Prisjustering Priserna är fasta under ramavtalsperioden, dvs. 24 månader. En indexjustering får göras vid förlängning av ramavtalet. Nya priser gäller då för kommande 24 månader. Prisjustering kan ej ske retroaktivt för redan lagda Beställningar, skickade Avropssvar eller på tecknade Kontrakt. Prisändring tillämpas tidigast vid påföljande kalendermånadsskifte. Priser justeras i enlighet med Statistiska centralbyråns index "Arbetskostnadsindex för tjänstemän, privat sektor (AKI) efter näringsgren SNI 2007, M Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik "Preliminär serie"" Utgångspunkten/basvärde är den månad då ramavtalet tecknades. Avläsningsmånad för justering är det senast publicerade indexvärdet vid tidpunkt för justeringen, preliminär serie. Prisjustering påkallas och hanteras av Kammarkollegiet och är giltig när båda Parter har signerat överenskommelsen.
Byggherreansvar Försäkringen gäller inte för skada som omfattas av miljöbalken (1998:808) eller andra grannelagsrättsliga regler som den försäkrade kan bli ansvarig för i egenskap av byggherre vid mark-, byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten. Försäkringen gäller dock om investeringskostnaden för arbetet är högst 2 000 000 kr och den försäkrade inte är ett byggnadsentreprenadföretag. Försäkringsbeloppet är vid sådan skada begränsat till 1 000 000 kr per försäkringsår för sak- och ren förmögenhetsskada. Vid personskada är försäkringsbeloppet 10 000 000 kr per försäkringsår.
Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör.
AVRÄKNINGSORDNING Vid betalning har banken rätt att avräkna samtliga på krediten till betalning förfallna avgifter, kostnader och räntor innan avräkning sker på kapitalskulden.
Inlösen En fondandelsägare har rätt att få sin fondandel inlöst av Fondbolaget. Fondbolaget är på motsvarande sätt skyldigt att lösa in ifrågavarande fondandel. I samband med inlösen ska det eventuella över teckningen utfärdade andelsbeviset överlåtas. Inlösen sker med Fondens tillgångar. Om inlösenordern har mottagits av Fondbolaget före det i 3 § i de här stadgarna angivna klockslaget (Daguppehållet), genomförs inlösen till värdet samma Bankdag. Om inlösenordern har tagits emot efter den här tidpunkten, men före Fondens följande Dagsavbrott, genomförs det till värdet följande Bankdag. För vissa fonder genomförs inlösen avvikande från det som nämns ovan. Praxis för de här fonderna presenteras mer ingående i 3 § Fondens stadgar. Betalning erläggs huvudsakligen Bankdagen efter inlösendagen, om inte annat avtalats med kunden. Det är möjligt att avtala om annan betalning med kunden. Om tillgångar för inlösen måste anskaffas genom försäljning av Fondens placeringar, ska försäljningen ske utan oskäligt dröjsmål, dock alltid inom två veckor från mottagningen av inlösenordern. Betalningen av inlösen ska härvid ske till värdet av Fonden enligt värdeberäkningen för den dag då tillgångarna från försäljningen av värdepapper har erhållits. Finansinspektionen kan av särskilda skäl bevilja tillstånd för överskridning av den ovan nämnda tidsgränsen på två veckor. Fondbolaget och fondandelsägaren kan komma överens om att fondandelarna alternativt kan inlösas genom att fondandelsägaren erhåller en till inlösenvärdet motsvarande andel av Fondens värdepapper och/eller penningmarknadsinstrument. Fondbolaget ser till att arrangemanget inte äventyrar övriga andelsägares intressen. Ett fondbolag kan på eget initiativ lösa in fondandelsägarens fondandelar, om det i stadgarna för inlösen anges vägande skäl som anknyter till fondandelsägaren. Skälen ska dessutom anknyta till att fondandelsägarens innehav i Fonden kan medföra skyldigheter som det inte rimligen kan förutsättas att fondbolaget ska sköta. Ett vägande skäl kan uppstå t.ex. då fondandelsägaren flyttar till en stat som inte hör till EES eller är bosatt i en stat som inte hör till EES-området, vilket föranleder avsevärd tilläggsrapportering eller som förorsakar Fondbolaget en skyldighet till registrering eller någon annan åtgärd som det inte annars är skyldigt att vidta. Fondbolaget kan på eget initiativ lösa in fondandelsägarens fondandelar åtminstone i följande situationer:
Personuppgiftshantering 10.1 Kundens personliga integritet är viktig för Gävle Energi. I Gävle Energis integritetspolicy xxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxxx finns mer information om Gävle Energis behandling av personuppgifter.
