutbyggnad, drift och beteendepåverkansåtgärder för ökad cykling. Satsningarna har lönat sig för Linköping som vid den senaste resvaneundersökningen (2022) låg på en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur 37% cykelandel inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbilstaden, vilket är en fråga att utreda vidare högt jämfört med städer i Karlstadsamma storlek. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare Linköping ligger även i topp i antal meter cykelvägnät jämfört med huvudbilvägnät. Digitaliseringens inverkan på dagen insatsområdet mobilitet är stor och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp nödvändig för att ta steget möjliggöra/ förbättra planeringsprocesser och skapa smarta, säkra, hållbara och mer tillgängliga städer. EU har slagit fast att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta digitalisering är ett av de viktigaste verktygen för att minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn bland annat med Region Värmlandgenom automatiserade transporter, trafikledning och olika applikationer för att kunna resa hållbart. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussarKommunen, som går genom Karlstadsamlar in och kan tillhandahålla denna typ av datamängder, är en central aktör. Första etappen stod färdig år 2018 En kartläggning och nu planeras sammanställning över kommunens trafikflödesdata har gjorts. Dels som ett utvecklingsuppdrag inom ramen för utvecklingen av en utbygg- nad ny verksamhetsplattform på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Att dessutom dela denna typ av data, fritt eller enligt standardiserade och generösa villkor, är dessutom starkt efterfrågat av såväl forskning som näringsliv och kan bidra till innovationer. Linköpings kommun avser att: är en del av det större projektet ”Sustainable Rural Mobility” som Östgötatrafiken projektleder. Flera kommuner från Östergötland deltar och även kommuner i flera steg. Karlstadstråket ska göra Lettland, eftersom det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalär en del av EU-programmet ”Central Baltic Programme 2021 - 2027”.

Klimatsmart mobilitet. För I Eskilstuna kommuns klimatprogram läggs fokus på fem olika områden varav Hållbart resande och transporter är ett. Klimatberäkningar för Eskilstuna visar att minska trafikarbetet transporter är det största enskilda utsläppsområdet och omfattar inrikes resor samt utrikes flyg och sjöfart. I Eskilstuna finns relativt goda förutsättningar för hållbara transporter. En majoritet av Eskilstunas befolkning bor inom fem kilometers radie från något stadscentrumen och det finns goda möjligheter att gå, cykla, åka buss och tåg eller ladda sitt elfordon. Eskilstuna Logistikpark skapar förutsättningar för företag att transportera varor hållbart. Inom den geografiska platsen har kommunkoncernen en särskild roll att skapa förutsättningar för fossilfria resor vilket tydligt pekas ut i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor den kommunala översiktsplanen samt i trafik-, cykel- och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelsekollektivtrafikplan. Samhällsplanering är en viktig pusselbit Men den viktigast förändringen ligger i att tänka om kring hur vi förflyttar oss och varor mellan oss, både lokalt och globalt.‌ Eskilstuna kommuns trafikplan tar ett helhetsgrepp på trafikfrågan i Eskilstuna kom- mun. Utgångspunkten är hur trafiken ska utformas för att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet ett hållbart samhälle med god tillgänglighet och att människor känner sig trygga. Målet för transportsektorntrafikplanen är att bidra till ett mer attraktivt och hållbart Eskilstuna då planen omfattar alla trans- portslag. Just nu pågår arbe- tet med Inriktningen är att ta fram en ny översiktsplan bilberoendet ska minska och parkeringsplanatt andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer ska öka. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad Eskilstuna kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt påbörjat sitt arbete med ett mer hållbart transportsystem genom att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor arbeta med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året om. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt flexibla parkeringstal med syfte att utreda förutsättningarna i planprocessen ge mer möjlighet och utrymme för hållbara transportslag i stället för bil. I kommunens egen verksamhet finns en mer ändamålsenlig intern transportorganisation omlastningscentral som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivtsamordnar leveranser till kommunala verksamheter. Karlstads kommun arbetar på flera sätt Ute i verksamheterna finns initiativ såsom låd/lastcyklar för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigtdels effektivisera transporter, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp dels för att ta steget minska klimatavtrycket. Ett kontinuerligt arbete pågår inom kommunkoncernen kring att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat ställa om fordonsflottan till att drivas med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalfossilfria drivmedel.

