Riksnorm exempelklausuler

Riksnorm. Riksnormen stadgas i 4 kap 3 § SoL. Riksnormen grundar sig bland annat på pris- och konsumtionsundersökningar och nivån på normen bestäms av regeringen inför varje kalenderår. Fördelningen av riksnormen på olika utgiftsposter fastställs av kompetens- och arbetslivsnämnden varje kalenderår. I vissa fall ska rätten till ekonomiskt bistånd beräknas till en högre nivå, exempelvis vid rätt till jobbstimulans då en särskild beräkningsregel ska tillämpas eller vid fördyrade levnadsomkostnader. I vissa fall ska rätten till ekonomiskt bistånd beräknas till en lägre nivå, till exempel om den enskilde inte deltar i kompetenshöjande aktivitet. För personer som befinner sig på sjukhus eller på behandlingshem kan det bli aktuellt att bevilja ett ”fickpengsbelopp” som tillgodoser utgifter enligt riksnormen med undantag för livsmedel. I vissa fall undantas även andra utgifter som enligt avtal ingår i behandlingskostnaden. Personer intagna i häkte eller kriminalvårdsanstalt erhåller fickpengar genom kriminalvården. För personer som genomgår rättspsykiatrisk utredning/vård är sjukvården huvudman och det kan därför bli aktuellt med ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.
Riksnorm. En för hela riket gemensam norm (riksnorm) ska täcka hushållets normala kostnader för: - livsmedel, - kläder och skor, - lek och fritid - hälsa och hygien, - förbrukningsvaror samt - dagstidning och telefon Nivån på riksnormen grundar sig på de konsumtions- och prisstudier som Konsumentverket gör och delas upp på olika hushållstyper och åldersintervaller. Beloppen ska täcka kostnader för de produkter som behövs i ett hushåll för att man på ett tillfredsställande sätt ska kunna klara vardagens behov. Beräkningarna innehåller ett visst sparutrymme för inköp och utbyte av sällanköpprodukter exempelvis cykel till barn eller dyrare klädesplagg. Nämnden kan i enskilda fall beräkna kostnaderna till en högre eller lägre nivå om det finns särskilda skäl. Under nedanstående poster tas exempel upp som kan motivera uppräkning av de kostnader som ingår i riksnormen. För vidare läsning, se Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1).
Riksnorm. Kostnadsposter utanför riksnormen Kostnader som inte ingår i försörjningsstödet

Related to Riksnorm

  • Tandskadekostnader Försäkringen gäller för: • Behandling som har utförts av tandläkare. Behandling och arvode måste godkännas av oss i förväg, om det inte är nödvändig akutbehandling. • Implantatbehandling inom ramen för utbyte av ersättningsberättigande tandvårdsstöd. Måste slutbehandlingen på grund av den försäkrades ålder uppskjutas till en senare tidpunkt än fem år efter olycksfallsskadan lämnar vi också ersättning för den uppskjutna behandlingen dock längst fram till 25-årsdagen och under förutsättning att vi har godkänt behandlingen. Har vi ersatt slutbehandling av tandskadan lämnas inte ytterligare ersättning för den skadan. Ersättning kan dock lämnas om försämring inträtt som inte var förutsägbar vid slutbehandlingen och beror på olycksfallsskadan. Med tandskada menas även skada på tandprotes som var på plats i munnen när protesen skadades.

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Skadeståndsansvar Parts rätt till skadestånd från den andra Parten för brott mot Ramavtalet är begränsad till ersättning för direkt skada. Parts ansvar omfattar således inte utebliven vinst, utebliven besparing eller annan indirekt skada. Parts totala skadeståndsansvar är vid var tid begränsat till ett maximalt belopp uppgående till total redovisad försäljning enligt avsnitt; Försäljningsredovisning och administrationsavgift. Vid erläggande av skadestånd ska eventuellt erlagt vite dras av från skadeståndet. Ansvarsbegränsningarna ska inte gälla i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, eller vid Ramavtalsleverantörens ansvar för brott mot sekretesskyldighet enligt avsnitt Sekretess.

