Organisation och ledning (”Governance”). Miljöprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument och utgångspunkten för handlingsplaner och riktlinjer som detaljerar genomförandet för att nå målen. Flera av målen innebär dock stora utmaningar varför nya och utvecklade arbetssätt blir centrala och viktiga för måluppfyllelsen. Användandet av samverkan, innovation, inköp och upphandling och kommunikation som strategiska verktyg för genomförandet av programmet kommer därför vara avgörande för att nå de högst ställda mål som utgör stadens ambition för klimat- och miljöarbetet. Teknikutveckling och digitalisering är också avgörande verktyg för att nå målen i miljöprogrammet. (Miljöprogram 2020- 2023) Stadens miljöprogram är integrerat i stadens överordnade system för ledning och uppföljning av all verksamhet och ekonomi, ILS. Denna integrering utgör stadens miljöledningssystem. Respektive nämnd eller bolagsstyrelse ska i sina verksamhetsplaner redovisa hur de avser att bidra till att staden når miljöprogrammets mål och genom uppföljning av mål och indikatorer redovisa hur arbetet går. Beslutet om Klimathandlingsplan 2020-2023 innebar att staden flyttat fram sitt klimatarbete så att det är i internationell framkant. • En klimatbudget som beräknas utifrån 2020 års preliminära utsläpp, för att nå 1,5 ton per invånare till 2023. Stockholms stad har som ambition att staden högst ska släppa ut 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter totalt fram till år 2040. Eventuella utsläpp ska kompenseras så att nettoutsläppen är noll 2040 inom systemgränsen. • Stadens handlingsplan till 2023 innebär att ansvariga för olika utsläppsminskningar pekas ut på ett tydligt sätt. Stockholms handlingsplan har därmed ett operativt fokus – något som krävs om klimatarbetet ska bli trovärdigt. • Stadens skärpta delmål till år 2023 från 1,8 ton per invånare till 1,5 ton per invånare visar också att staden ökar takten på klimatarbetet. Klimathandlingsplan 2020-2023 ska genomföras av de utpekade nämnderna och bolagsstyrelserna. Nämnder och bolag som har utsläppsbeting i handlingsplanen ska arbeta in dessa i sina verksamhetsplaner och beskriva vilka aktiviteter/åtgärder som ska genomföras, så att uppföljning kan ske på åtgärd och beting. (Klimathandlingsplan 2020-2023) Enligt Innovationsstrategi för Stockholms stad ska stadens nämnder och bolagsstyrelser arbeta för att utveckla nya eller väsentligt förbättrade tjänster och processer. Ett viktigt styrdokument blir också det program för kvalitet, innovation och digitalisering som är utsänt på...
Organisation och ledning (”Governance”). Stadens Miljöprogram 2020-2023 är integrerat i stadens överordnade system för ledning och uppföljning av all verksamhet och ekonomi, ILS. Denna integrering utgör stadens miljölednings- system. Klimathandlingsplan 2020-2023 ska genomföras av de utpekade nämnderna och bolags- styrelserna. Nämnder och bolag som har utsläppsbeting i klimatbudgeten i handlingsplanen ska arbeta in dessa i sina verksamhetsplaner och beskriva vilka aktiviteter/åtgärder som ska genom- föras, så att uppföljning kan ske på åtgärd och beting. (Klimathandlingsplan 2020-2023) Enligt Innovationsstrategi för Stockholms stad ska stadens nämnder och bolagsstyrelser arbeta för att utveckla nya eller väsentligt förbättrade tjänster och processer. Ett viktigt styrdokument blir också det program för kvalitet, innovation och digitalisering som är under framtagande 2020. Viktiga funktioner i innovationsarbetet är Innovationsplattform Hållbara Stockholm, FoI-nätverket och det innovationsteam har etablerats inom projektet Ett digitalt beslutsstöd för effektiv styr- ning mot ett fossilbränslefritt Stockholm med stöd från Viable Cities.
