Prisjustering Priserna är fasta under ramavtalsperioden, dvs. 24 månader. En indexjustering får göras vid förlängning av ramavtalet. Nya priser gäller då för kommande 24 månader. Prisjustering kan ej ske retroaktivt för redan lagda Beställningar, skickade Avropssvar eller på tecknade Kontrakt. Prisändring tillämpas tidigast vid påföljande kalendermånadsskifte. Priser justeras i enlighet med Statistiska centralbyråns index "Arbetskostnadsindex för tjänstemän, privat sektor (AKI) efter näringsgren SNI 2007, M Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik "Preliminär serie"" Utgångspunkten/basvärde är den månad då ramavtalet tecknades. Avläsningsmånad för justering är det senast publicerade indexvärdet vid tidpunkt för justeringen, preliminär serie. Prisjustering påkallas och hanteras av Kammarkollegiet och är giltig när båda Parter har signerat överenskommelsen.
Byggherreansvar Försäkringen gäller inte för skada som omfattas av miljöbalken (1998:808) eller andra grannelagsrättsliga regler som den försäkrade kan bli ansvarig för i egenskap av byggherre vid mark-, byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten. Försäkringen gäller dock om investeringskostnaden för arbetet är högst 2 000 000 kr och den försäkrade inte är ett byggnadsentreprenadföretag. Försäkringsbeloppet är vid sådan skada begränsat till 1 000 000 kr per försäkringsår för sak- och ren förmögenhetsskada. Vid personskada är försäkringsbeloppet 10 000 000 kr per försäkringsår.
Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör.
AVRÄKNINGSORDNING Vid betalning har banken rätt att avräkna samtliga på krediten till betalning förfallna avgifter, kostnader och räntor innan avräkning sker på kapitalskulden.
Inlösen En fondandelsägare har rätt att få sin fondandel inlöst av Fondbolaget. Fondbolaget är på motsvarande sätt skyldigt att lösa in ifrågavarande fondandel. I samband med inlösen ska det eventuella över teckningen utfärdade andelsbeviset överlåtas. Inlösen sker med Fondens tillgångar. Om inlösenordern har mottagits av Fondbolaget före det i 3 § i de här stadgarna angivna klockslaget (Daguppehållet), genomförs inlösen till värdet samma Bankdag. Om inlösenordern har tagits emot efter den här tidpunkten, men före Fondens följande Dagsavbrott, genomförs det till värdet följande Bankdag. För vissa fonder genomförs inlösen avvikande från det som nämns ovan. Praxis för de här fonderna presenteras mer ingående i 3 § Fondens stadgar. Betalning erläggs huvudsakligen Bankdagen efter inlösendagen, om inte annat avtalats med kunden. Det är möjligt att avtala om annan betalning med kunden. Om tillgångar för inlösen måste anskaffas genom försäljning av Fondens placeringar, ska försäljningen ske utan oskäligt dröjsmål, dock alltid inom två veckor från mottagningen av inlösenordern. Betalningen av inlösen ska härvid ske till värdet av Fonden enligt värdeberäkningen för den dag då tillgångarna från försäljningen av värdepapper har erhållits. Finansinspektionen kan av särskilda skäl bevilja tillstånd för överskridning av den ovan nämnda tidsgränsen på två veckor. Fondbolaget och fondandelsägaren kan komma överens om att fondandelarna alternativt kan inlösas genom att fondandelsägaren erhåller en till inlösenvärdet motsvarande andel av Fondens värdepapper och/eller penningmarknadsinstrument. Fondbolaget ser till att arrangemanget inte äventyrar övriga andelsägares intressen. Ett fondbolag kan på eget initiativ lösa in fondandelsägarens fondandelar, om det i stadgarna för inlösen anges vägande skäl som anknyter till fondandelsägaren. Skälen ska dessutom anknyta till att fondandelsägarens innehav i Fonden kan medföra skyldigheter som det inte rimligen kan förutsättas att fondbolaget ska sköta. Ett vägande skäl kan uppstå t.ex. då fondandelsägaren flyttar till en stat som inte hör till EES eller är bosatt i en stat som inte hör till EES-området, vilket föranleder avsevärd tilläggsrapportering eller som förorsakar Fondbolaget en skyldighet till registrering eller någon annan åtgärd som det inte annars är skyldigt att vidta. Fondbolaget kan på eget initiativ lösa in fondandelsägarens fondandelar åtminstone i följande situationer:
Personuppgiftshantering 10.1 Kundens personliga integritet är viktig för Gävle Energi. I Gävle Energis integritetspolicy xxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxxx finns mer information om Gävle Energis behandling av personuppgifter.
