Ombud För att försäkringen ska gälla måste den försäkrade anlita ombud. Ombud ska anlitas innan talan väcks i domstol. Är tvisten sådan att den enligt punkt 6.9.3.5.1 först ska prövas av annan instans ska ombud anlitas senast när tvisten överklagas. Ombudet ska vara lämpligt med hänsyn till ärendets natur och de krav som svensk lag eller det lands lag där processen drivs ställer på ett ombud, samt vara • medlem av Sveriges advokatsamfund (advokat) eller jurist anställd hos advokat, eller • annan person som för den enskilda tvisten uppfyller kraven på lämplighet. Ombudet, Gjensidige och den försäkrade kan begära rådgivande yttrande av lämpligheten enligt Svensk Försäkrings Prövningsförfarande beträffande Ombuds Lämplighet. I tvist som handläggs utanför Sverige måste försäkringstagaren anlita ombud som Gjensidige godkänner. Ombud som är advokat eller biträdande jurist anställd hos advokat är skyldig att låta Svensk Försäkrings Ombudskostnadsnämnd pröva skäligheten av arvode och kostnader samt godta nämndens bedömning. Om ombudet inte är advokat eller biträdande jurist anställd hos advokat kan Svensk Försäkrings Nämnd för Rättsskyddsfrågor pröva skäligheten av arvode och övriga kostnader.
Dataskyddsombud Banken har utsett ett dataskyddsombud som har till uppgift att kontrollera att Banken följer de regler som gäller för behandling av personuppgifter. Dataskyddsombudet ska fullgöra sitt uppdrag på ett oberoende sätt i förhållande till Banken. För att komma i kontakt med Bankens dataskyddsombud kan kunden använda kontaktuppgifterna ovan eller e-post XXX@xxxxx.xx för allmänna frågor. Kunden kan även vända sig till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) avseende frågor
Villkor och anvisningar Styrelsen i Realtid beslutade den 7 april 2020 under förutsättning av extra bolagstämmans godkännande den 28 april 2020 om att genomföra en publik nyemission av aktier och teckningsoptioner (tillsammans ”Units”) (”Nyemissionen”). Varje Unit innehåller en (1) aktie och en (1) teckningsoption av serie TO1. Nyemissionen omfattar högst 6 666 666 Units motsvarande ett emissionsbelopp om 20 MSEK. Vid full teckning av teckningsoptionerna tillförs Bolaget ytterligare maximalt 5,2 MSEK. Vid överteckning kan en övertilldelningsoption om 1 666 666 Units (uppgående till 5,0 MSEK) komma att utnyttjas.
Utredning Den försäkrade är skyldig att utan ersättning verkställa de utredningar, analyser och undersökningar, som är av betydelse för att bedöma skadefallet och den försäkrades ansvarighet, vilka kan genomföras inom den försäkrades verksamhet. I händelse av rättegång ska den försäkrade tillse att i erforderlig utsträckning vittnes- och sakkunnigbevisning kan föras med hjälp av hos honom anställd personal.
Fakturering och betalningsvillkor 10.1 Anslutningsavgiften faktureras i samband med att anslutningen är klar enligt överenskommet pris. Betalning skall erläggas mot faktura senast trettio (30) dagar efter fakturadatum. Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. Därutöver skall Kunden erlägga lagstadgad ersättning för betalningspåminnelse och inkassokostnader. Vid förskottsbetalning enligt punkt 10.2 ska betalning ske senast den dag Torsnet anger.
