Common use of Riksbankens inflationsmål en viktig utgångspunkt Clause in Contracts

Riksbankens inflationsmål en viktig utgångspunkt. Riksdagen har beslutat att målet för den svenska penningpolitiken är att upprätthålla ett fast penningvärde. Inflationsmålet är en viktig utgångspunkt för parterna när de förhandlar om nya löner. Parterna bör agera som om Riksbanken når sitt inflationsmål och inte försöka följa inflationens tillfälliga svängningar upp och ner. Tidigare hade Riksbanken inflationen mätt som KPI som målvariabel. För att rensa KPI från effekterna av Riksbankens räntebeslut används numera inflationsmåttet KPIF (KPI med fast ränta). Som mått på reallön använder dock Facken inom industrin KPI i första hand, även om beräkningar med KPIF också görs emellanåt. En orsak till att inflationstakten varierar är oväntade prisförändringar på olika råvaror och energi. Skulle arbetsmarknadens parter vid bedömningar av löneutrymmet försöka ta hänsyn till dessa tillfälliga variationer i inflationstakten riskerar lönebildningen att bli mycket instabil. Genom att agera som om Riksbanken når sitt mål bidrar parterna till att inflationsförväntningar hamnar runt 2 procent. Detta underlättar för Riksbanken att nå sitt mål, minskar sannolikt skillnaderna i parternas bedömning av löneutrymmet och bidrar till mer stabila samhällsekonomiska förutsättningar. En sådan lönepolitik bygger dock på att Riksbanken långsiktigt förmår upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Den svenska penningpolitiken har inget mål för valutakursens utveckling utan utgår från att växelkursen är rörlig. Samtidigt påverkar utvecklingen av valutakursen den svenska inflationstakten, konkurrenskraften och nettoexporten. Med det finns också ett omvänt förhållande. Utvecklingen av inflationstakten i Sverige relativt vår omvärld och den svenska konkurrenskraftens utveckling påverkar valutakursens utveckling på lång sikt. Variationerna i den svenska växelkursen är ibland kraftiga och det är svårt att säkert veta vad de beror på och i vilken mån de är tillfälliga eller av mer permanent natur. För parterna är det vanskligt att föra in dessa svängningar som en komponent när de ska uppskatta löneutrymmet. Risken är stor för att effekterna blir densamma som om parterna skulle försöka ta hänsyn till tillfälliga variationer i inflationstakten. Lönebildningen skulle bli mer ryckig och instabil och skapa större obalanser i den samhällsekonomiska utvecklingen. Parterna bör i förhandlingar om nya löneavtal agera som om Riksbanken når sitt inflationsmål. Parterna bör inte ta hänsyn till tillfälliga svängningar i den svenska växelkursen eller förändringar av räntenivån.

Riksbankens inflationsmål en viktig utgångspunkt. Riksdagen har beslutat att målet för den svenska penningpolitiken är att upprätthålla ett fast penningvärde. Inflationsmålet är en viktig utgångspunkt för parterna när de förhandlar om nya löner. Parterna bör agera som om Riksbanken når sitt inflationsmål och inte försöka följa inflationens tillfälliga svängningar upp och ner. Svängningar som exempelvis kan beror på ränteförändringar. Tidigare hade Riksbanken inflationen mätt som KPI som målvariabel. För att rensa KPI från effekterna av Riksbankens räntebeslut används numera inflationsmåttet KPIF (KPI med fast ränta). Som mått på reallön använder dock Facken inom industrin KPI i första hand, även om beräkningar med KPIF också görs emellanåt. En annan orsak till att inflationstakten varierar är oväntade prisförändringar på olika råvaror och energiråvaror. Skulle arbetsmarknadens parter vid bedömningar av löneutrymmet försöka ta hänsyn till dessa tillfälliga variationer i inflationstakten riskerar skulle lönebildningen att bli mycket instabil. Genom att agera som om Riksbanken når sitt mål bidrar parterna till att inflationsförväntningar hamnar runt 2 procent. Detta underlättar för Riksbanken att nå sitt mål, minskar sannolikt skillnaderna i parternas bedömning av löneutrymmet och bidrar till mer stabila samhällsekonomiska förutsättningar. En sådan lönepolitik bygger dock på att Riksbanken långsiktigt förmår upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Den svenska penningpolitiken har inget mål för valutakursens utveckling utan utgår från att växelkursen är rörlig. Samtidigt påverkar utvecklingen av valutakursen den svenska inflationstakten, konkurrenskraften och nettoexporten. Med det finns också ett omvänt förhållande. Utvecklingen av inflationstakten i Sverige relativt vår omvärld och den svenska konkurrenskraftens utveckling påverkar valutakursens utveckling på lång sikt. Variationerna i den svenska växelkursen är ibland kraftiga och det är svårt att säkert veta vad de beror på och i vilken mån de är tillfälliga eller av mer permanent natur. För parterna är det vanskligt att föra in dessa svängningar som en komponent när de ska uppskatta löneutrymmet. Risken är stor för att effekterna blir densamma som om parterna skulle försöka ta hänsyn till tillfälliga variationer i inflationstakten. Lönebildningen skulle bli mer ryckig och instabil och skapa större obalanser i den samhällsekonomiska utvecklingen. Parterna bör i förhandlingar om nya löneavtal agera som om Riksbanken når sitt inflationsmål. Parterna bör inte ta hänsyn till tillfälliga svängningar i den svenska växelkursen eller förändringar av räntenivån.