10.2 Gävle Energi är enligt Dataskyddsförordningen och annan tillämplig lag ansvarigt för de personuppgifter som det behandlar.
10.3 Gävle Energi samlar in och behandlar personuppgifter för att kunna ingå och fullgöra avtalet med kunden eller när det är nödvändigt för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar Gävle Energi.
10.4 Vidare kan personuppgifterna komma att behandlas av Gävle Energi för att genomföra marknadsanalyser, upprätta statistik samt för att utvärdera, utveckla och informera om tjänster och produkter. Denna behandling är nödvändig för att kunna utveckla, förbättra och sälja produkter och tjänster samt bibehålla en god kundkontakt.
10.5 Vid behandlingen enligt ovan kommer Gävle Energi samt av Gävle Energi anlitade personuppgiftsbiträden att ta del av personuppgifterna.
10.6 Personuppgifter kan även komma att behandlas för marknadsföringsändamål av såväl Gävle Energi som dess koncernföretag och samarbetspartners. Behandlingen är nödvändig för det berättigade intresset att utveckla, förbättra och sälja produkter och tjänster. Vid utlämnande till koncernföretag eller samarbetspartners krävs att tjänsterna och produkterna har naturlig anknytning till Gävle Energi och att Gävle Energi avtalar med dessa om att det ska framgå att marknadsföringen sker med anledning av ett samarbete med Gävle Energi.
UTREDNINGEN Målet har avgjorts efter huvudförhandling. På förbundets begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med M.O. samt vittnesförhör hållits med D.P., regional ombudsman vid förbundet. På bolagets begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med P.H., ställföreträdare för bolaget, och vittnesförhör hållits med M.C., driftsansvarig vid bolaget och B.J., f.d. löneansvarig hos bolaget. Mellan parterna är således tvistigt om M.O. har rätt till kontant ersättning för ytterligare 24 timmar arbetstidsförkortning, utöver de 16 timmar arbetstidsförkortning som han fick ersättning för i samband med slutlönen i juni 2013. Parterna är överens om att M.O. under perioden april–november 2012 tog ut 24 timmar arbetstidsförkortning. Han var då ledig fyra timmar den 5 april, fyra timmar den 30 april, fyra timmar den 16 maj, åtta timmar den 18 maj och fyra timmar den 2 november. Frågan är om dessa timmar avsåg intjänandeåret den 1 april 2012–31 mars 2013 och att intjänandeår och uttagsår således var sammanfallande eller om dessa timmar avsåg intjänan- deåret 2011/2012. Bolagets ståndpunkt är att bolaget och M.O. har avtalat, i vart fall konkludent, om att uttagsår och intjänandeår ska vara samma år vilket skulle innebära att de timmar som M.O. tog ut från och med april 2012 skulle hänföra sig till intjänandeåret 2012/2013. Enligt förbundets mening har något avtal om att intjänandeår och uttagsår skulle vara sammanfallande inte träffats mellan M.O. och bolaget. Förbundet har vidare hävdat att bolaget inte heller tillämpat ett sådant system. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Det är ostridigt att det inte förelegat något skriftligt avtal om avvikande reg- ler från de som kollektivavtalet stadgar, dvs. att år ett är intjänandeår och år två är uttagsår. Bolaget har inte heller gjort gällande att det träffats ett munt- ligt avtal med den innebörden, utan bolaget menar att M.O. genom konkludent handlande ingått ett sådant avtal då han accepterat att vara ledig vissa hel- och halvdagar i samband med röda dagar. En första fråga är om bolaget över huvud taget tillämpat sammanfallande in- tjänande- och uttagsår. M.O. har berättat att han inte fått någon sådan information och att han inte heller förstått att så skulle ha varit fallet. Bolaget har bl.a. åberopat en handling med rubriken ”Halv – och klämdagar för 2012”. Av den framgår vilka dagar under år 2012 arbetstagarna slutar klockan 12, dvs. arbetar halvdag, nämligen den 5 januari, den 5 april, den 30 april, den 16 maj och den 2 november. En dag anges som helt ledig, den 18 maj. Detta blir sammanlagt 28 timmar. I handlingen anges inte vilket in- tjänandeår dessa timmar hänför sig till. Dessutom avser utläggningen kalen- deråret 2012 och inte perioden från och med den 1 april det året. Däremot anges i slutet av handlingen följande. ”För dig som varit anställd hela intjä- nandeåret (april-11–mars-12) tillkommer fr o m 1 april 2012: 12 timmar att tas