UTREDNINGEN Målet har avgjorts efter huvudförhandling. På förbundets begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med M.O. samt vittnesförhör hållits med D.P., regional ombudsman vid förbundet. På bolagets begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med P.H., ställföreträdare för bolaget, och vittnesförhör hållits med M.C., driftsansvarig vid bolaget och B.J., f.d. löneansvarig hos bolaget. Mellan parterna är således tvistigt om M.O. har rätt till kontant ersättning för ytterligare 24 timmar arbetstidsförkortning, utöver de 16 timmar arbetstidsförkortning som han fick ersättning för i samband med slutlönen i juni 2013. Parterna är överens om att M.O. under perioden april–november 2012 tog ut 24 timmar arbetstidsförkortning. Han var då ledig fyra timmar den 5 april, fyra timmar den 30 april, fyra timmar den 16 maj, åtta timmar den 18 maj och fyra timmar den 2 november. Frågan är om dessa timmar avsåg intjänandeåret den 1 april 2012–31 mars 2013 och att intjänandeår och uttagsår således var sammanfallande eller om dessa timmar avsåg intjänan- deåret 2011/2012. Bolagets ståndpunkt är att bolaget och M.O. har avtalat, i vart fall konkludent, om att uttagsår och intjänandeår ska vara samma år vilket skulle innebära att de timmar som M.O. tog ut från och med april 2012 skulle hänföra sig till intjänandeåret 2012/2013. Enligt förbundets mening har något avtal om att intjänandeår och uttagsår skulle vara sammanfallande inte träffats mellan M.O. och bolaget. Förbundet har vidare hävdat att bolaget inte heller tillämpat ett sådant system. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Det är ostridigt att det inte förelegat något skriftligt avtal om avvikande reg- ler från de som kollektivavtalet stadgar, dvs. att år ett är intjänandeår och år två är uttagsår. Bolaget har inte heller gjort gällande att det träffats ett munt- ligt avtal med den innebörden, utan bolaget menar att M.O. genom konkludent handlande ingått ett sådant avtal då han accepterat att vara ledig vissa hel- och halvdagar i samband med röda dagar. En första fråga är om bolaget över huvud taget tillämpat sammanfallande in- tjänande- och uttagsår. M.O. har berättat att han inte fått någon sådan information och att han inte heller förstått att så skulle ha varit fallet. Bolaget har bl.a. åberopat en handling med rubriken ”Halv – och klämdagar för 2012”. Av den framgår vilka dagar under år 2012 arbetstagarna slutar klockan 12, dvs. arbetar halvdag, nämligen den 5 januari, den 5 april, den 30 april, den 16 maj och den 2 november. En dag anges som helt ledig, den 18 maj. Detta blir sammanlagt 28 timmar. I handlingen anges inte vilket in- tjänandeår dessa timmar hänför sig till. Dessutom avser utläggningen kalen- deråret 2012 och inte perioden från och med den 1 april det året. Däremot anges i slutet av handlingen följande. ”För dig som varit anställd hela intjä- nandeåret (april-11–mars-12) tillkommer fr o m 1 april 2012: 12 timmar att tas ut enl ök med depåchef.” Den texten anger att i vart fall de timmar som arbetstagarna själva förfogar över från och med den 1 april 2012 avser intjä- nandeåret 2011/2012. Det framstår mot den bakgrunden som rimligt att anta att även de utlagda timmarna år 2012 avser det intjänandeåret. Sammantaget blir det fråga om 40 timmar, 28 utlagda timmar och 12 timmar att fritt dispo- nera. Fem timmar utlagda i januari har vid en sådan tolkning dock lagts ut i förskott, dvs. före den 1 april det året. I målet är ostridigt att M.O. i mars 2013 fått ersättning för 12 timmar arbetstidsförkortning. Dessa timmar bör vara de ovan angivna 12 timmarna från intjänandeåret 2011/2012 att tas ut under perioden den 1 april 2012–31 mars 2013. Då dessa inte tagits ut av M.O. har han i slutet av uttagsåret fått kontant