Klimatsmart mobilitet. För Kristianstads kommun, precis som merparten av Sveriges kommuner, står inför en stor utmaning att ställa om den utsläppstunga transportsektorn till hållbar och kli- matsmart mobilitet. Inom transportsektorn står personbilstrafiken för mest utsläpp i kommunen, nästan 70%. Kristianstad är en landsbygdskommun och många invånare är beroende av bil i sin vardag då det saknas rimliga alternativ. Samtidigt är andelen korta bilresor i kommunen hög, även på korta sträckor eller där fullgoda alternativ finns. Kristianstads kommuns trafikstrategi, som utgör underlag till kommunens över- siktsplan, belyser genomgående vikten av att arbeta med påverkansåtgärder för att styra resandet i önskad riktning. Målsättningar är att utveckla gång- och cykelnät som är gent, tillgängligt, tryggt, trafiksäkert och attraktivt, att förbättra gång- och cy- kelstråk till hållplatser och stationer samt att minska trafikarbetet biltrafiken i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor tätorter. Kristianstads kommuns trafikplan fokuserar på och resmönster en central roll prioriterar åtgärder som syftar till att ställa om från bilresor till mer hållbara färdsätt så som gång, cykel och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelsekollektivtrafik. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det I trafikpla- nen betonas att det blir riktigt inbjudande under kommande år behöver vidtas en rad åtgärder i infrastruk- turen för att cykla året omunderlätta gång- och cykelresor samt att kombinera detta med mobility management-åtgärder för att stimulera beteendeförändringar och nya resvanor. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, Tillsammans med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer Skånetrafiken arbetar vi för att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bilkollektivtrafikens attraktivitet så att kollektivtrafikresor framöver utgör en större andel av resandet. Kommunen arbetar Tillsammans med Högskolan Kristianstad vill vi få en djupare förståelse för medborgarnas resvanor. Vad det är som styr Kristianstadbornas resvanor och vad behöver hända för att både privatpersoner och arbetsplatser invånarna ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver utveckla mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtal.resvanor framöver.‌‌‌

Klimatsmart mobilitet. För Östersunds kommun behöver skapa en transportstruktur som både möter behoven och hjälper invånare, näringsidkare och besökare att minska trafikarbetet göra hållbara res- och transportval. Transporter står för majoriteten av de fossila koldioxidutsläppen i kommunen Östersund, merparten av dessa kommer från personbilar. Östersund har kommuninvånarnas transportvanor samtidigt en utmaning när det gäller den lokala luftkvaliteten och resmönster en central roll och förslaget klarar inte gränsvärdena kopplade till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelse. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet EU:s miljökvalitetsnorm för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommunutomhusluft (PM10). För att få ännu fler nå våra miljö- och klimatmål behöver vi jobba med en portfölj av aktiviteter inom mobilitet som spänner från infrastruktur- till beteendeförändringsinsatser. Översiktsplanen styr mot en stadsplanering där aktiva transporter och kollektivtrafik är prioriterade för att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året omnå målet om färdmedelsfördelningen i Östersunds tätort (40 procent bil, 20 procent kollektivtrafik och 40 procent aktiva transporter år 2030). Innovativa lösningar och Samhällsplaneringen spelar en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential viktig roll för att göra det möjligtsåväl kollektivtrafik som aktiva transporter attraktivt. Kommunen ser stor möjlighet Genom att uppmuntra tidigt få in gång, cykel- och kollektivtrafiken i planprocessen skapas strukturella förutsättningar för ett