Riksbankens inflationsmål en viktig utgångspunkt. Riksdagen har beslutat att målet för den svenska penningpolitiken är att upprätthålla ett fast penningvärde. Inflationsmålet Riksbanken har preciserat ett operativt mål som innebär att den årliga föränd- ringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. Det är en viktig utgångspunkt för parterna när de förhandlar om nya löner. Parterna bör i förhandlingar om nya löneavtal agera som om Riksbanken når sitt inflationsmål och inflations- mål. Parterna bör däremot inte försöka följa inflationens ta hänsyn till tillfälliga svängningar upp och neri den svenska växelkursen eller förändringar av räntenivån. Tidigare hade Riksbanken inflationen mätt som Inflationen svänger ibland kraftigt runt Riksbankens mål. Till en del beror dessa svängningar på att förändringar av räntenivåerna får effekt på KPI. Ränteförändringar vars syfte är att sta- bilisera KPI som målvariabelpå längre sikt. För att rensa Vid andra tillfällen kan förändringar av KPI från effekterna av Riksbankens räntebeslut används numera inflationsmåttet KPIF (KPI med fast ränta). Som mått bero på reallön använder dock Facken inom industrin KPI plötsliga oförutsebara förändringar, exempelvis i första hand, även om beräkningar med KPIF också görs emellanåt. En orsak till att inflationstakten varierar är oväntade prisförändringar priset på olika råvaror och energiråvaror. Skulle arbetsmarknadens parter vid bedömningar av löneutrymmet försöka ta hänsyn till dessa tillfälliga variationer i inflationstakten riskerar lönebildningen att fluktuationer skulle lö- nebildningen bli mycket instabil. Genom att agera som om Riksbanken når sitt mål bidrar parterna till att inflationsförväntningar hamnar runt 2 procent. Detta underlättar för Riksbanken att nå sitt mål, minskar sannolikt skillnaderna i parternas bedömning av löneutrymmet och bidrar till mer stabila samhällsekonomiska förutsättningarförut- sättningar. En sådan lönepolitik bygger dock å andra sidan på att Riksbanken långsiktigt förmår upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Den svenska penningpolitiken har inget mål för valutakursens utveckling utan utgår från att växelkursen en rörlig växelkurs. Den svenska kronans värde på- verkar förutsättningarna för alla företag som är rörligutsatta för internationell konkurrens. Samtidigt påverkar utvecklingen av valutakursen den Ökar kronans värde stiger de svenska inflationstakten, konkurrenskraften arbetskraftskostnaderna relativt omvärlden och nettoexportenvice versa. Med det finns Ändras räntan ändras också ett omvänt förhållande. Utvecklingen av inflationstakten i Sverige relativt vår omvärld företagens finansiella kostnader och den svenska konkurrenskraftens utveckling påverkar valutakursens utveckling på lång sikt. Variationerna i den svenska växelkursen är ibland kraftiga intäkter och det är svårt att säkert veta vad de beror på och i vilken mån de är tillfälliga eller av mer permanent natur. För parterna är det vanskligt att föra in dessa svängningar som en komponent när de ska uppskatta indirekt påver- kas också löneutrymmet. Risken är stor för att effekterna blir densamma som Men om parterna skulle försöka ta hänsyn till fastställa lönekrav utifrån tillfälliga variationer föränd- ringar i inflationstakten. Lönebildningen valutakurser och ränteläge skulle bli mer ryckig och instabil och skapa större obalanser ett mycket instabilt element föras in i den samhällsekonomiska utvecklingen. Parterna bör i förhandlingar om nya löneavtal agera som om Riksbanken når sitt inflationsmål. Parterna bör inte ta hänsyn till tillfälliga svängningar i den svenska växelkursen eller förändringar av räntenivånlönebildning- en.