10.2 Gävle Energi är enligt Dataskyddsförordningen och annan tillämplig lag ansvarigt för de personuppgifter som det behandlar.
10.3 Gävle Energi samlar in och behandlar personuppgifter för att kunna ingå och fullgöra avtalet med kunden eller när det är nödvändigt för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar Gävle Energi.
10.4 Vidare kan personuppgifterna komma att behandlas av Gävle Energi för att genomföra marknadsanalyser, upprätta statistik samt för att utvärdera, utveckla och informera om tjänster och produkter. Denna behandling är nödvändig för att kunna utveckla, förbättra och sälja produkter och tjänster samt bibehålla en god kundkontakt.
10.5 Vid behandlingen enligt ovan kommer Gävle Energi samt av Gävle Energi anlitade personuppgiftsbiträden att ta del av personuppgifterna.
10.6 Personuppgifter kan även komma att behandlas för marknadsföringsändamål av såväl Gävle Energi som dess koncernföretag och samarbetspartners. Behandlingen är nödvändig för det berättigade intresset att utveckla, förbättra och sälja produkter och tjänster. Vid utlämnande till koncernföretag eller samarbetspartners krävs att tjänsterna och produkterna har naturlig anknytning till Gävle Energi och att Gävle Energi avtalar med dessa om att det ska framgå att marknadsföringen sker med anledning av ett samarbete med Gävle Energi.
UTREDNINGEN Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har på för- bundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med A-C.W. samt vittnesförhör med fackligt förtroendevalda L.H. och förbundsjuristen D.D. På arbetsgivarparternas begäran har hållits vittnesförhör med personalsvariga I.K., fabrikschefen H.P., f.d. personalchefen A.L., förhandlaren P.Ö. och f.d. förhandlaren M.R. Även skriftlig bevisning har åberopats. Förbundet har gjort gällande sammanfattningsvis följande. A-C.W:s månadslön för perioden den 1 april 2009 – 31 mars 2010 fastställdes i lokalt kollektivavtal den 30 april 2009. I överenskommelsen anges bara att hennes lön skulle uppgå till 23 898 kr. Genom att ensidigt sänka hennes månadslön har bolaget brutit mot detta lokala avtal, eftersom lönesumman har varit ett odelat belopp som inte inkluderat något särskilt tillägg. Detta ska ses mot bakgrund av att de lokala parterna vid de förhandlingar som ledde fram till införandet av ett nytt lönesystem år 2000 var ense om att de tillägg i form av befattningslönedelar som var en del av lönesystemet endast skulle vara en tillfällig lösning. Överenskommelsen om detta lönesystem sades upp av den lokala fackklubben i december 2005. De lokala parterna har därefter varit överens om att individuell lönesättning hos bolaget ska göras enligt principerna för lönesättning i gemensamma metallavtalet. Enligt det gemensamma metallavtalet är ett lönesystem med lönetillägg som kan tas bort omedelbart inte tillåtet. Arbetsgivarparterna har invänt följande. A-C.W:s lön enligt 2009 års lokala löneöverenskommelse bestod av en fast och en rörlig del, även om detta inte kommer till synes i överenskommelsen. I samband med att lönesystemet med olika befattningstillägg infördes år 2000 var tanken inte att ordningen med sådana tillägg endast skulle vara en tillfällig lösning. Det har inte vid något senare tillfälle träffats överenskommelse om att lönetilläggen skulle utgöra en del av den fasta månadslönen. I fall då en arbetstagare inte längre utför arbetsuppgifter knutna till viss befattning har bolaget rätt att ta bort lönetillägget. Det finns inget lokalt kollektivavtal som förhindrar att bolaget tillämpar de aktuella lönetilläggen eller tar bort tillägg från arbetstagare som inte längre utför vissa arbetsuppgifter. Bolaget har följaktligen inte brutit mot 2009 års lokala överenskommelse då A-C.W:s lönetillägg togs bort. Det är ostridigt att de lokala parterna år 2000 var ense om att införa ett nytt lönesystem innehållande vissa lönetillägg, benämnda befattningslönetillägg, som skulle utbetalas till de arbetstagare som