Östersund som kan växa hållbart. Ett tillägg för mobilitet ska tas fram till beteendeförändringar i omställnings- arbetetöversiktsplanen som syftar till att stödja målet om färdmedelsfördelningen utifrån den mobilitetsutredning som gjorts under 2023. Andelen resor till fots, Från och med cykel sommaren 2024 kommer samtliga stadsbussar att vara eldrivna och kollektivtrafik samt distanslösningar ett nytt linjenät med ökat turtäthet för stadstrafiken kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bilgöra kollektivtrafiken attraktivare. Kommunen arbetar Östersund ska också jobba för att både privatpersoner säkerställa samhällets omställning till en fossilfri fordonsflotta genom att öka kapaciteten för tankning och arbetsplatser laddning av såväl lätta som tunga fordon genom att tillgängliggöra mark, effekt och infrastruktur inom kommunen. I tillägg ska effektivisera sina transporter kommunen i rollen som konsument ställa hållbarhetskrav när den interna kommunorganisationen upphandlar och underlätta för ökat hållbart resande köper in olika typer av fordon, entreprenader och mobilitetstjänster. Samtidigt behöver vi jobba med transporteffektivitet och mobility management. Vi behöver stödja Östersunds aktörer och invånare genom mål- gruppsanpassade attityd kunskapsspridning, nätverksbyggande, och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt beteendepåverkan för att främja utvecklingen av laddbara fordon både hållbar mobilitet. Under 2024 kommer Östersunds kommun att jobba aktivt med medborgardialog som verktyg i syfte att öka förståelsen för den interna fordonsflottan behov och för kommuninvånarnas möjligheterfrämja en beteendeförändring mot hållbara färdmedel. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigtÖstersunds geografiska läge gör att tillförlitliga och effektiva fjärrtransporter eller fjärrtransportförbindelser spelar en viktig roll när det gäller resande till och från, men även omställningen av den egna fordonsflottan inom regionen. Flygets klimatomställning är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatserdärför en viktig fråga. Teknik- och fastighetsnämnden Tillsammans med aktörer som Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen, Tröndelag fylkeskommun, Swedavia, Samling Näringsliv med flera har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet Östersunds kommun varit projektägare i Interreg-projektet Green Flyway. Projektet har undersökt hur regionen kan bidra till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbilflygets omställning på olika sätt, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmlandgenom etablering av en testarena för elektrifierat flyg och autonoma luftfarkoster. De kommunalägda bolagen Karlstads El- Den expansiva utvecklingen som just nu sker inom området drönare kan bidra till ökad tillgänglighet och Stadsnät AB regional utveckling i Östersunds kommun och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalJämtlands län.

Klimatsmart mobilitet. För att minska trafikarbetet Likt många andra kommuner står transporterna för en stor del av koldioxidutsläppen i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelsekommunen, runt 70%. Samhällsplanering Därför är en viktig pusselbit stor andel av åtgärderna i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet Gävles färdplan för ett klimatneutralt Gävle riktade mot transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att Färdplanen hanterar transportsektorn ur tre olika perspektiv: Hållbar trafikutveckling, Effektivisering och Byte av bränsle. Kommunen ska ta fram ett helhetsgrepp kring hållbar mobilitet och planera för ett transportsystem som är (yt)effektivt, koldioxidneutralt, jämlikt och säkert. Utvecklingen på Näringen, en ny översiktsplan station vid Gävle västra och parkeringsplanLogistikområdet Tolvfors skapar nya möjligheter att arbeta med hållbar mobilitet och logistik som kan integreras i detta arbete. Kommande år Samtidigt skapar det utmaningar i byggfasen kopplat till masshantering, bygglogistik och utsläpp från arbetsmaskiner som vi behöver hantera. En utredning kring hur Gävle kommun kan hantera massor har gjorts under 2023. Bygglogistikcenter är inte aktuellt just nu till följd av konjunktursvängningen där nästan alla projekt som inte var påbörjade har satts på paus. Gävle har länge legat i framkant när det gäller utbyggnad av laddinfrastruktur och fyra laddstationer för tung trafik kommer byggas under 2023. 