Principer för utfärdande av intyg exempelklausuler

Principer för utfärdande av intyg. Växter, vegetabiliska produkter och andra varor: Vid utfärdande av intyg för växter, vegetabiliska produkter och andra varor skall de behöriga myndigheterna tillämpa de principer som fastställs i FAO:s internationella normer för fytosanitära åtgärder nr 7 om systemet för utfärdande av intyg vid export (Export Certification System) och nr 12 om riktlinjer för fytosanitära intyg (Guidelines for Phytosanitary Certificates). Djur och animaliska produkter: 1. Myndigheten skall säkerställa att intygsgivarna har tillräcklig kännedom om veterinärlagstiftningen för de djur eller animaliska produkter för vilka intyg skall utfärdas och allmänt sett är informerade om reglerna för upprättande och utfärdande av intyg och − om nödvändigt − om arten och omfattningen av de undersökningar, tester eller prover som behöver utföras innan intyg kan utfärdas. 2. Intygsgivarna får inte intyga uppgifter som de inte personligen har kännedom om eller som de inte kan kontrollera. 3. Intygsgivarna får varken underteckna intyg in blanco, ofullständigt ifyllda intyg eller intyg om djur eller produkter som de inte har inspekterat eller som inte längre står under deras kontroll. När ett intyg undertecknas på grundval av ett annat intyg eller ett annat bevis, måste intygsgivaren ha dokumentet i fråga i sin besittning innan han undertecknar.
Principer för utfärdande av intyg. Växter, växtprodukter och andra föremål: För utfärdande av intyg angående växter, växtprodukter och andra föremål ska de behöriga myndigheterna tillämpa de principer som anges i de relevanta internationella standarderna för fytosanitära åtgärder. Djur och animaliska produkter: 1. Parternas behöriga myndigheter ska säkerställa att intygsgivarna har tillräcklig kännedom om veterinärlagstiftningen för de djur eller animaliska produkter för vilka intyg ska utfärdas och allmänt sett är informerade om reglerna för upprättande och utfärdande av intyg och, om nödvändigt, om arten och omfattningen av de undersökningar, tester eller prover som behöver utföras innan intyg kan utfärdas. 2. Intygsgivarna får inte intyga uppgifter som de inte personligen har kännedom om eller som de inte kan kontrollera. 3. Intygsgivarna får varken underteckna intyg in blanco, ofullständigt ifyllda intyg eller intyg om djur eller produkter som de inte har inspekterat eller som inte längre står under deras kontroll. När ett intyg undertecknas på grundval av ett annat intyg eller ett annat bevis, måste intygsgivaren ha detta dokument i sin besittning innan han eller hon undertecknar. 4. En intygsgivare får intyga uppgifter som har a) fastställts i enlighet med punkterna 1-3 i denna bilaga av en annan person som godkänts av den behöriga myndigheten och som handlar under nämnda myndighets tillsyn, om intygsivaren kan kontrollera uppgifternas riktighet, eller b) erhållits inom övervakningsprogrammens ram genom ett officiellt erkänt kvalitetssäkringssystem eller genom ett epidemiologiskt övervakningssystem om så är tillåtet enligt den veterinärmedicinska lagstiftningen. 5. Parternas behöriga myndigheter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att intygssystemet är tillförlitligt. I synnerhet ska de se till att de intygsgivare som de utser a) har en ställning som garanterar deras opartiskhet och inte har något direkt kommersiellt intresse i de djur eller produkter som de certifierar eller i de rörelser eller företag där dessa har sitt ursprung, och b) är fullt medvetna om vikten av innehållet i varje intyg som de undertecknar. 6. Intygen ska utfärdas på ett sådant sätt att det kan säkras en koppling mellan ett visst intyg och en viss sändning och på ett språk som intygsgivaren förstår och på minst ett av officiella språken i den importerande parten enligt del C i denna bilaga. Datum för undertecknande av intyget får inte infalla efter datum för avsändning av sändningarna. 966 7....

Related to Principer för utfärdande av intyg

  • Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivaren har enligt detta avtal ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att kontinuerlig dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.

  • Upprättande och godkännande av röstlängd Val av en eller två justeringsmän

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Påföljd vid åsidosättande av räddningsplikt Om den försäkrade uppsåtligen eller av grov vårdslöshet inte uppfyller sin räddningsplikt och om det kan antas att detta varit till men för bolaget är bolaget berättigat till skäligt avdrag på ersättningsbelopp som annars bort utgå eller till fullständig befrielse från ersättningsskyldighet.

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • Upphörande av anställning Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmåner eller övriga förmåner. Vid ny anställning, annat tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det uppsägande bolaget reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag lämnas. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder.

  • Ingående av avtal Genom beställningen godkänner kunden att GavleNet utför en undersökning för att kontrollera om tjänsten kan nyttjas i aktuell fastighet. Om inga tekniska eller andra hinder föreligger träder avtalet i kraft när GavleNet godkänt kundens beställning eller, om detta sker tidigare, när GavleNet börjat tillhandahålla tjänsten.

  • Avsägelse av bostadsrätt En bostadsrättshavare får avsäga sig bostadsrätten tidigast efter två år från upplåtelsen och därigenom bli fri från sina förpliktelser som bostadsrättshavare. Avsägelsen ska göras skriftligen hos styrelsen. Vid en avsägelse övergår bostadsrätten till bostadsrättsföreningen vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från avsägelsen eller vid det senare månadsskifte som angetts i avsägelsen.

  • Godkännande av dagordning Val av en eller två justeringsmän