Kompetens Den personliga lönedelen fastställs på basis av kompetensfakto- rer som är betydelsefulla för arbetet. Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet (arbetsskicklighet), mångsidigt kunnande, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Minst två av dessa faktorer väljs ut till det lokala bedömningssystem som arbetsgivaren utarbetar. Innehållet i systemet behandlas av representanterna för arbets- givaren och arbetstagarna. För varje arbetare utreds de principer enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras.
Kompetensutveckling Med kompetens menas här de samlade kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt som gör det möjligt att utföra aktuella uppgifter i linje med de definierade målen och kraven på hur dessa ska uppnås. Kompetensutveckling för alla personalkategorier är av stor betydelse för en positiv utveckling av arbetsplatsen. För att skapa möjligheter för individen krävs det att kompetensutveckling kopplas till verksamhetens behov, nu och i framtiden. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar utgör en viktig grund för planering av kompetensutveckling. Under det årliga medarbetarsamtalet upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan. Det är nödvändigt att arbetsgivaren avsätter erforderliga resurser. Arbetsgivaren bör medverka till handledning för arbetstagare med huvudsakligen terapeutiska/kuratoriska arbetsuppgifter.
Sammansättning Styrelsen ska bestå av ordförande och minst fyra och högst tio övriga ledamöter. Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt.
Sammanfattning Sammanfattningen baseras på informationskrav enligt punkterna nedan. Dessa är numrerade i avsnitt A-E (A.1-E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för aktuell typ av värdepapper och emittent finns luckor i punkternas numrering. Även om det krävs att en punkt inkluderas i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med en kort beskrivning av det aktuella informationskravet tillsammans med angivelsen ”ej tillämpligt”.
Verksamhetsbeskrivning Meltron utvecklar, producerar och säljer LED-ljuskällor och system baserade på över 20 års forskning som har genererat en patentfamilj inom optik, elektronik och linjära drivdon samt kunskap inom materialteknik och värmeledning. Ljuset från Bolagets ljuskällor kan optimeras dels med avancerade beräkningsverktyg, dels med hjälp av avancerad optisk diffraktionsteknik som fördelar ljuset över upplysta ytor för en jämnare fördelning och eliminering av “blind spots”. Kärnan i Bolagets affärsmodell är innovativ produktut- veckling som vilar på över 20 års forskning. LED-mark- naden är omfattande och spås en kraftig tillväxt under många år framöver, men tillväxt och storlek är inte all- tid likställt med lönsamhet. Flertalet aktörer i olika delar av värdekedjan har svårt att nå lönsamhet. Bolaget har därför utarbetat en strategi för att en väg med tillhörande gång- och cykelbana. Bolagets produktserie som riktar sig emot särskilda industrier utmärker sig genom att vara särskilt robusta och flex- ibla vilket är optimalt inom till exempel gruvnäringen, på oljeraffinaderier eller i andra krävande och känsliga arbetsmiljöer. säkra en lönsam tillväxt. Meltron erbjuder lösningar som klarar de allra högsta säkerhetskra- Meltron fokuserar på ett antal strategiska kundsegment med höga krav avseende belysning i utma- nande miljöer; infrastruktur, industri, logistik samt jordbruk. LED-belys- ning är dagens mest effektiva belys- ningsteknik. LED-teknikens design och effektivitet resulterar i kraftig energibesparing och minskat under- håll samt betydligt längre livslängd än alla andra ljuskällor. Bolagets produktportfölj består av ett tiotal belysningslösningar fördelat på de ovan nämnda fyra kundsegmenten. Inom infrastruktur erbjuder Bola- get två produkter med integrerad mjukvara vilket gör lösningarna smarta. Belysningen kan integreras med t ex övervakningskameror som tillsammans med mjukvaran kan justera ljusstyrka samt fokusområde beroende av rörelse från fordon och människor i det aktuella området. Vid nyanläggning kan ofta anta- let ljuspunkter reduceras jämfört med konventionell belysning, vilket sänker kostnaden för stolpar och annan infrastruktur. Produktserien sänker driftkostnader kopplat till lägre energiförbrukning samt ger en säkrare lokal miljö genom möjlighe- ten att realtidsövervaka exempelvis Meltrons affärside är att tillhandahålla ledande, högkvalitativ och högteknologisk ljusteknik baserad på LED. Bolagets lösningar skall bidra till hållbar utveckling, skydda människor och egendom samt öka tryggheten på vägar, allmänna platser samt krävande industriella miljöer.
Sammanlagd arbetstid Den sammanlagda arbetstiden får under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt inklusive övertid under en beräkningsperiod om högst sex månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Lokala parter kan komma överens om en beräkningsperiod om högst tolv månader.
Samverkan Bostadsrättsföreningen ska vara medlem i en HSB-förening, i det följande kallad HSB. HSB ska vara medlem i bostadsrättsföreningen. Bostadsrättsföreningens verksamhet ska bedrivas i samverkan med HSB. Bostadsrättsföreningen bör genom ett särskilt tecknat avtal uppdra åt HSB att biträda bostadsrättsföreningen i förvaltningen av dess angelägenheter och räkenskaper.
Kommunens ansvar Kommunal hälso- och sjukvård är en del av primärvården. Kommunen ska enligt 12 kap. 1 § HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS. Kommunen har tagit ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende enligt 12 kap. 2 § HSL. Kommunal primärvård omfattar vanligt förekommande vårdbehov, både enkla som komplexa. • Patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till Västra Götalandsregionens mottagningar utan större svårighet och där det på grund av insatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem. • Patienter med behov av hälso- och sjukvårdsinsatser över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem. • Patienter som enligt ovanstående punkter har behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet kan samtidigt få vissa hälso- och sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad plan eller SIP. • Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser inom primärvård. • Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kväll, helg och nattetid för patienter som omhändertas av Västra Götalandsregionens vårdcentraler. • Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter påpermission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Det gäller endast under förutsättning att en dialog skett i samförstånd och nödvändig informationsöverföring skett som stöd för de kommunala insatserna.
Tandskadekostnader Försäkringen gäller för: • Behandling som har utförts av tandläkare. Behandling och arvode måste godkännas av oss i förväg, om det inte är nödvändig akutbehandling. • Implantatbehandling inom ramen för utbyte av ersättningsberättigande tandvårdsstöd. Måste slutbehandlingen på grund av den försäkrades ålder uppskjutas till en senare tidpunkt än fem år efter olycksfallsskadan lämnar vi också ersättning för den uppskjutna behandlingen dock längst fram till 25-årsdagen och under förutsättning att vi har godkänt behandlingen. Har vi ersatt slutbehandling av tandskadan lämnas inte ytterligare ersättning för den skadan. Ersättning kan dock lämnas om försämring inträtt som inte var förutsägbar vid slutbehandlingen och beror på olycksfallsskadan. Med tandskada menas även skada på tandprotes som var på plats i munnen när protesen skadades.
Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.
2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar.
3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis:
a) genom att ge en arbetsdag ledigt,
b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder,
c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt,
d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt.
4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet.
5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet.
6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf.
7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.