2022 antog kommunen riktlinjer för laddinfrastruktur som ska hantera utbyggnaden på allmän plats. Utbyggnaden på dessa platser har inte kommit i gång under 2023 och en av aktörerna har satt sin utbyggnad på paus. Det beror på att redan befintlig ladd infra är underutnyttjad. Under 2023 har effektfrågan varit på tapeten kopplat till laddinfrastruktur efter att Gävle energi sagt nej till en större snabbladdnings etablering längs ett av våra huvudstråk. Energibolaget uppskattar att tillräcklig effekt i det lokala nätet kommer finnas för att klara av hemmaladdning och i stor utsträckning även kommunens trafikplan och snabbladdning för bilar. Problem uppstår först vid större utbyggnad av laddinfrastruktur för lastbilar, där effekten snabbt överskrider vad det lokala nätet klarar av, som behöver kopplas på regionnätet som i sin tur inväntar kapacitetsförstärkning från stomnätet 2032. Gävle komun behöver därför utreda vilken typ av bränslemix som är möjlig hos oss. Gävle kommun kommer gå in med en ansökan till Pilot City call II för att genomföra en förstudie kring framtida effektbehov för tung trafik på en sträcka kopplad till Gävle hamn. Under 2020 antogs en ny cykelplan reviderasför Gävle kommun. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden Ambitionen är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen antalet resor med cykel uppåtska fördubblas till år 2025. Cykeln Utgångsvärdet är 5735 cyklister (år 2018) och har tagits fram vid Gävle stads mätpunkter. Målet är att en tredjedel av alla resor ska vara det främsta transportmedlet göras med (a) cykel, (b) personbil respektive (c) gång- och det kollektivtrafik. Gävle ska vara enkelt tillhöra en av Sveriges bästa Cykelstäder år 2025 i den rankning som görs mellan kommunerna i Cykelfrämjandets Kommunvelometer och riskfritt Cyklistvelometer. Under 2024 kommer Gävle kommun genomföra en större cykelkampanj som heter ”Årshjulare” som kommunen fått externa medel för att genomföra. Ytterligare ett projekt har lämnats in till Central Baltic Programme, Cycle4climate, som, om beviljat, kommer påbörjas 2024. Projektet är också kopplat till att få fler att cykla men där man testar olika fysiska interventioner i Karlstad kommundem olika deltagande städerna. För Under 2023 färdigställdes en ny kollektivtrafikstrategi som också varit en del i vårt Viable cities projekt. Strategin ska beslutas innan årsskiftet 2024. Parallellt tas en handlingsplan fram. Gävles mål är att Kollektivtrafikens marknadsandel i Gävle kommuns geografiska område skall fördubblas till 2030 jämfört med 2006, i förhållande till annat motoriserat resande. Efter Covid har vi sett ett stigande resande igen men kollektivtrafiken behöver bli attraktivare och då krävs investeringar både från kommun och region om vi ska nå målet. Gävle kommun har tagit fram en mall för mobilitetsutredningar som ska leda till att mobilitetsfrågor belyses och är i linje med kommunens ambitioner i exploateringsbeställningar. Den implementerades under 2021. Mobilitetsfrågan‌‌‌ behöver också lyftas in i ännu tidigare skeden för att undvika exploateringar i lägen där hållbar mobilitet är svår att få till. När en mobilitetsutredning görs är det redan bestämt att platsen ska exploateras så därför behöver den kompletteras med riktlinjer för ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året omtidigare skeden. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalDessa riktlinjer påbörjas under hösten 2023.