ut enl ök med depåchef.” Den texten anger att i vart fall de timmar som arbetstagarna själva förfogar över från och med den 1 april 2012 avser intjä- nandeåret 2011/2012. Det framstår mot den bakgrunden som rimligt att anta att även de utlagda timmarna år 2012 avser det intjänandeåret. Sammantaget blir det fråga om 40 timmar, 28 utlagda timmar och 12 timmar att fritt dispo- nera. Fem timmar utlagda i januari har vid en sådan tolkning dock lagts ut i förskott, dvs. före den 1 april det året. I målet är ostridigt att M.O. i mars 2013 fått ersättning för 12 timmar arbetstidsförkortning. Dessa timmar bör vara de ovan angivna 12 timmarna från intjänandeåret 2011/2012 att tas ut under perioden den 1 april 2012–31 mars 2013. Då dessa inte tagits ut av M.O. har han i slutet av uttagsåret fått kontant ersättning i stället. Av informationen för kalenderåret 2013 framgår följande. Halva dagar var utlagda den 28 mars, 30 april, 8 maj och den 1 november och hel dag den 10 maj, dvs. 24 timmar. I slutet av handlingen anges att från och med den 1 april 2013 tillkommer 16 timmar att själv förfoga över. Sammantaget blir det också 40 timmar. Av informationen går det enligt Arbetsdomstolens mening inte att utläsa att utläggningen år 2012 eller år 2013 innebär fullt ut sammanfallande intjä- nande- och uttagsår. De av bolaget åberopade lönespecifikationerna innehåller information om tidssaldo och därtill kopplad ”komptid” och arbetstidsförkortning. Inte heller dessa handlingar innehåller någon information om att intjänandeår och ut- tagsår är sammanfallande. I ett mejl till M.O., den 24 juni 2013, anger bolagets tidigare lönehandläggare B.J. att alla som arbetat heltid under intjänandeåret (2012- 04-01–2013-03-31) har tjänat in 40 timmar arbetstidsförkortning. Hon anger vidare att vissa av dessa timmar har lagts ut som halvdagar och som klämdag och att resterande 16 timmar har alla fått ta ut när de själva vill. De uppgifterna stämmer med vad som framgår i bolagets information om utlagda dagar år 2013. Dessa uppgifter talar alltså för att dagar som tjänats in 2012/2013 har lagts ut år 2013 och inte år 2012. B.J. har även hörts på bolagets begäran. Hon har uppgett att hon formulerat handlingen ”Halv- och klämdagar för 2012” samt även iordningställt lönespecifikationerna. Hon har vidare berättat att bolaget försökte se till att intjänandeår och uttagsår inte var samma år. B.J:s uppgifter talar alltså emot bolagets påstående om sammanfallande intjänande- och uttagsår. Med beaktande av vad X.X. xxxxxxx och vad som framgår av åberopade handlingar gör Arbetsdomstolen bedömningen att bolaget inte har förmått visa att bolaget tillämpat, än mindre avtalat om, en ordning med sam- manfallande intjänandeår och uttagsår. Det är därmed inte visat att den ledig- het M.O. haft under år 2012, från och med den 1 april, avsåg intjänandeåret den 1 april 2012–31 mars 2013, som bolaget påstått. Det är således inte utrett att han fått ut 24 timmar ledigt avseende det intjänandeåret. M.O. har alltså rätt till ersättning för ytterligare 24 timmar arbetstidsförkortning. Om beloppet i sig råder inte tvist. Arbetsdomstolen har kommit fram till att bolaget, i strid med kollektivavta- let, inte betalat ersättning för 24 timmar arbetstidsförkortning. Bolaget har därutöver vid betalningen av slutlönen utgett ersättning för 16 timmar arbetstidsförkortning med ersättning motsvarande timme för timme i stället för med mertidsersättning på sätt som anges i kollektivavtalet. Bolaget har alltså brutit mot kollektivavtalet i dessa två hänseenden. Bolaget har dock gjort gällande att både förbundet och M.O. genom decemberavtalet avtalat bort rätten att göra gällande krav på t.ex. allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet, vilket förbundet bestritt. Arbetsdomstolen behandlar först påståendet såvitt avser M.O. Enligt bolaget innebär vad som anges i decemberavtalet i punkten viii) att M.O. avstått från rätten till allmänt skadestånd. Där anges att ”förutom vad som stadgas i detta avtal avstår och frånsäger sig M.O. den eventuella rätten till alla andra krav gentemot bolaget inklusive men ej begränsat till eventuell rätt till återanställning”. Enligt förbundet innebär den skrivningen inte att M.O. avsagt sig rätten till allmänt skadestånd för det fall bolaget inte fullföljer sitt åtagande