Riksbankens inflationsmål en viktig utgångspunkt. Riksdagen har beslutat att målet för den svenska penningpolitiken är att upprätthålla ett fast penningvärde. Inflationsmålet Riksbanken har preciserat ett operativt mål som innebär att den årliga föränd- ringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. Det är en viktig utgångspunkt för parterna när de förhandlar om nya löner. Parterna bör agera som om Riksbanken når sitt inflationsmål och inte försöka följa inflationens tillfälliga svängningar upp och ner. Tidigare hade Riksbanken inflationen Inflationstakten, mätt som KPI, svänger runt Riksbankens mål. Till en del beror dessa sväng- ningar på att Riksbankens egna beslut om att förändra räntan påverkar KPI. Ränteförändringar vars syfte är att stabilisera inflationstakten runt målet på sikt, men som kortsiktigt kan inne- bära att KPI som målvariabelförs längre från målet. För att rensa KPI från effekterna av Riksbankens räntebeslut denna effekt används numera inflationsmåttet inflationsmåt- tet KPIF (KPI med fast ränta). Som KPIF är ett mått på reallön använder dock Facken inom industrin KPI i första hand, även om beräkningar den underliggande inflationen med stor be- tydelse för penningpolitiken. KPIF är också görs emellanåtett viktigt mått vid en utvärdering av Riksbankens penningpolitik. En annan orsak till att inflationstakten varierar är oväntade att prisförändringar på olika råvaror och energioväntat höjer eller sänker KPI. Skulle arbetsmarknadens parter vid bedömningar av löneutrymmet försöka för- söka ta hänsyn till dessa tillfälliga variationer fluktuationer i inflationstakten riskerar skulle lönebildningen att bli mycket instabil. Genom att agera som om Riksbanken når sitt mål bidrar parterna till att inflationsförväntningar inflationsförvänt- ningar hamnar runt 2 procent. Detta underlättar för Riksbanken att nå sitt mål, minskar sannolikt sanno- likt skillnaderna i parternas bedömning av löneutrymmet och bidrar till mer stabila samhällsekonomiska samhällse- konomiska förutsättningar. En sådan lönepolitik bygger dock å andra sidan på att Riksbanken långsiktigt lång- siktigt förmår upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Den svenska penningpolitiken har inget mål för valutakursens utveckling utan utgår från att växelkursen är rörlig. Samtidigt påverkar utvecklingen av valutakursen den svenska inflationstakteninflat- ionstakten, konkurrenskraften och nettoexportennettoexport. Med det finns också ett omvänt förhållande. Utvecklingen Utveckling av inflationstakten i Sverige relativt vår omvärld och den svenska konkurrenskraftens konkurrenskraf- tens utveckling påverkar valutakursens utveckling på lång sikt. Variationerna Om exempelvis den svenska kronans värde stiger, stiger också de svenska arbetskraftskostna- derna relativt omvärlden vilket leder till minskad nettoexport. Samtidigt sjunker inflationstak- ten, svenska företag och hushåll kan köpa varor och tjänster från utlandet billigare, vårt bytes- förhållande gentemot omvärlden förbättras. Det ökar det reala utrymmet. Om kronans värde istället sjunker gäller det omvända. Fluktuationerna i den svenska växelkursen är ibland kraftiga och det är svårt att säkert veta vad de beror på och i vilken mån de är tillfälliga eller av mer permanent natur. För parterna är det vanskligt att föra in dessa svängningar som en komponent när de ska uppskatta löneutrymmetlöneutrym- met. Risken är stor för att effekterna blir densamma som om parterna skulle försöka ta hänsyn till tillfälliga variationer i inflationstakten. Lönebildningen skulle bli mer ryckig och instabil och skapa större obalanser i den samhällsekonomiska utvecklingen. Parterna bör i förhandlingar om nya löneavtal agera som om Riksbanken når sitt inflationsmålinflations- mål. Parterna bör inte ta hänsyn till tillfälliga svängningar i den svenska växelkursen eller förändringar för- ändringar av räntenivån.