Klimatsmart mobilitet. För att minska trafikarbetet i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelse. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny Kommunens översiktsplan och parkeringsplantrafikstrategi visar inriktningen för stads- och trafikpla- nering. Kommande år ska även kommunens trafikplan Viktiga delar är att bygga staden rundare och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet tätare och det ska vara enkelt skapa ett intensivare och riskfritt att cykla i Karlstad kommunattraktivare stadsliv. För att få ännu klara detta har kommunen konstaterat att biltrafiken inte kan fortsätta att växa som idag. Istället behöver fler resor görs med andra mer resurseffektiva transportmedel. Verktyg för att byta bilen uppnå detta är bland annat sänkta hastigheter för biltrafik, att arbeta med parkering som styrmedel samt stora sats- ningar på infrastruktur på cykel- och kollektivtrafiknätet. Transformationen av transportsystemet sker i snabb takt med elektrifiering, digitali- sering och klimat som drivkrafter. Självkörande fordon, digitalt förmedlad samåkning, fasta och flytande bil- och cykeldelningstjänster och mobilitetstjänster såsom MaaS (Mobility- as- a- service) är några exempel på detta. Linköpings kommun ser sig som en möjliggörare för omställningen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året omett nytt mer hållbart och resurseffektivt persontransportsystem där gång, cykel och kollektivtrafik i kombination med tillgång till bil och delade mobilitetstjänster är i fokus. Innovativa lösningar Med ett nyfiket och medvetet förhåll- ningssätt har flertalet projekt initierats av eller tillsammans med Linköpings kommun som part exempelvis Ride the future- där Linköping är testbädd för VTIs självkörande bussar, Linköping MaaS och mobilitetshubbar. En färdplan för smart mobilitet i Linköping har tagits fram och en kom- bination tvärgrupp för smart mobilitet har bildats. Syftet är att genom bredare dialog med mobilitetsaktörer som är verksamma inom staden kunna identifiera gemensamma behov och samordna och förstärka gemensamma innovation- och utvecklingsprojekt inom området. Cirka 40 000 personer på Linköpings största arbetsplatsområden omfattas idag av hårda det kommuninitierade och mjuka åtgärder löpande arbetet med “Gröna resplaner” där syftet är att genom samverkan med företag, fastighetsägare och mobilitetsaktörer öka andelen klimatsmarta pendlings- och tjänsteresor till, från och på jobbet. Linköping har potential i decennier satsat på infrastrukturutbyggnad, drift och beteendepå- verkansåtgärder för ökad cykling. En konceptutveckling och etablering av supercy- kelvägar i Linköping, Cykellänkar, har skett de senaste åren för att göra det möjligtmer att- raktivt att välja cykeln istället för bilen vid pendlingsresor inom staden. Kommunen ser stor Satsningarna har lönat sig för Linköping har de senaste åren legat på topplaceringar i såväl Kommunvelometern- som mäter och jämför kommunernas insatser för cykling samt Cyklistvelometern- där cyklisterna själva får bedöma sin cykelstad. I det sistnämnda hamnade Linköping 2022 på en första plats bland stora kommuner i Sverige. Trafikverket har under året tagit ställning till var Ostlänken ska gå in och ut från cen- trala Linköping vilket ger tydliga förutsättningar för Linköpings stadsutveckling och staden står nu inför den största förändringen någonsin. • Bredda omställningsdialogen med fastighetsägare, näringsliv och medborgare via det strategiska arbetet med Gröna resplaner och se över möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel inrätta ett särskilt forum för cykeldialog.‌‌‌‌ som en del av miljö och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning samhällsbyggnadsförvaltningens utveckling av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalny verksamhetsplattform.