enligt punkten ii). Där anges att M.O. erhåller lön och eventuellt övriga förmåner, enligt lag och avtal, fram till och med den 31 maj 2013. Decemberavtalet är undertecknat av P.L. för bolagets räkning och av ombudsmannen D.P. för M.O:s räkning. Det är ostridigt att M.O. inte var närvarande när avtalet framförhandlades och undertecknades. D.P. har dock uppgett att han under förhandlingarna var i kontakt med M.O. via mejl och telefon. Ingen av parterna har gjort gällande att P.L. och D.P. närmare diskuterade vad de aktuella formuleringarna, punkterna ii) och viii), skulle innebära. D.P. har berättat att vad förbundet avsåg var att när bolaget fullföljt sina förpliktelser enligt decemberavtalet så skulle M.O. inte kunna framställa ytterligare krav. Enligt D.P. innebär det att avtalet inte skulle hindra M.O. från att kräva allmänt skadestånd för det fall bolaget inte fullföljde avtalet om rätt lön och andra förmåner fram till anställningens upphörande och därvid bröt mot kollektivavtalet. Enligt Arbetsdomstolens mening ger utredningen inte stöd för att parterna var överens om att bestämmelserna skulle ha den innebörd som bolaget häv- dat. Arbetsdomstolen får då tolka avtalets innebörd mot bakgrund av främst avtalets ordalydelse. Parterna är överens om att formuleringen ”lön och eventuellt övriga för- måner, enligt lag och avtal” innefattar rätt till ersättning för arbetstidsför- kortning. Enligt punkten viii) avstår och frånsäger sig den anställde den eventuella rätten till alla andra krav gentemot bolaget. Frågan är om ett krav på allmänt skadestånd är ett sådant annat krav. Orden lön och förmån talar möjligen för att det, i nu aktuellt fall, är enbart den kontanta ersättningen för icke uttagen arbetstidsförkortning som avses. Å andra sidan följer den lönen, förmånen, av kollektivavtalet och kollektivavtalsbrott är följden om ersätt- ningen i strid med decemberavtalet inte utges. Enligt Arbetsdomstolens mening är det inte klart att formuleringen ”alla andra krav” innefattar ett av- stående från att göra gällande kollektivavtalsbrott för det fall rätt ersättning enligt punkten ii) inte skulle komma att erläggas. Det är således varken genom avtalets ordalydelse eller vad som framkommit om vad som förevar när decemberavtalet träffades klarlagt att M.O. avsett att avstå från möjligheten att kräva allmänt skadestånd för det fall bolaget inte betalade ersättningar i enlighet med kollektivavtalet. Inte heller har omständigheterna varit sådana att bolaget har haft fog för att anta att M.O. hade en sådan avsikt. Arbetsdomstolens sammanfattande bedömning är att bolaget inte visat att decemberavtalet innebär att M.O. avtalat bort rätten att kräva allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott i aktuellt fall.
Tvistelösning Tvister angående tolkning och tillämpning av Ramavtalet och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras av svensk allmän domstol.
Investeringsverksamheten Investering i patent -260 919 -305 132 -452 464 -425 605 -900 517 Finansieringsverksamheten Nyemission 2 572 280 40 068 6 572 368 14 045 467 1 980 108 Upptagna lån 0 0 0 -4 458 333 6 458 333 Amortering av skuld 0 -000 000 -552 080 -227 680 -468 749 Likvida medel vid årets början 1 431 640 2 506 701 2 506 701 1 233 741 444 164 Likvida medel vid årets slut* 802 176 478 678 1 431 640 2 506 701 1 233 741 *i beloppet ingår outnyttjad checkkredit om 642 907 478 678 1 074 469 2 000 000 1 233 741
Investeringar I tabellen nedan redovisas bokförda värden avseende Bolagets anläggningstillgångar. Immateriella anläggningstillgångar utgörs i sin helhet av balanserade utvecklingskostnader och patent. Materiella anläggningstillgångar utgörs huvudsakligen av inventarier, verktyg och installationer. Bolaget har inga finansiella anläggningstillgångar att rapportera. Historiska inve- steringar har huvudsakligen finansierats med nyemissioner. Bolaget har för avsikt att utveckla en ny produkt, HoloMonitor M5. Härutöver finns inga pågående investeringar eller framtida investeringar som styrelsen redan gjort klara åtaganden om. (SEK) 2013-09-30* 2013-04-30 2012-04-30 2011-04-30 Immateriella anläggningstillgångar 10 262 184 10 446 052 9 302 642 9 208 300 Materiella anläggningstillgångar 2 562 4 395 18 375 39 910 Finansiella anläggningstillgångar - - - - Uppskjuten skatt - - - -