utförde vissa angivna arbets- uppgifter. Själva överenskommelsen finns enligt vad som är upplyst i målet inte längre i behåll. I den information som lämnades från bolagets sida i samband med överenskommelsen klargörs emellertid att befattningslöne- delarna skulle utbetalas ”när man kan och utför arbetsuppgiften”. Arbets- domstolen har uppfattat parternas inställning i målet så att det är ostridigt att lönetilläggen, om man enbart ser till innebörden av 2000 års löneöverens- kommelse, skulle utbetalas endast under förutsättning att arbetstagaren faktiskt utförde de arbetsuppgifter som lönetillägget avsåg. Förbundets talan vilar i ett första led på uppfattningen att parterna redan när överenskommelsen om det nya lönesystemet träffades år 2000 var överens om att lönetilläggen var en tillfällig lösning som snart därefter skulle komma att utgöra en del av arbetstagarnas fasta månadslön. Det går emellertid inte att av den skriftliga bevisningen i målet finna stöd för denna uppfattning. Utöver den i det föregående omnämnda handlingen med information om lönesystemet, som skickades ut till arbetstagarna, saknas skriftlig bevisning som visar vad parterna kom överens om i fråga om det nya lönesystemet. Den aktuella handlingen innehåller inte några uppgifter om att lönetilläggen skulle vara begränsade till viss tid eller uppgå i fast månadslön efter viss tid. L.H., som på den lokala fackklubbens sida var med och förhandlade fram det nya lönesystemet, har berättat att parterna vid införandet av detta inte hade en tanke på hur länge systemet skulle komma att tillämpas. Dåvarande personalchefen A.L. har berättat att det vid förhandlingarna som ledde fram till införandet av lönetilläggen inte sades något om att dessa var tillfälliga och skulle tas bort efter en tid. Arbetsdomstolen anser därmed att den muntliga bevisningen i målet inte ger stöd för förbundets uppfattning att det vid införandet av det nya lönesystemet fanns en partsavsikt om att lönetilläggen endast var en tillfällig lösning och att dessa så snart som möjligt skulle ingå i den fasta månadslönen. Frågan är då om senare händelser kan anses ha förändrat lönesystemet så att tilläggen har kommit att utgöra en oskiljaktig del av den fasta månadslönen. Förbundets talan får nämligen uppfattas så att detta har varit fallet. I målet är ostridigt att den lokala fackklubben i december 2005 ensidigt sade upp 2000 års överenskommelse om lönesystemet. Förbundet har anfört att parterna därefter var ense om att den individuella lönesättningen hos bolaget skulle göras endast enligt principerna för lönesättning i det gemensamma metallavtalet. Enligt Arbetsdomstolens mening kan emellertid uppsägningen av 2000 års överenskommelse inte anses ha förändrat förutsättningen för de lönetillägg som infördes med lönesystemet år 2000. Uppsägningen kan enligt domstolens mening alltså inte anses ha fått till följd att lönetilläggen ändrade karaktär och blev en oskiljaktig del av den fasta månadslönen. Frågan blir då om det senare har ingåtts något lokalt kollektivavtal som har förändrat bilden. Förbundet har i målet hänvisat till de lokala kollektivavtal som har träffats i samband med årliga lönerevisioner och avser fastställande av månadslön för arbetstagarna hos bolaget. I den uppräkning av respektive arbetstagares månadslön som finns bifogad till dessa avtal är beloppet inte uppdelat på så vis att vissa belopp särredovisats som lönetillägg. Avtalen innehåller å andra sidan inte heller någon formulering som klargör att de lönetillägg som parterna var ense om fanns år 2000 skulle ha uppgått i den fasta månadslönen. Arbetsdomstolen anser inte att det genom dessa lokala löneöverenskommelser har blivit klarlagt att parterna skulle ha frångått en ordning som innebar en viss del av lönen utgjordes av befattningslönetillägg. Det anförda gäller även den i målet aktuella löneöverenskommelse som in- gicks den 30 april 2009, där parterna som en bilaga till protokollet har tagit in