Klimatsmart mobilitet. För Parallellt med Kalmars nya översiktsplan tas också Kalmars första mobilitetsstrategi fram. Denna bygger höggradigt på kommunens Trafikledsplan som togs fram 2020 och fungerar som planeringsunderlag. Gemensamt för ÖP och mobilitetsstrategi är att minska trafikarbetet det övergripande målet för mobilitet är att förändra nuvarande färdmedelsfördelning. I dagsläget utgör bilen ungefär 60% av persontransporterna i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor medan den hållbara mobiliteten (gång, cykel och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelsekollektivtrafik) utgör 40%. Samhällsplanering Till 2035 är en viktig pusselbit i målsättningen att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln färdmedelsfördelningen ska vara det främsta transportmedlet den omvända så att hållbara transportslag utgör 60% och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommunbilen 40%. För att få ännu fler lyckas med det krävs en omfattande beteendeförändring så att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året omframför allt de korta urbana resorna med bil kraftigt reduceras. Innovativa lösningar och en kom- bination I dagsläget är 44% av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökasde urbana bilresorna kortare än fem kilometer. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer en sådan omfattande beteendeförändring skall komma till stånd behövs insatser inom framför allt två områden göras. Bristande samordning För det första behöver invånare och näringsliv medvetandegöras var utmaningarna med nuvarande mobilitet ligger. Detta kallas också mjuka variabler eller Mobility Management. Arbetet syftar till att påverka resan och färdsättet innan den har påbörjats. Till detta arbete knyts exempelvis informationskampanjer med syfte och målsättning när vi fysiskt bygger om vår infrastruktur, olika uppmuntringskampanjer för att öka det hållbara resandet, förbättrade väderskydd och förvaringsmöjligheter för cyklar/lådcyklar, kampanjer riktade till vårdnadshavare, barn och skolor för att minska skjutsningen med bil med mera. För det andra så måste den fysiska infrastrukturen i högre grad än idag förenkla och förbättra för de hållbara transportslagen eftersom de konkurrerar om att vara ett bättre alternativ än bilen. De måste vara bekväma, snabba och flexibla så att fördelarna med att välja rätt överträffar nackdelarna med att välja köer, parkeringsutmaningar och trängsel i bilen. De här kallas också för hårda variabler och handlar om att utveckla rena busskörfält, signalprioritering i korsningar, gen dragning av kommunens interna trafik kollektivtrafik, separerade gång- och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet cykelbanor, gångstråk men också satsningar på mobilitet som tjänst exempelvis. Mot bakgrund av dessa två områden handlar utvecklingen om att hitta en balans av åtgärder där både piska och morot används för att uppnå beteendeförändringen. Exempelvis är parkeringsfrågan livligt debatterad eftersom det är ett ineffektivt utnyttjande av yta och skapar stora utmaningar med exempelvis tillgänglighet till stadskärna, platsbrist vid exploatering och utveckling av staden. En revidering av de parkeringsriktlinjer som togs 2016 genomförs för närvarande och kommer att ingå i den kommande mobilitetsstrategin. En klimatsmart mobilitet baseras på planering och utveckling enligt HYR-modellen.  Hälsofrämjande  Yteffektivt  Resurssnålt När det gäller det mer långväga resandet ställer Kalmars geografiska läge, ett flertal större internationella företag och ett växande universitet, höga krav på tidseffektiva och tillförlitliga transporter, nationellt och internationellt. Kalmar kommun och Region Kalmar län driver på för att öka tillgången till persontransporter med tåg och långdistans bussar. Men regionens flygplats, Kalmar Öland Airport, är fortfarande en viktig aktör för att tillgodose dessa behov. För att kunna behålla Kalmars attraktivitet och samtidigt nå kommunkoncernens mål. Under 2022 klimatmålen arbetar Kalmar Öland Airport tillsammans med Kalmar kommun, Region Kalmar län, Region Gotland, projektet Grön flygplats, Swedaiva och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt de svenska flygbolagen för att främja utvecklingen nå målen att: - Flyget ska vara fossilfria i sin egen verksamhet 2023. - Ha en infrastruktur på plats i Kalmar för kommersiellt elflyg 2027 - Att ha fossilfritt flyg i linjetrafik på plats 2030 Under 2021 var inblandning av laddbara fordon både biobaserat flygbränsle på allt som tankades i Kalmar 30 %, plus de 0,8 % som reduktionsplikten innebär. Kalmar kommun reducerade fossila utsläpp för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen egna flygresor genom inköp av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalbiobaserat flygbränsle.

