Tillvägagångssätt. Ett arbetstidsavtal på företags- eller enhetsnivå, ett arbetstidsavtal på individnivå och den relaterade arbetstidsplanen ska göras upp skriftligen. Man kan avtala om tillämpningen av systemet tills vidare eller för högst ett år i sänder. Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp genom överenskommelse eller med tre månaders uppsägningstid. Den utjämningsperiod som gäller vid avslutningstidpunkten fortsätter dock att gälla tills den avtalade utjämningsperioden löper ut. Ett arbetstidsavtal på företags- eller enhetsnivå ska skickas för kännedom till de undertecknade organisationerna vars medlemmar avtalet gäller.
Tillvägagångssätt. 8.1.1. Omräkning ska göras av Bolaget enligt punkt 8.2 nedan.
8.1.2. Skulle Optionsinnehavare inte vara överens med Bolaget om en justering av Villkoren genom omräkning enligt punkt 8.2 nedan, ska varje Optionsinnehavare ha rätt att begära ett oberoende fastställande av en lämplig justering enligt vad som anges nedan.
(a) Såvida inte Bolaget och den Optionsinnehavaren som begärt justering av Villkoren inom trettio (30) dagar från det att begäran om ett oberoende fastställande framställdes har enats om en kvalificerad expert (härefter kallad “Experten”), ska Stockholms Handelskammare, efter begäran av Optionsinnehavaren, utnämna en Expert. En sådan utnämning ska vara slutlig och bindande för Optionsinnehavaren och för Bolaget.
(b) Experten ska självständigt beakta den inträffade händelsen och dess inverkan på Teckningsoptionerna och/eller Aktierna och/eller Optionsinnehavaren. Experten har rätt att erhålla värdering eller övrig assistans från annan ansedd utomstående part efter instruktioner av Experten..
(c) Experten ska fastställa en lämplig omräkning i enlighet med dessa Villkor för att till fullo kompensera Optionsinnehavaren för varje utspädning och annan negativ påverkan. Experten ska så långt möjligt tillämpa de omräkningsprinciper som följer av punkt 8.2 (Omräkning) och/eller av andra för ändamålet relevanta bestämmelser i dessa Villkor för Teckningsoptioner och/eller i s.k. teckningsoptionsägaravtal avseende innehav av Teckningsoptioner, Aktier och/eller andra Rättigheter i Bolaget.
(d) Experten ska avge sitt beslut inom trettio (30) dagar räknat från den dag då denne tillsattes.
(e) Expertens beslut ska vara slutligt bindande för Bolaget och för samtliga Optionsinnehavare.
(f) Ersättningen för Expertens kostnader och skälig ersättning till denne ska delas lika mellan Bolaget och den Optionsinnehavare som begär justering.
Tillvägagångssätt. KFO respektive berört LOförbund äger enligt § 7 mom 1 rätt att efter avslutad förhandling anmäla olöst intressetvist till förlikningsnämnden. Av § 9 följer vidare att KFO respektive berört LOförbund efter avslutad förhandling kan hänskjuta tvist rörande detta huvudavtal till behandling av förlikningsnämnden.
Tillvägagångssätt. Omräkning ska göras av Bolaget enligt punkt 8.2 nedan.
Tillvägagångssätt. Tvist som rör innebörden av lag, enskilt avtal, kollektivavtal eller gällande rätt i övrigt (rättstvist) och som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till avgörande av AD, såvida inte parterna är ense om att pröva tvisten för slutligt avgörande i skiljeinstans enligt lagen om skiljemän. Tvist rörande detta huvudavtal handläggs dock enligt § 9.
Tillvägagångssätt. Folkhögskolorna registrerar deltagare som studerar vid folkhögskola i det administrativa systemet SchoolSoft. Skolorna rapporterar genomförd verksamhet xxxx@xxx.xx, xxx.xxx.xx Post: 118 82 Stockholm Besök: Xxxxxxxxxx 00 Tfn: 00-000 00 00 Org nr: 222000-0315 terminsvis till SCB på individnivå. Folkbildningsrådet beställer en tilläggsleverans av folkhögskolestatistiken på individnivå för vårterminens rapportering från SCB. I leveransen från SCB finns följande uppgifter om deltagaren: • Typ av kurs deltagaren studerar • Kurslängd • Deltagarveckor • Studieomfattning • Distans • Start- och slutdatum av kurs • Avbrott av studier • Folkbokföringsort (registervariabler) Insamlingen kompletteras med följande tilläggsvariabler: • Datum för senare start • Datum för studieavbrott Registervariabler kring folkbokföringsort hämtas från SCBs Register över Totalbefolkning (RTB). Folkbokföringsort hämtas den 1 november föregående år för vårterminen och 1 juni pågående år för höstterminens underlag för mobilitetsstöd. Resterande variabler rapporteras av folkhögskolan i SchoolSoft.
