Kommunala angelägenheter exempelklausuler

Kommunala angelägenheter. Allmänna befogenheter och lokaliseringsprincipen 1 § Kommuner och regioner får själva ha hand om angelägenheter av allmänt in- tresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar.
Kommunala angelägenheter. Begreppet kommunala angelägenheter beskrivs i lagen som lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar.
Kommunala angelägenheter. 1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. 2 § Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ta hand om.
Kommunala angelägenheter. Grundlagsstöd för att kommuner ska kunna lämna över verksamhet till privata utförare finns i 12 kap 4 § regeringsformen (RF), där det framgår att förvaltningsuppgifter kan lämnas över till juridiska personer och enskilda individer. Detta framgår även av 3 kap 16 § KL som reglerar förutsättningarna för kommuner att lämna över förvaltningsuppgifter genom avtal om entreprenaddrift. Kommunen sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund enligt RF 14 kap 2 §. Det finns egentligen inget riktigt förtydligande i lagstiftningen om vad som avses med sådana kommunala angelägenheter. Begreppet förklaras istället med lagreglerna som gäller den kommunala kompetensen.

Related to Kommunala angelägenheter

  • Kommunens ansvar Kommunal hälso- och sjukvård är en del av primärvården. Kommunen ska enligt 12 kap. 1 § HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS. Kommunen har tagit ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende enligt 12 kap. 2 § HSL. Kommunal primärvård omfattar vanligt förekommande vårdbehov, både enkla som komplexa. • Patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till Västra Götalandsregionens mottagningar utan större svårighet och där det på grund av insatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem. • Patienter med behov av hälso- och sjukvårdsinsatser över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem. • Patienter som enligt ovanstående punkter har behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet kan samtidigt få vissa hälso- och sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad plan eller SIP. • Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser inom primärvård. • Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kväll, helg och nattetid för patienter som omhändertas av Västra Götalandsregionens vårdcentraler. • Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter påpermission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Det gäller endast under förutsättning att en dialog skett i samförstånd och nödvändig informationsöverföring skett som stöd för de kommunala insatserna.

  • Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.

  • Sammanlagd arbetstid Den sammanlagda arbetstiden får under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt inklusive övertid under en beräkningsperiod om högst sex månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Lokala parter kan komma överens om en beräkningsperiod om högst tolv månader.

  • Förverkandegrunder Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är förverkad och bostadsrättsföreningen har rätt att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning enligt följande;

  • Förmånstagarförordnande Försäkrad ska i fråga om försäkringsbeloppen anses ha gjort förmånstagarför- ordnande av nedan angivet innehåll (FÖRORDNANDET). Förmånstagarens rätt bestäms enligt svensk lag. Försäkrad kan när som helst ändra förordnandet genom att skriftligen till AFA Livförsäkring (lämpligen på särskild av AFA Livförsäkring fastställd blankett) ändra förordnandet. Ändrat förordnande ska inte avse utgående barnbelopp eller begrav- ningshjälp om detta inte uttryckligen angetts i det ändrade förordnandet. Förmånstagarens rätt kan i vissa fall komma att jämkas beroende på samordning med annan TGL-försäkring.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • Särskilda säkerhetsföreskrifter Utöver bestämmelserna i avsnitt 2.9 Säkerhetsföreskrifter gäller följande särskilda säkerhetsföreskrifter.

  • Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.

  • Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna.

  • Kommunstyrelsen 1 § Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. 1 a § Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 16 a § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 1 b § Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap. 17, 18 och 18 a §§ är uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som avses i dessa bestämmelser. Lag (2014:573).