Riksbankens inflationsmål en viktig utgångspunkt. Riksdagen har beslutat att målet för den svenska penningpolitiken är att upprätthålla ett fast penningvärde. Inflationsmålet Riksbanken har preciserat ett operativt mål som innebär att den årliga föränd- ringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. Det är en viktig utgångspunkt för parterna när de förhandlar om nya löner. Parterna bör agera som om Riksbanken når sitt inflationsmål och inte försöka följa inflationens tillfälliga svängningar upp och ner. Tidigare hade Riksbanken inflationen Inflationstakten, mätt som KPI, svänger runt Riksbankens mål. Till en del beror dessa sväng- ningar på att Riksbankens egna beslut om att förändra räntan påverkar KPI. Ränteförändringar vars syfte är att stabilisera inflationstakten runt målet på sikt, men som kortsiktigt kan inne- bära att KPI som målvariabelförs längre från målet. För att rensa KPI från effekterna av Riksbankens räntebeslut denna effekt används numera inflationsmåttet inflationsmåt- tet KPIF (KPI med fast ränta). Som KPIF är ett mått på reallön använder dock Facken inom industrin KPI i första hand, även om beräkningar den underliggande inflationen med stor betydelse för penningpolitiken. KPIF är också görs emellanåtett viktigt mått vid en utvärdering av Riksban- kens penningpolitik. En annan orsak till att inflationstakten varierar är oväntade att prisförändringar på olika råvaror och energioväntat höjer eller sänker KPI. Skulle arbetsmarknadens parter vid bedömningar av löneutrymmet försöka ta hänsyn till dessa tillfälliga variationer fluktuationer i inflationstakten riskerar skulle lönebildningen att bli mycket instabil. Genom att agera som om Riksbanken når sitt mål bidrar parterna till att inflationsförväntningar inflationsförväntning- ar hamnar runt 2 procent. Detta underlättar för Riksbanken att nå sitt mål, minskar sannolikt skillnaderna i parternas bedömning av löneutrymmet och bidrar till mer stabila samhällsekonomiska samhällseko- nomiska förutsättningar. En sådan lönepolitik bygger dock å andra sidan på att Riksbanken långsiktigt långsik- tigt förmår upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Den svenska penningpolitiken har inget mål för valutakursens utveckling utan utgår från att växelkursen är rörlig. Samtidigt påverkar utvecklingen av valutakursen den svenska inflationstakteninflat- ionstakten, konkurrenskraften och nettoexportennettoexport. Med det finns också ett omvänt förhållande. Utvecklingen Utveckling av inflationstakten i Sverige relativt vår omvärld och den svenska konkurrenskraftens konkurrenskraf- tens utveckling påverkar valutakursens utveckling på lång sikt. Variationerna Om exempelvis den svenska kronans värde stiger, stiger också de svenska arbetskraftskostna- derna relativt omvärlden vilket leder till minskad nettoexport. Samtidigt sjunker inflationstak- ten, svenska företag och hushåll kan köpa varor och tjänster från utlandet billigare, vårt bytes- förhållande gentemot omvärlden förbättras. Det ökar det reala utrymmet. Om kronans värde istället sjunker gäller det omvända. Fluktuationerna i den svenska växelkursen är ibland kraftiga och det är svårt att säkert veta vad de beror på och i vilken mån de är tillfälliga eller av mer permanent natur. För parterna är det vanskligt att föra in dessa svängningar som en komponent när de ska uppskatta löneutrymmetlöneut- rymmet. Risken är stor för att effekterna blir densamma som om parterna skulle försöka ta hänsyn till tillfälliga variationer i inflationstakten. Lönebildningen skulle bli mer ryckig och instabil och skapa större obalanser i den samhällsekonomiska utvecklingen. Parterna bör i förhandlingar om nya löneavtal agera som om Riksbanken når sitt inflationsmålinflations- mål. Parterna bör inte ta hänsyn till tillfälliga svängningar i den svenska växelkursen eller förändringar av räntenivån.