en förteckning över samtliga arbetstagares löner. Att A-C.W:s lön där har angetts som ett enda månadslönebelopp kan alltså inte anses innebära att parterna ändrade lönesystemets karaktär. Arbetsdomstolen kommer sammanfattningsvis till uppfattningen att det efter ingåendet av 2000 års löneöverenskommelse inte har träffats något avtal mellan de lokala parterna av innebörd att de har avskaffat det system med befattningslönedelar vilka förutsatte att arbetstagaren faktiskt utförde en viss arbetsuppgift. Bolaget har alltså haft rätt att betrakta A-C.W:s lönebelopp enligt 2009 års löneöverenskommelse som summan av en grundlön och ett befattningslönetillägg. Detta betyder i sin tur att bolaget inte har åsidosatt något lokalt kollektivavtal genom den löneminskning som gjordes efter hennes återkomst i arbetet efter tjänstledighet. Förbundet har gjort gällande att en överenskommelse innebärande att man har ett lönesystem där tillägg kan tas bort omedelbart inte skulle vara tillåtet enligt det gemensamma metallavtalet. Förbundet har till stöd för detta påstå- ende inte hänfört sig till någon specifik bestämmelse utan har som domsto- len uppfattat saken menat att avtalet likväl vilar på den anförda grundsatsen. Utredningen i målet om innebörden av det gemensamma metallavtalet utgörs av de uppgifter om lämnats inför domstolen av D.D., P.Ö. och M.R. De har samtliga uppgett att detta avtal inte lägger hinder i vägen för en ordning där de lokala parterna har kommit överens om ett lönetillägg som knyts till utförandet av en viss arbetsuppgift och som utges endast så länge denna uppgift utförs. Arbetsdomstolen kan mot den bakgrunden inte finna visat att det har stått i strid mot det gemensamma metallavtalet att tillämpa en ordning med ett befattningslönetillägg som tas bort när arbetstagaren inte längre utför den ifrågavarande arbetsuppgiften. Bolagets avdrag från A- C.W:s lön kan alltså inte anses stridande heller mot det gemensamma metallavtalet. Arbetsdomstolen har uppfattat förbundets talan på det sättet att det görs gäl- lande att bolagets löneavdrag under alla förhållanden har stått i strid mot A- C.W:s enskilda anställningsavtal, dvs. även om bolagets tillämpning inte har innefattat något åsidosättande av den lokala löneöverenskommelsen eller det gemensamma metallavtalet. A-C.W. har inför domstolen uppgett följande. När hon fick sin nya lön år 2000 fick hon höra att det var fråga om en individuell lönesättning, men hon kände inte till detaljerna eftersom hon inte hade deltagit i arbetet med att skapa det nya lönesystemet. Hon fick visserligen del av bolagets information om det nya lönesystemet och ordningen med befattningslönedelar, men fick inte information om tilläggens belopp. Att hon skulle haft något särskilt lönetillägg knutet till gruppförstärkarsysslan har hon aldrig hört talas om. Inte heller när hon omplacerades från dessa arbetsuppgifter på grund av det fackliga uppdraget och fick behålla sin lön omnämndes något sådant från bolagets sida. Vad A-C.W. har berättat har inte motsagts av någon annan bevisning i målet. Vidare har framkommit följande av särskilt intresse. A-C.W:s lön har alltsedan år 2000 konsekvent redovisats på hennes lönespecifikationer som ett månadslönebelopp. På lönespecifikationerna har alltså inte redovisats några lönetillägg som varit hänförliga till viss arbetsuppgift. Det har heller inte framkommit att bolaget någon gång på annat sätt i förhållande till henne har klargjort att viss del av lönen utgjorde en befattningslönedel, och än mindre vilken storlek detta lönetillägg hade. Mot bakgrund av de nu anförda omständigheterna anser Arbetsdomstolen att A-C.W:s enskilda anställningsavtal hade innebörden att det av bolaget på lönespecifikationerna angivna månadslönebeloppet utgjorde en fast lön, som inte skulle påverkas av att hon bytte arbetsuppgifter. Att bolaget sänkte hennes lön på det sätt som skett utgjorde alltså ett åsidosättande av hennes enskilda anställningsavtal.