Tillvägagångssätt. Betalning av lön för sjuktid förutsätter en av arbetstagaren utan dröjsmål befordrad samt av arbetsgivaren godkänd utredning över sjukdomen eller olycksfallet, som hindrar arbetstagaren från att utföra arbetet. Som godtagbar utredning över arbetsoförmågan betraktas arbetstagarens egen anmälan vid kortvariga (till exempel förkylning eller diarré), högst två dygn långa sjukfrånvaron, om inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om annat. Då kan man också avtala om: – utformningen av anmälan och dess tidpunkt, till vem anmälan görs och hur den registreras – begränsningar för antalet anmälningar om frånvaro av en arbetstagare som godkänns – att förutsättningen för godkännandet är att anmälan görs omedelbart eller senast innan arbetsskiftet inleds – arbetsgivarens rätt att alltid kräva läkarintyg Ett retroaktivt läkarintyg kan godkännas ifall läkaren har skrivit en godtagbar motivering till retroaktiviteten. Den företagshälsovård som arbetsgivaren ordnat ska anlitas i första hand. Om arbetsgivaren inte godkänner den utredning eller det läkarintyg arbetstagaren företer, kan han eller hon hänvisa arbetstagaren till en annan av arbetsgivaren anvisad läkare för kontroll. Likaså har arbetsgivaren av grundad anledning rätt att hänvisa arbetstagaren till en annan av arbetsgivaren anvisad läkare för kontroll vid sjukfrånvaron som varar högst två dygn och som utgår från arbetstagarens egen anmälan. I så fall betalar arbetsgivaren utgifterna för anskaffningen av ett nytt läkarintyg.
Tillvägagångssätt. Området ungas inträde på arbetsmarknaden och ungdomsarbetslöshet domineras idag av projekt. Det gör att verksamheten tenderar att präglas av kortsiktighet och tillfälligheter. Det försvårar, rent metodologiskt, utgallringen av så kallad best practice. För att komma runt detta har ett antal nyckelpersoner12 hos centrala aktörer intervjuats om exempel på projekt eller verksamheter där man framgångsrikt arbetat med ungas inträde på arbetsmarknaden. De ombads att inte begränsa sig, vare sig angående geografisk hemvist eller i fråga om vem som äger projekten. De fick också frågan kring vilka rapporter de tyckte var de bästa på området. De projekt som infor manterna omnämnde sattes sedan samman till en bruttolista tillsammans med de projekt som tas upp i rapporterna. Därefter gicks alla projekt systematiskt igenom utifrån följande frågeställningar: • Vilka är de huvudsakliga problemen som projektet angriper? • Xxxxx är de huvudsakliga metoderna för att detta? När varje projekt scannats av genomfördes en analys av resultatet och ett antal tema tiska grupperingar framträdde. Därefter sorterades varje projekt in i den kategori där tyngdpunkten fanns. De tematiska områden som framkom i analysen var följande: • matchning och vägledning • utbildning • praktik • motivationshöjande insatser Många av projekten arbetade med flera av områdena. I dessa fall kategoriserades så som det område där den huvudsakliga tyngdpunkten låg. Analysen av de områden som dominerar projektvärlden när det gäller ungdomars inträde på arbetsmarkna den ger en god bild av den allmänna problemformuleringen. Eftersom projekten ofta involverar både föreningar, kommuner och statliga aktörer kan det uppfattas som att man är relativt ense om var problemen och lösningarna ligger då det gäller ung domars svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. När alla projekt var kategoriserade inventerades område för område. Bakomliggande frågeställningar var t.ex. vilka aspekter av området lyfts upp inom projekten och vad säger rapporterna om dem? Från alla projekt inom respektive område valdes därefter ett specifikt projekt ut som en case study. Urvalet gjordes framför allt utifrån en kvalitativ bedömning,
Tillvägagångssätt. Skriv ned en kravspecifikation för den vara eller tjänst som ska köpas. Tänk på funktionskrav, kvalitetskrav, garantivillkor, leverans, pris, montering, service, introduktion/utbildning på en specifik produkt, tjänstens innehåll och omfattning, leverantörens ansvar, svarstid, faktureringsvillkor med mera.
Tillvägagångssätt. Genomförandet av uppsatsen inleddes med en litteraturstudie och studerandet av kommersiella fastighetsbolag i Skåneregionen. De fastighetsbolag som valts ut arbetar kontinuerligt med anpassning av lokaler och uthyrningsfrågor. Det teoretiska material som valts ut baserades på de faktorer som kan tänkas påverka investeringsbedömningar i uthyrningsprocessen. Denna har en central roll i riskminimering i processen då vi valt att fokusera på de risker som kan uppstå och hur de kan minimeras. Teorin består av uthyrningsprocessen, hyresförhållandet, hyreskontrakt, investeringsbedömning och risker. Tidigare forskning för uthyrningsprocessen saknas och därför har vi analyserat allmän riskbedömning och kopplat detta till fastighetsinvesteringar. De respondenter som valts ut innehar alla en strategisk roll i processen, där deras olika erfarenheter gett en nyanserad bild om hur uthyrningsprocessen kan tänkas gå till. De fastighetsbolag som valts ut i den här studien anses täcka ett stort område inom uthyrningsprocessen på grund av deras nationella spridning samt en kombination av nischade och breda fastighetsbolag. De intervjuer som genomförts har analyserats och kopplas till teorin för att bedöma hur fastighetsbolagen arbetar för att minimera risker vid hyresgästanpassningar av kommersiella lokaler. Intervjuerna skedde fysiskt och spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utförligt. Teoretisk mättnad bedöms ha uppnåtts efter genomförandet av fem intervjuer, vilket motiverar antalet genomförda möten.