ersättning i stället. Av informationen för kalenderåret 2013 framgår följande. Halva dagar var utlagda den 28 mars, 30 april, 8 maj och den 1 november och hel dag den 10 maj, dvs. 24 timmar. I slutet av handlingen anges att från och med den 1 april 2013 tillkommer 16 timmar att själv förfoga över. Sammantaget blir det också 40 timmar. Av informationen går det enligt Arbetsdomstolens mening inte att utläsa att utläggningen år 2012 eller år 2013 innebär fullt ut sammanfallande intjä- nande- och uttagsår. De av bolaget åberopade lönespecifikationerna innehåller information om tidssaldo och därtill kopplad ”komptid” och arbetstidsförkortning. Inte heller dessa handlingar innehåller någon information om att intjänandeår och ut- tagsår är sammanfallande. I ett mejl till M.O., den 24 juni 2013, anger bolagets tidigare lönehandläggare B.J. att alla som arbetat heltid under intjänandeåret (2012- 04-01–2013-03-31) har tjänat in 40 timmar arbetstidsförkortning. Hon anger vidare att vissa av dessa timmar har lagts ut som halvdagar och som klämdag och att resterande 16 timmar har alla fått ta ut när de själva vill. De uppgifterna stämmer med vad som framgår i bolagets information om utlagda dagar år 2013. Dessa uppgifter talar alltså för att dagar som tjänats in 2012/2013 har lagts ut år 2013 och inte år 2012. B.J. har även hörts på bolagets begäran. Hon har uppgett att hon formulerat handlingen ”Halv- och klämdagar för 2012” samt även iordningställt lönespecifikationerna. Hon har vidare berättat att bolaget försökte se till att intjänandeår och uttagsår inte var samma år. B.J:s uppgifter talar alltså emot bolagets påstående om sammanfallande intjänande- och uttagsår. Med beaktande av vad X.X. xxxxxxx och vad som framgår av åberopade handlingar gör Arbetsdomstolen bedömningen att bolaget inte har förmått visa att bolaget tillämpat, än mindre avtalat om, en ordning med sam- manfallande intjänandeår och uttagsår. Det är därmed inte visat att den ledig- het M.O. haft under år 2012, från och med den 1 april, avsåg intjänandeåret den 1 april 2012–31 mars 2013, som bolaget påstått. Det är således inte utrett att han fått ut 24 timmar ledigt avseende det intjänandeåret. M.O. har alltså rätt till ersättning för ytterligare 24 timmar arbetstidsförkortning. Om beloppet i sig råder inte tvist. Arbetsdomstolen har kommit fram till att bolaget, i strid med kollektivavta- let, inte betalat ersättning för 24 timmar arbetstidsförkortning. Bolaget har därutöver vid betalningen av slutlönen utgett ersättning för 16 timmar arbetstidsförkortning med ersättning motsvarande timme för timme i stället för med mertidsersättning på sätt som anges i kollektivavtalet. Bolaget har alltså brutit mot kollektivavtalet i dessa två hänseenden. Bolaget har dock gjort gällande att både förbundet och M.O. genom decemberavtalet avtalat bort rätten att göra gällande krav på t.ex. allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet, vilket förbundet bestritt. Arbetsdomstolen behandlar först påståendet såvitt avser M.O. Enligt bolaget innebär vad som anges i decemberavtalet i punkten viii) att M.O. avstått från rätten till allmänt skadestånd. Där anges att ”förutom vad som stadgas i detta avtal avstår och frånsäger sig M.O. den eventuella rätten till alla andra krav gentemot bolaget inklusive men ej begränsat till eventuell rätt till återanställning”. Enligt förbundet innebär den skrivningen inte att M.O. avsagt sig rätten till allmänt skadestånd för det fall bolaget inte fullföljer sitt åtagande enligt punkten ii). Där anges att M.O. erhåller lön och eventuellt övriga förmåner, enligt lag och avtal, fram till och med den 31 maj 2013. Decemberavtalet är undertecknat av P.L. för bolagets räkning och av ombudsmannen D.P. för M.O:s räkning. Det är ostridigt att