Klimatsmart mobilitet. Järfälla är en föregångskommun inom smart mobilitet och innovation. Genom ett unikt samarbete mellan kommunen, SL, Nobina, KTH och Barkarby Science har man utvecklat och integrerat ny teknik, kollektivtrafik och infrastruktur. I Barkarbystaden rullar autonoma bussar och under 2020 sjösattes Sveriges första elektriska BRT-linje som trafikerar Akalla – Barkarbystaden till dess att tunnelbanan är färdigbyggd. Utöver detta har applikationen Xxxxxx implementerats i Barkarbystaden, en MaaS- lösning som samlar flera färdmedelsalternativ i en och samma app. För att minska trafikarbetet utsläppen från transporter har kommunen skrivit på för utveck- lingen av tunnelbana till Barkarby. Spårbunden trafik för regionaltåg gör Järfälla till en knutpunkt och underlättar en omställning av transportsystemet. Kommunen har även upphandlat en logistiklösning för att minska antalet byggtransporter in i kommunen Barkarbystaden. Logistiklösningen samordnar byggtransporterna och säkerställer en tillräckligt hög fyllnadsgrad, vilket leder till färre tunga transporter in i etablerings- området och minskade utsläpp och buller. Målsättningen är att logistiklösningen ska medföra positiva effekter för boende, näringsidkare och byggaktörer. Kommunen utreder även möjligheten att bredda logistiklösningen till att även omfatta samord- ning av godstransporter till Järfälla kommun. Inom ramen för Klimatneutrala Järfälla 2030 genomförs ett arbetspaket som testar ett nytt sätt att genomföra resvaneun- dersökningar. Genom att analysera mobiltelefonrörelser i transportsystemet kan man skapa en mer komplett bild av de totala transportrörelserna till valda målpunkter.‌ Denna statistik möjliggör även att förändringar av transportvolymer, färdmedelsval och tillhörande utsläpp kan mätas över tid och ligga till grund för planering och im- plementering av nya mobilitetshus, hubbar eller olika kollektivtrafiklösningar för att minska bilanvändningen. Järfälla utreder även möjligheten att öka andelen bilpooler genom att sammanföra fastighetsägare med bilpoolsföretag. Främst bostadsrättsföreningar, men även andra fastighetsägare så som JärfällaHus och HSB. Målet med arbetet är att minska antalet bilar och mängden resor i kommunen, vilket bidrar till minskade utsläpp från personbilstrafiken. Att frigöra parkeringsytor till förmån för andra, mer hållbara ytor är ytterligare ett syfte. Arbetet genomförs med utökat stöd från Energi- och klimatråd- givningen samt EUCF. Tillsammans med Stockholms stad och Nacka kommun har kommuninvånarnas transportvanor Järfälla beviljats medel för att designa en systemdemonstrator för elektrifiering. Syftet med systemdemon- stratorn SNABBSAM är att accelerera elektrifieringen i Stockholmsregionen och resmönster en central roll och förslaget bidra till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelse. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för minskade utsläpp från transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet Målet med designfasen är att Stockholms stad, Järfälla och Nacka i samverkan ska ta fram en ny översiktsplan gemensam framtidsbild för elektrifieringen i regionen 2030, adressera de knäckfrågor och parkeringsplanmålkonflikter som behöver lösas och planera för aktörssamverkan och medborgarinvolvering. Kommande år ska även kommunens trafikplan Det inne- bär en kraftig omställning som inkluderar alla typer av transporter: persontrafik, gods, sjötransporter och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året om. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighetsnämnden har beslutat om utbyggnad av laddinfrastruktur inom förvaltningens byggnader.‌ Möjlighet till laddning vid hemmet kan antas vara avgörande för kommuninvånare att skaffa en elbil, vilket främst gör det till en möjlighet för villaägare. Kommunalt ägda bostadsbolag som erbjuder laddning till hyresgäster skapar möjligheter för fler att byta till elbil, vilket är en fråga att utreda vidare i Karlstad. Effektiva kombinationer bör också analyseras vidare, såsom laddning för arbetspendlare på dagen och hem- laddning på natten för boende. Karlstads kommuns energi- och klimatrådgivning har via energimyndigheten fått i uppdrag att stödja aktörer så att införandet av laddstolpar ökar. Målgruppen är bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt små- och medelstora företag, och uppdraget inkluderar såväl information som hjälp för att ta steget att installera laddstolpar. Kommunen samverkar i detta bland annat med Region Värmland. De kommunalägda bolagen Karlstads El- och Stadsnät AB och Karlstads Energi AB har anslutit sig till regeringens initiativ Elektrifieringslöftet, där målet är att verka för utbyggnad av infrastruktur för elfordon och vätgasfordon. Karlstadsstråket är namnet på en snabbusslinje, trafikerad av el-bussar, som går genom Karlstad. Första etappen stod färdig år 2018 och nu planeras för en utbygg- nad i flera steg. Karlstadstråket ska göra det både hållbart, snabbt och enkelt att resa kollektivt till centrum, skolor, arbetsplatser och handelsområden. Projektet delfinansie- ras till 50 procent genom det statliga bidraget stadsmiljöavtalarbetsfordon.