Legala utgångspunkter. I 3 § och 18 §, hälso- och sjukvårdslagen (HSL), (1982:763) regleras det ansvar för hälso- och sjukvården som Region Skåne och Skånes kommuner har i egenskap av sjukvårdshuvudmän. Detta ansvar omfattar även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. HSL reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna, medan tandvård har särskilda bestämmelser. Målet är en god och jämlik hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vård. Huvudmännen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, det vill säga ta tillvarata den enskildes funktioner och förmågor samt arbeta sjukdomsförebyggande genom att erbjuda stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Kommunerna har enligt Socialtjänstlagen (SoL), (2001:453) även i uppgift att bedriva uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. När den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen har Region Skånes och kommunens verksamheter ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna och involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och stöd. Den 1 januari 2015 kompletterades regelverket inom hälso- och sjukvårdsområdet genom att Patientlagen (2014:821) trädde i kraft. Syftet med Patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Utöver det lagstadgade ansvaret för sjukvårdshuvudmännen har Region Skåne och de skånska kommunerna i en rad överenskommelser reglerat ansvarsfördelning och samverkan. I följande avsnitt beskrivs innehållet i dessa överenskommelser.
Legala utgångspunkter. Av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, framgår att hälso- och sjukvård är en obligatorisk uppgift för landsting och kommuner. Lagens 3 § ger landstinget det huvudsakliga ansvaret för hälso- och sjukvård undantaget sådan hälso- och sjukvård som enligt 18 § är kommunens ansvar. 18 § första stycket preciserar omfattningen av kommunens ansvar till att avse hälso- och sjukvård till individer som bor i särskilda boenden och till individer i samband med dagverksamhet. I fjärde stycket anges som allmän princip att kommunens ansvar enligt HSL inte omfattar sådan hälso- och sjukvård som meddelas av läkare. För sistnämnda avseende undantas kommunal läkarmedverkan enligt 26d §. Landsting och kommuner kan endast med uttryckligt lagstöd överföra huvud- mannaskapet för sina respektive ansvarsområden mellan varandra. HSL 18 § andra och tredje stycket gör det möjligt för en kommun att efter överenskommelse med landstinget överta skyldigheten att erbjuda hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Kommunerna i dåvarande Malmöhus län tog över ansvaret för hemsjukvården år 1992 och kommunerna i dåvarande Kristianstads län gjorde detsamma i samband med bildandet av Region Skåne 1999-01-01. Flertalet bestämmelser i HSL tillämpas av både landsting och kommuner. Bland annat framgår av 3b § och 18b § att landsting och kommuner, inom sina respek- tive ansvarsområden, ska erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade. Parternas gemensamma avsikt med den nu aktuella överenskommelsen är att denna utgår från, och är i enlighet med, HSL och övrig tillämplig lagstiftning. Förutom denna överenskommelse finns ett antal ramavtal och andra överenskommelser mellan huvudmännen inom specifika områden. Dessa förtecknas i Bilaga 1.