M.O. inte var närvarande när avtalet framförhandlades och undertecknades. D.P. har dock uppgett att han under förhandlingarna var i kontakt med M.O. via mejl och telefon. Ingen av parterna har gjort gällande att P.L. och D.P. närmare diskuterade vad de aktuella formuleringarna, punkterna ii) och viii), skulle innebära. D.P. har berättat att vad förbundet avsåg var att när bolaget fullföljt sina förpliktelser enligt decemberavtalet så skulle M.O. inte kunna framställa ytterligare krav. Enligt D.P. innebär det att avtalet inte skulle hindra M.O. från att kräva allmänt skadestånd för det fall bolaget inte fullföljde avtalet om rätt lön och andra förmåner fram till anställningens upphörande och därvid bröt mot kollektivavtalet. Enligt Arbetsdomstolens mening ger utredningen inte stöd för att parterna var överens om att bestämmelserna skulle ha den innebörd som bolaget häv- dat. Arbetsdomstolen får då tolka avtalets innebörd mot bakgrund av främst avtalets ordalydelse. Parterna är överens om att formuleringen ”lön och eventuellt övriga för- måner, enligt lag och avtal” innefattar rätt till ersättning för arbetstidsför- kortning. Enligt punkten viii) avstår och frånsäger sig den anställde den eventuella rätten till alla andra krav gentemot bolaget. Frågan är om ett krav på allmänt skadestånd är ett sådant annat krav. Orden lön och förmån talar möjligen för att det, i nu aktuellt fall, är enbart den kontanta ersättningen för icke uttagen arbetstidsförkortning som avses. Å andra sidan följer den lönen, förmånen, av kollektivavtalet och kollektivavtalsbrott är följden om ersätt- ningen i strid med decemberavtalet inte utges. Enligt Arbetsdomstolens mening är det inte klart att formuleringen ”alla andra krav” innefattar ett av- stående från att göra gällande kollektivavtalsbrott för det fall rätt ersättning enligt punkten ii) inte skulle komma att erläggas. Det är således varken genom avtalets ordalydelse eller vad som framkommit om vad som förevar när decemberavtalet träffades klarlagt att M.O. avsett att avstå från möjligheten att kräva allmänt skadestånd för det fall bolaget inte betalade ersättningar i enlighet med kollektivavtalet. Inte heller har omständigheterna varit sådana att bolaget har haft fog för att anta att M.O. hade en sådan avsikt. Arbetsdomstolens sammanfattande bedömning är att bolaget inte visat att decemberavtalet innebär att M.O. avtalat bort rätten att kräva allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott i aktuellt fall.
Nyckeltal Fondens utveckling 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Fondförmögenhet, msek 28 779 26 613 16 435 14 282 14 325 9 225 9 121 5 398 3 003 1 711 -andelsklass A SEK 27 614 26 613 16 435 14 282 14 325 9 225 9 121 5 398 3 003 1 711 -andelsklass A EUR 1 165 – – – – – – – – – -andelsklass C EUR 0 – – – – – – – – – Andelsvärde, kr andelsklass A SEK 317,22 294,30 212,58 205,31 188,91 158,04 146,08 106,85 82,20 76,25 Andelsvärde, kr andelsklass A EUR 1 394,87 – – – – – – – – – Andelsvärde, kr andelsklass C EUR 1 395,64 – – – – – – – – – Antal utestående andelar, tusental 87 885 90 430 77 314 69 567 75 829 58 374 62 434 50 524 36 530 22 433 -andelsklass A SEK 87 050 90 430 77 314 69 567 75 829 58 374 62 434 50 524 36 530 22 433 -andelsklass A EUR 835 – – – – – – – – – -andelsklass C EUR 0 – – – – – – – – – Utdelning per andel – – – – – – – – 1,1 1,7 Total avkastning, % 7,8 38,4 3,5 8,7 19,5 8,2 36,7 30,0 9,2 3,6 Index inkl. utdelning % 5,9 38,2 2,8 9,2 19,5 8,4 37,4 30,1 9,3 3,5
