Markanvisningar exempelklausuler
Markanvisningar. Stockholm Exergi AB ska förvärva marken för den nya energiproduktionsan- läggningen i Lövsta till marknadspris. Marken ska värderas utifrån förutsätt- ningen att den är sanerad för så kallad mindre känslig markanvändning. Priset ska fastställas i kr/kvm TA med överenskommen värdetidpunkt och indexbe- räkning till tillträde. Från köpeskillingen ska avdrag göras för de kostnader Stockholm Exergi AB har för utredning, projektering samt utförande av sane- ringsarbeten i Lövsta. Avtalet reglerar att överenskommelsen om exploatering inklusive köpeavtal för fastigheten ska innehålla ett takbelopp för stadens kost- nadsansvar för sanering i mark, vatten och sediment. I avtalet fastställs att överenskommelse om exploatering inklusive köpeav- tal för fastigheten ska ingås innan stadsbyggnadsnämnden godkänner detalj- planen. Markanvisningsavtalet med Stockholm Exergi AB är utformatsom ett tre- partsavtal, där även Stockholm Avfall AB deltar i de avsnitt som reglerar Stockholm Exergi AB:s arbeten i anslutning till befintliga deponier och sprängstensvall, samt i vissa frågor om återvin- ningscentralens omlokalisering. Avtalet reglerar ramarna för parternas (Staden, Stockholm Avfall AB och Stockholm Exergi AB) ansvar för att genomföra och bekosta nödvändiga eva- kueringar. Förutsättningarna och villkoren för befintliga verksamheters evaku- ering från fastigheten regleras närmare i den överenskommelse om exploate- ring som ska ingås. Staden arbetar i samverkan med Stockholm Exergi AB med att söka ersätt- ningsplatser till Lövstabadet, varvsföreningen och båtklubbar. Stockholm Ex- ergi AB bidrar enligt avtalet med 25 mnkr till finansiering av nya anlägg- ningar. I avtalet anges vidare att stadens utgångspunkt är att bad, varvsförening eller båtklubbar inte ska flytta förrän miljötillstånd och detaljplan har vunnit laga kraft. En förutsättning för ett nytt kraftvärmeverk i Lövsta är en ny huvudledning för fjärrvärme med stor kapacitet som förbinder Lövsta med de centrala de- larna av fjärrvärmenätet. Avtalet reglerar att en sammanbindningsledning för fjärrvärme, rökgaskondensat, vatten och avlopp ska anläggas mellan Huvudsta och den nya energiproduktionsanläggningen i Lövsta. Den exakta placeringen av ledningen ska fastställas i särskild överenskommelse senast i samband med tecknandet av överenskommelse om exploatering. I det tidigare markanvisningsavtalet reglerades både markanvisning för en energiproduktionsanläggning i Lövsta och nya bostäder vid det nuvarande vär- meve...
Markanvisningar. Det saknas särskilda regler om överklagande i samband med mark- anvisning vilket normalt medför att dessa kan prövas enligt reglerna om laglighetsprövning i 13 kap. kommunallagen (2017:725). Om exploatören ska köpa marken av kommunen måste ett överlåtelse- avtal tecknas mellan kommunen och exploatören i slutet av mark- anvisningsprocessen. Marköverlåtelse måste uppfylla de formkrav som regleras i 4 kap. jordabalken för att var giltig. Ett markanvis- ningsavtal tecknas när kommunen överlåter mark till en byggherre samtidigt som marken ska planläggas för att tillåta exploatering. Kommunen och byggherren är avtalsparter i ett markanvisnings- avtal, kommunen i egenskap av säljare och innehavare av planmono- polet och byggherren i egenskap av köpare. Ett markanvisningsavtal är en option om en framtida försäljning och måste därför följas av en fastighetsöverlåtelse för att byggherren ska förvärva äganderätten till marken. Markanvisningsavtal kan även avse upplåtelse av kommunal mark genom att en tomträtt upplåts. I markanvisningsavtal regleras förutsättningar för överlåtelse, planläggning och plangenomförande. Det kan omfatta bl.a. kostnads- och utförandeansvar, krav på vissa säkerheter, tidplaner och gestalt- ning. Eftersom ett markanvisningsavtal är ett led i en fastighets- transaktion kan kommunen ställa relativt långt gående krav för att köparen ska få förvärva marken. Kommunen har i och med plan- monopolet ett avgörande inflytande över den framtida byggrättens storlek, vilket är av betydelse för markpriset. Hur en enskild markanvisningsprocess och avtal utformas i detalj påverkas av flera lagar, både civil- och offentligrättsliga, exempelvis jordabalken, plan- och bygglagen, LOU och fastighetsbildnings- lagen (1970:998). Vissa av lagarna är offentligrättsliga, genom vilka bl.a. tillåten markanvändning styrs med föreskrifter och tillstånds- krav. Exempel på dessa är plan- och bygglagen och miljöbalken. Andra lagar är civilrättsliga och reglerar hur parterna kan ingå avtal om marköverlåtelser, markupplåtelser, entreprenader, ansvar som jorda- balken och avtalslagen. En markanvisning är inte juridiskt bindande. Det är inte reglerat hur markanvisningsavtalen ska utformas eller vilket innehåll mark- anvisningsavtal ska ha. Markanvisningar är inte reglerat mer än lagen (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar som ställer krav på att en kommun ska ta fram riktlinjer för markanvisningar. Kommuner som gör markanvisningar ska anta riktlinjer för dessa. ...