NÄMNDENS YTTRANDE. Köparna har gjort gällande att villkoren i punkterna 2.1, 2.1.2 (torde vara 2.1.1 som avses) och 2.2.20, som Trygg-Hansa hänvisat till, inte är tillämpliga i ärendet eftersom de avser frågan om rättsskydd över huvud taget ska beviljas. Nämnden instämmer inte i denna uppfattning. Villkoren anger från vilken tidpunkt det över huvud taget finns möjlighet att få ersättning ur försäkringen, till skillnad från villkoret i 4.1 som reglerar vilka kostnader som ersätts under sådan tid. Något hinder mot att tillämpa nämnda villkor i punkten 2 sedan rättsskydd beviljats finns därför inte. Trygg-Hansa har med hänvisning till villkoret i punkten 2.1 ansett att de olika tidpunkterna för förlikningarna har betydelse för vilket ombudsarvode som ska utgå. Nämnden har samma uppfattning som bolaget om innebörden av villkoret. Utgångspunkten är således att rättsskyddet för en försäkringstagare upphör i och med att en tvist har lösts genom förlikning. I det aktuella fallet har dock Trygg-Hansa bekräftat att försäkringstagarna kan utnyttja sina respektive rättsskyddsförsäkringar för "varsin 16-del i tvisten". Ombudet har följt bolagets beslut vid upprättandet av tidredovisning och påpekat att det nedlagda arbetet, oavsett vid vilken tidpunkt förlikningarna ingåtts, har varit lika omfattande för alla klienter. Mot denna bakgrund bör enligt nämndens mening principen om "varsin 16-del i tvisten" gälla vid bestämmandet av ombudets ersättning. Xxxxxxx har gjort gällande att den aktuella tvisten inte är entreprenadrättslig utan köprättslig och att det därför inte är fråga om en prövning enligt entreprenadrättsliga regler. Klart är emellertid att bestämmelserna om småhusentreprenad i ABS 95 gällde mellan JM AB och köparna. I dessa bestämmelser regleras bl.a. entreprenörens och beställarens ansvar i samband med entreprenaden och vad som gäller i fråga om t.ex. påkallandet och verkställandet av olika former av besiktning, bl.a. slutbesiktning, särskild besiktning och efterbesiktning. Som bestämmelserna har utformats ska vissa besiktningar ske om någon av parterna påkallar det. Tvist i ärendet uppkom i juni-juli 2003 då JM AB vid slutbesiktningar avvisade de krav som framställdes av köparna. Därefter gjordes, enligt ingivna fakturaspecifikationer, flera olika besiktningar, bl.a. efterbesiktningar, särskilda besiktningar och slutbesiktningar. Nämnden finner att de besiktningar som har utförts får anses ha prövats inom besiktningsförfarande på det sätt som avses i villkorspunkten 2.1.1. De...
NÄMNDENS YTTRANDE. Nämnden gjorde samma bedömning som Trygg-Hansa i fråga om innebörden av försäkringsvillkoret. Nämnden fann således att Trygg-Hansa hade haft fog för att avböja rättsskydd i tvisten.
NÄMNDENS YTTRANDE. Av de handlingar NN gett in i ärendet framgår att föreningen ingår avtal med olika arrangörer om att vid behov av ordningsvakter kontakta föreningen som därefter fördelar ordningsvaktsuppdragen bland sina medlemmar. Det framgår också att NN utan medlemskap i föreningen har svårigheter att få uppdrag där hon bor. NN har vidare i ett utkast till stämningsansökan yrkat skadestånd från föreningen för inkomstförlust med visst belopp per månad fram till dess hon åter har blivit medlem i föreningen. Skadeståndet avser inkomstförlust för uteblivna uppdrag.
NÄMNDENS YTTRANDE. NN har ansökt om rättsskydd i en tvist angående strandskydd där prövningen görs enligt 7 kap. miljöbalken. Enligt försäkringsvillkoret H.2.1 gäller försäkringen för tvist som kan prövas av fastighetsdomstol, Statens VA-nämnd, miljödomstol, mark och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstol. När det gäller mål enligt miljöbalken omfattas endast tvister enligt 20 kap. 2 § p. 6 miljöbalken. Beklagligt nog har försäkringsbolaget inte uppdaterat villkoret när 20 kap. 2 § p. 6 miljöbalken upphörde att gälla den 2 maj 2011. Då uppdatering inte har skett bör en tolkning av villkoret göras utifrån avtalsrättsliga principer och en analys göras utifrån bl.a. språket, ändamålet, normer, avtalets systematiska uppbyggnad, parternas lojalitet m.m. En språklig analys ger vid handen att mål enligt miljöbalken undantas från rättsskyddet utom i uppräknade fall. Ändamålet med villkoret har ursprungligen inte varit att omfatta den typ av tvist makarna Xxxxxxxxx sökt rättsskydd för. Utfyllande normer saknas i detta fall. Avtalets uppbyggnad är sådant att det ger huvudregler med undantag, och ibland med undantag från undantagen. Det förefaller inte heller som att försäkringsbolaget haft något illojalt skäl till att utforma villkoret på sätt som anges ovan. Vid en samlad bedömning finner därför nämnden att villkoret bör tolkas så att när det gäller mål enligt miljöbalken omfattar rättsskyddet tvister enligt numera upphävda 20 kap. 2 § p. 6 miljöbalken i dess lydelse före upphävandet. Länsförsäkringar Skåne har därför haft skäl att inte bevilja rättsskydd. Två ledamöter anförde följande skiljaktiga mening: I augusti 2012 avslog länsförsäkringar försäkringstagarnas begäran om rättsskydd med tillämpning av undantaget i andra meningen i villkoret. 20 kap 2§ p.6 miljöbalken upphörde att gälla den 2 maj 2011 utan att ersättas av någon annan bestämmelse. Dessförinnan gavs i lagrummet en hänvisning till ersättning för miljöskador och inlösen enligt 32 kap., talan om förbud eller försiktighetsmått enligt 32 kap. 12 § samt grupptalan enligt 32 kap. 13 §, dvs. mål som prövades av miljödomstol som första instans. Vid tidpunkten för länsförsäkringars beslut att inte bevilja rättsskydd hade den bestämmelse som åberopades till stöd för beslutet utmönstrats ur miljöbalken sedan mer än ett år tillbaka. I den situation som då uppstod har det enligt vår mening varit högst oklart hur undantaget i andra meningen i villkoret ska tolkas, särskilt som förutsättningarna i huvudregeln i första meningen ...
NÄMNDENS YTTRANDE. Av de aktuella försäkringsvillkoren, punkten O 3, följer att försäkringen inte gäller för tvist där bolaget är den försäkrades motpart.
NÄMNDENS YTTRANDE. Frågan gäller om försäkringstagarna har rätt att utnyttja rättsskyddet i sin hemförsäkring för att täcka de uppkomna ombudskostnaderna.