Erbjudandet i sammandrag Extra bolagsstämma i XxxxXxxx har den 24 oktober 2016 beslutat att genomföra en nyemission av aktier av serie B med företrädesrätt för aktieägare i Bolaget. Nyemissionen omfattar maximalt 3 076 520 aktier av serie B med en teckningskurs om 7,50 SEK per aktie. Per den 24 oktober 2016 uppgick Bolagets marknadsvärde till cirka 840 MSEK, vilket innebär att Erbjudandet genomförs till en rabatt om cirka 52 procent. Sammantaget väntas nyemissionen inbringa cirka 23,1 MSEK före transaktionskostnader och kvittning (”Erbjudandet”). Betalning genom kvittning i Erbjudandet uppgår till cirka 4,1 MSEK. I samband mer Erbjudandet har Bolaget erhållit teckningsförbindelser om cirka 5,4 MSEK, motsvarande cirka 23 procent av Erbjudandet från befintliga aktieägare. Av dessa kommer cirka 4,1 MSEK att erläggas genom kvittning av upptagen brygglånefinansiering från make till en stor aktieägare. Övriga teckningsförbindelser har inhämtats från styrelseledamöter och person i ledande ställning. Teckningsförbindelser har skriftligen avtalats och ingen ersättning utgår för dessa. Den som på avstämningsdagen den 1 november 2016 är registrerad som aktieägare i EasyFill äger rätt att med företräde teckna aktier av serie B i förestående Erbjudande och kommer att erhålla en (1) teckningsrätt för varje innehavd aktie av serie A eller B. Arton (18) teckningsrätter berättigar till teckning av en (1) ny aktie av serie B till en teckningskurs om 7,50 SEK per ny aktie. Härutöver erbjuds aktieägare och andra investerare att utan företrädesrätt anmäla intresse om teckning av nya aktier av serie B.
Samordning Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning enligt a)–c) som avser samma period.
Kreditkostnader Kreditränta eller i tillämpliga fall de olika krediträntor som gäller för kreditavtalet Rörlig ränta f n 16,85 %. Krediträntan är räntekostnaden per år (beräknat på 360 dagar) för den vid var tid obetalda delen av skulden angiven som en ränta. (Aktuell ränta 2018-06-01) Effektiv ränta Detta är totalkostnaden uttryckt som den effektiva räntan av det samlade kreditbeloppet. Den effektiva räntan anges för att hjälpa dig att jämföra olika erbjudanden. Exempel: Kreditutrymme: 10 000 kr Kredittid: 12 månader Ränta: 16,85 % Aviseringsavgift: 25 kr (vid pappersfaktura) Effektiv ränta: 21,28 % Aviseringsavgift: 25 kr (om du väljer att delbetala med e-faktura) Effektiv ränta: 21,28% Är det, för att erhålla krediten eller för att erhålla den enligt villkoren i marknadsföringen, obligatoriskt att ingå avtal om — en försäkring som säkrar krediten, eller — någon annan kompletterande tjänst? Nej Kostnad för att använda ett särskilt betalningsmedel (t.ex. ett kreditkort) Avgift för uttag via uttagsautomat om 2 % av uttagsbeloppet, dock lägst 35 kr. Valutapåslag vid transaktioner med utländsk valuta, f.n. 2,5 %. Avgift för uttag via kundservice 75 kr. Andra kostnader i samband med kreditavtalet Aviseringsavgift: 25 kr vid pappersfaktura samt vid delbetalning med e-faktura. Villkor för att ändra de ovan nämnda kostnaderna i samband med kreditavtalet Räntan får ändras i den utsträckning som det motiveras av kreditpolitiska beslut, ändrade up- plåningskostnader för banken eller andra kostnadsförändringar som banken inte skäligen kunde förutse när krediten lämnades. Banken har rätt att när som helst under kredittiden besluta om ändring av avgifter under förutsättning att sådan ändring är tillåten enl konsumentkreditlagen. Kostnader i samband med försenade betalningar Uteblivna betalningar kan få allvarliga konsekvenser (t.ex. tvångsförsäljning) och försvåra möjligheterna till att erhålla kredit. Vid försenad betalning och vid betalning understigande lägsta inbetalning, enligt kontoutdraget, debiteras kontot en förseningsavgift på 95 kr. Förseningsavgiften uttas för varje månad som Kontohavaren är försenad. Vid överskridande av beviljad kredit och vid uppläggning av betaln- ingsplan debiteras kontot en avgift på 50 kr. Kredittagaren ska även ersätta bankens kostnader för att bevaka och driva in bankens fordran.