Riksbankens inflationsmål en viktig utgångspunkt. Riksdagen har beslutat att målet för den svenska penningpolitiken är att upprätthålla ett fast penningvärde. Inflationsmålet Riksbanken har preciserat ett operativt mål som innebär att den årliga föränd- ringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. Det är en viktig utgångspunkt för parterna när de förhandlar om nya löner. Parterna bör agera som om Riksbanken når sitt inflationsmål och inte försöka följa inflationens tillfälliga svängningar upp och ner. Tidigare hade Riksbanken inflationen Inflationstakten, mätt som KPI, svänger runt Riksbankens mål. Till en del beror dessa sväng- ningar på att Riksbankens egna beslut om att förändra räntan påverkar KPI. Ränteförändringar vars syfte är att stabilisera inflationstakten runt målet på sikt, men som kortsiktigt kan inne- bära att KPI som målvariabel. För att rensa KPI förs längre från effekterna av Riksbankens räntebeslut används numera inflationsmåttet KPIF (KPI med fast ränta). Som mått på reallön använder dock Facken inom industrin KPI i första hand, även om beräkningar med KPIF också görs emellanåtmålet. En annan orsak till att inflationstakten inflationstakten, mätt i form av KPI, varierar är oväntade att prisförändringar på olika råvaror och energioväntat höjer eller sänker KPI. Skulle arbetsmarknadens arbets- marknadens parter vid bedömningar av löneutrymmet försöka ta hänsyn till dessa tillfälliga variationer fluktuationer i inflationstakten riskerar skulle lönebildningen att bli mycket instabil. Genom att agera som om Riksbanken når sitt mål bidrar parterna till att inflationsförväntningar inflationsförväntning- ar hamnar runt 2 procent. Detta underlättar för Riksbanken att nå sitt mål, minskar sannolikt skillnaderna i parternas bedömning av löneutrymmet och bidrar till mer stabila samhällsekonomiska samhällseko- nomiska förutsättningar. En sådan lönepolitik bygger dock å andra sidan på att Riksbanken långsiktigt långsik- tigt förmår upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Den svenska penningpolitiken har inget mål för valutakursens utveckling utan utgår från att växelkursen är rörlig. Samtidigt påverkar utvecklingen av valutakursen den svenska inflationstakteninflat- ionstakten, konkurrenskraften och nettoexportennettoexport. Med det finns också ett omvänt förhållande. Utvecklingen Utveckling av inflationstakten i Sverige relativt vår omvärld och den svenska konkurrenskraftens konkurrenskraf- tens utveckling påverkar valutakursens utveckling på lång sikt. Variationerna Om exempelvis den svenska kronans värde stiger, stiger också de svenska arbetskraftskostna- derna relativt omvärlden vilket leder till minskad nettoexport. Samtidigt sjunker inflationstak- ten, svenska företag och hushåll kan köpa varor och tjänster från utlandet billigare, vårt bytes- förhållande gentemot omvärlden förbättras. Det ökar det reala utrymmet. Om kronans värde istället sjunker gäller det omvända. Fluktuationerna i den svenska växelkursen är ibland kraftiga och det är svårt att säkert veta vad de beror på och i vilken mån de är tillfälliga eller av mer permanent natur. För parterna är det vanskligt att föra in dessa svängningar som en komponent när de ska uppskatta löneutrymmetlöneut- rymmet. Risken är stor för att effekterna blir densamma som om parterna skulle försöka ta hänsyn till tillfälliga variationer i inflationstakten. Lönebildningen skulle bli mer ryckig och instabil och skapa större obalanser i den samhällsekonomiska utvecklingen. Parterna bör i förhandlingar om nya löneavtal agera som om Riksbanken når sitt inflationsmålinflations- mål. Parterna bör inte ta hänsyn till tillfälliga svängningar i den svenska växelkursen eller förändringar av räntenivån.