Tvistelösning Tvister angående tolkning och tillämpning av Ramavtalet och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras av svensk allmän domstol.
Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -8 -589 Lämnade lån åt koncernbolag -3785 -6 587 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 -3 793 -3 793 -7 176 Finansieringsverksamheten Nyemission 0 26 540 Upptagna lån 0 0 Amotering av låneskulder 0 -4 609 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 11 998 0 0 21 931 Periodens kassaflöde 8 188 -5 492 -6 163 9 502 Likvida medel vid periodens början 3 487 9 650 9 650 148 Likvida medel vid periodens slut 11 675 4 158 3 487 9 650 (TKR) Definition Avstämning 2022-01-01 2021-01-01 Helår 2021 Helår 2020 Nyckeltal rapporter 9 mån 9 mån 12 mån 12 mån Nettoomsättning 32 020 24 249 32 592 31 654 Resultat per aktie -0,01 -0,01 EBITDA Rörelseresultat före EBIT -14 553 -15 858 -22 290 -23 565 avskrivningar av materiella Avskrivningar och immateriella -16 196 -17 757 -23 646 -25 414 anläggningstillgångar. EBITDA ger en kompletterande bild EBITDA avseende resultat genererat av den löpande verksamheten 1 643 1 899 1 356 1 849 Soliditet Eget kapital i förhållande till Eget kapital 32 782 41 934 35 360 57 746 balansräkningen vid Balansomslutning periodens slut. Soliditeten är 55 448 58 868 59 381 72 805 ett mått som ger information i syfte att möjliggöra för investerare att bedöma den Soliditet 59,1% 71,2% 59,6% 79,3% Antal anställda vid periodens slut Antal aktier vid periodens slut finansiella stabiliteten i Bolaget och Bolagets förmåga att klara sig på lång sikt.
Investeringar I tabellen nedan redovisas bokförda värden avseende Bolagets anläggningstillgångar. Immateriella anläggningstillgångar utgörs i sin helhet av balanserade utvecklingskostnader och patent. Materiella anläggningstillgångar utgörs huvudsakligen av inventarier, verktyg och installationer. Bolaget har inga finansiella anläggningstillgångar att rapportera. Historiska inve- steringar har huvudsakligen finansierats med nyemissioner. Bolaget har för avsikt att utveckla en ny produkt, HoloMonitor M5. Härutöver finns inga pågående investeringar eller framtida investeringar som styrelsen redan gjort klara åtaganden om. (SEK) 2013-09-30* 2013-04-30 2012-04-30 2011-04-30 Immateriella anläggningstillgångar 10 262 184 10 446 052 9 302 642 9 208 300 Materiella anläggningstillgångar 2 562 4 395 18 375 39 910 Finansiella anläggningstillgångar - - - - Uppskjuten skatt - - - -