  • Verksamhetsbeskrivning Meltron utvecklar, producerar och säljer LED-ljuskällor och system baserade på över 20 års forskning som har genererat en patentfamilj inom optik, elektronik och linjära drivdon samt kunskap inom materialteknik och värmeledning. Ljuset från Bolagets ljuskällor kan optimeras dels med avancerade beräkningsverktyg, dels med hjälp av avancerad optisk diffraktionsteknik som fördelar ljuset över upplysta ytor för en jämnare fördelning och eliminering av “blind spots”. Kärnan i Bolagets affärsmodell är innovativ produktut- veckling som vilar på över 20 års forskning. LED-mark- naden är omfattande och spås en kraftig tillväxt under många år framöver, men tillväxt och storlek är inte all- tid likställt med lönsamhet. Flertalet aktörer i olika delar av värdekedjan har svårt att nå lönsamhet. Bolaget har därför utarbetat en strategi för att en väg med tillhörande gång- och cykelbana. Bolagets produktserie som riktar sig emot särskilda industrier utmärker sig genom att vara särskilt robusta och flex- ibla vilket är optimalt inom till exempel gruvnäringen, på oljeraffinaderier eller i andra krävande och känsliga arbetsmiljöer. säkra en lönsam tillväxt. Meltron erbjuder lösningar som klarar de allra högsta säkerhetskra- Meltron fokuserar på ett antal strategiska kundsegment med höga krav avseende belysning i utma- nande miljöer; infrastruktur, industri, logistik samt jordbruk. LED-belys- ning är dagens mest effektiva belys- ningsteknik. LED-teknikens design och effektivitet resulterar i kraftig energibesparing och minskat under- håll samt betydligt längre livslängd än alla andra ljuskällor. Bolagets produktportfölj består av ett tiotal belysningslösningar fördelat på de ovan nämnda fyra kundsegmenten. Inom infrastruktur erbjuder Bola- get två produkter med integrerad mjukvara vilket gör lösningarna smarta. Belysningen kan integreras med t ex övervakningskameror som tillsammans med mjukvaran kan justera ljusstyrka samt fokusområde beroende av rörelse från fordon och människor i det aktuella området. Vid nyanläggning kan ofta anta- let ljuspunkter reduceras jämfört med konventionell belysning, vilket sänker kostnaden för stolpar och annan infrastruktur. Produktserien sänker driftkostnader kopplat till lägre energiförbrukning samt ger en säkrare lokal miljö genom möjlighe- ten att realtidsövervaka exempelvis Meltrons affärside är att tillhandahålla ledande, högkvalitativ och högteknologisk ljusteknik baserad på LED. Bolagets lösningar skall bidra till hållbar utveckling, skydda människor och egendom samt öka tryggheten på vägar, allmänna platser samt krävande industriella miljöer.

  • Rörelsens kostnader Xxxxxxx och förnödenheter -6 258 -2 325 -13 104 -18 210 Personalkostnader -3 267 -2 087 -9 928 -8 925 Övriga externa kostnader -2 598 -1 762 -6 099 -9 443 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -130 -564 -2 334 -2 171 Övriga rörelsekostnader -76 -6 -305 -30 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 1 2 1 Räntekostnader och liknande resultatposter -350 -140 -1 153 -847

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

  • Medgivandets giltighetstid, återkallelse Medgivandet gäller tills vidare. Xxxxxxxxx har rätt att när som helst återkalla medgivandet genom att kontakta betalningsmottagaren eller sin betaltjänstleverantör. Meddelandet om återkallelse av medgivandet ska för att stoppa ännu inte genomförda betalningar vara betalningsmottagaren tillhanda senast fem bankdagar före förfallodagen alternativt vara betalarens betaltjänstleverantör tillhanda senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören.

  • Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.

  • Godkännande av dagordning Val av en eller två justeringsmän