Organisation och ledning (”Governance”). Umeå kommuns har en upparbetad styrmodell för omställningsarbete. Utveckling styrs via mål, inriktning, planer, strategier och uppdrag som uttrycker vilken förändring som ska uppnås. Styrningen sker även genom att kommunens ledning följer upp hur väl kommunen och kommu- nens verksamheter lyckas genomföra sina mål och vilken förändring, vilka resultat och effekter kommunen och kommunens verksamheter åstadkommit. Men för att klara komplexa utmaning- ar såsom att lyckas med klimatomställningen och nå klimatmålen så krävs helt nu former av ledning och styrning. Det krävs samverkan och medskapande av hela samhällets aktörer och medborgare. För att möjliggöra detta och att nå Klimatkontrakt 2030 ambitioner så utvecklar Umeå kommun flera nya innovationsplattformar2. Det ska öka omställningsförmågan och skapa innovationskraft, utforska och finna lösningar på komplexa hållbarhetsutmaningar. Genom kreativt medskapande av Umeås många aktörer, utmanar innovationsplattformarna stadens nuläge, uppmanar till förändrat beteende och i nödvändiga fall inför nya strukturer och kraftför- hållanden vilket banar väg för framtidens innovationer.
Organisation och ledning (”Governance”). Uppsala kommun visar idag ett tydligt klimatledarskap. För att accelerera klimatomställningen i den omfattning som krävs behöver kommunen utveckla förutsättningar för systemskiften inom den egna organisationen och på samhällsnivå. Kommunen åtar sig att: • öka takten i klimatomställningen och integrera klimatarbetet i samtliga kommunala verk- samheters ansvar. I detta ingår att integrera uppföljning, analys och modellering av klimat- påverkan i alla relevanta beslutsprocesser. • utveckla kommunkoncernens kapacitet för systemförändringar och systemskiften, och metoder för att följa upp kommunens ledarskap och arbetssätt. • utveckla och tillämpa styrmedel för klimatneutralitet/klimatpositivitet i stadsutveckling och infrastrukturinvesteringar, med särskilt fokus på Uppsalapaketet. • utveckla en plattform för innovation i Sydöstra Stadsdelarna samt peka ut andra geografis- ka bebyggda områden där kommunen tar ledningen i att utveckla testbäddar för syste- minnovation. • inkludera ett systemperspektiv på innovation för klimatomställning i kommunens pågåen- de arbete med att växla upp det interna innovationsarbetet.
Organisation och ledning (”Governance”). Beskrivning av hur staden/kommunen planerar att utveckla styrning- och ledningsfunktion och institutionell kapacitet att driva omställning för att nå uppsatta mål; i detta ingår att engagera hela staden, inklusive bolagssektorn, och alla viktiga intressenter i samhället. Genom Uppsalas övergripande vision ”Uppsala – en fossilbränslefri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd” vill kommunen ta ledning i omställ- ningen. Kommunstyrelsen har ansvar för samordning och utveckling av det strategiska klimat- arbetet och för uppföljning av klimatarbetet. För att accelerera klimatomställningen i den omfatt- ning som krävs behöver kommunen utveckla förutsättningar både för systemförändringar och för systemskiften både inom den egna organisationen och i samhället. Uppsalas förutsättningar för att åstadkomma en ”Uppsalamodell” för hållbar samhällsutveckling är mycket goda. Uppsala är en stad av europeisk normalstorlek, med en rad styrkor som i många fall bara betydligt större städer kan konkurrera med. På en liten yta finns två universitet med internationellt ledande akademiska institutioner, en företagsinkubator i världsklass och nischer med världsledande produktionsindustri med stora FoU-avdelningar, kunskapsintensiva näringar med spirande entreprenörskap i såväl nystartade som etablerade företag och organisationer, välutbildad befolkning med en hög andel unga människor och aktiva pensionerade experter, stora bostads- och infrastruktursatsningar och ett framgångsrikt och internationellt uppmärk- sammat och prisbelönat klimatarbete. Uppsala blev Sveriges klimatsstad 2013, 2018 och 2020, samt global klimatstad 2018, i WWF:s One Planet City Challenge. Uppsala deltar också i en rad nationella och internationella samverkansplattformar såsom Viable Cities, Fossilfritt Sverige, Klimatkommunerna, EuroCities och Borgmästaravtalet. Uppsala är ett av regeringens prioriterade områden i satsningen på nya hållbara städer och stadsdelar. Satsningen genom Uppsalapaketet på nya bostäder och arbetsplatser i de sydöstra stadsdelarna kommer fungera som förebild för hållbart byggande med krav på innovation. Siktet är inställt på att bli en testbädd för nya cirkulära systemlösningar och andra systeminnovationer. Målet är ett hållbart och klimatpositivt Uppsala till år 2050. Uppsalapaketet är Uppsalas benäm- ning på avtalet mellan kommunen, staten och regionen som omfattar ytterligare två tågspår mellan Uppsala och Stockholm, en ny tågstation...