Matchning och vägledning exempelklausuler

Matchning och vägledning. 16 Case: Spången, Södertälje. 17 4.2 Utbildning 20 Case: Arenan, Västerås 21 4.3 Praktik 23 Case: Xxxxx xxxxxxx, Uppsala 25 4.4 Motivationshöjande insatser 28 Case: ”Unga in”, Stockholm 29 5.1 EU 2020 sätter in ungas utbildning i ett tillväxtsammanhang 32

Matchning och vägledning. Arbetsmarknaden har förändrats mycket de senaste årtiondena och ingenting tyder på att förändringstakten håller på att slå av. Detta skapar en rad nya möjligheter samtidigt som det blir svårt att förutse vilka val som får vilka konsekvenser. Samma tendenser gäller inom utbildningssektorn. Antalet utbildnings­ och skolval du som varje individ kan göra har mångdubblats jämfört med för bara en generation sedan, både på grundskole­, gymnasial­ och eftergymnasial nivå. Detta ställer krav på att skolan utvecklar elevernas förmåga att fatta beslut om framtida studie­ och yrkesval. Det behövs information om olika utbildningsvägar men inte enbart, att samarbeta med olika utbildningsanordnare och det lokala näringslivet ger ofta ett bättre resul­ tat.13 Vägledning kan innebära ett enskilt samtal inför gymnasievalet, det kan också handla om all den verksamhet som skolan erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform.14 Ett felval kan få stora individuella och samhälleliga kostnader. Av de elever som började gymnasiet hösten 2006 hade 11 % bytt program två år senare. Andelarna som bytte från ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program var ungefär lika stora. Däremot var det vanligare att eleverna bytte till ett yrkesinriktat program. Andelen elever som fick slutbetyg efter tre studieår var lägre bland dem som bytt program, 29 % respektive 85 % för de som inte bytt. Av dem som bytt både program och skola var andelen ännu lägre. Endast 17 % av dessa elever fick slutbetyg efter tre år.15 Det behöver inte vara något negativt i sig att byta utbildningsinriktning men att öka den grupp som väljer ”rätt” från början skulle vara mycket kostnads­ effektivt. Långtidsutredningen från 2011 lyfter också upp behovet av en ökad studie­ och yrkesvägledning, både inom skolan och för individer som avslutat den samma. Utredningen belyser också att det saknas forskning på exakt vilka effekter studie­ och yrkesvägledningen har och att det därför inte går att säga huruvida det vore väl använda resurser. Det som kan konstateras är att det är önskvärt att minska gruppen som väljer ”fel”.16