Rättslig reglering. Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att tilldela ett offentligt kontrakt med ekonomiska villkor som har slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter och som avser bland annat tillhandahållande av varor och/eller byggentreprenader mot ersättning.12 Upphandling av offentliga kontrakt som har påbörjats före den 1 januari 2017 regleras i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling – ÄLOU – samt, om förfarandet påbörjats efter den 18 april 2016, i det s.k. LOU-direktivet (2014/24/EU).13 Lagen och vid varje tidpunkt gällande direktivbe- stämmelser är generellt tillämpliga på alla åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att anskaffa exempelvis varor och/eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt.14 Kommunala myndigheter och beslutande församlingar samt kommunala sammanslutningar utgör enligt legaldefinitionen i 2 kap. 19 § ÄLOU sådana upphandlande myndigheter som obligatoriskt har att iaktta upphandlingsbestämmelserna.15 Vilka förfarandebestämmelser som ska tillämpas bestäms ytterst av kontraktets huvudsakliga inriktning. Ett kontrakt som gäller köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor ska enligt 2 kap. 21 § ÄLOU betraktas som ett varukontrakt, under förutsättning att det inte skall anses utgöra ett bygg- entreprenadkontrakt eller ett tjänstekontrakt. Enligt en i lagen intagen överviktsprincip gäller detta även om kontraktet omfattar monterings- och installationsarbeten, om värdet av dessa arbeten är mindre än värdet av varorna.16 Med byggentreprenadkontrakt avses enligt 2 kap. 3 § ÄLOU kontrakt som innefattar utförande eller både projektering och utförande av arbete som är hänförligt till en byggverksamhet,17 eller som medför att ett byggnadsverk18 realiseras, oavsett hur kontraktet utformas, enligt krav som ställs upp av den upphandlande myndigheten. Syftet med regelverket om offentlig upphandling är att bland annat säkerställa den lagliga efter- levnaden av unionsrättens bestämmelser om etableringsfrihet och rörlighet enligt artiklarna 18, 49 och 56 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det har i ÄLOU därför införts ett antal principer som oavsett upphandlingsförfarande ska iakttas vid offentlig upphandling, däribland prin- ciperna om likabehandling och öppenhet (transparens).19 Av dessa följer att alla leverantörer ska behandlas likvärdigt och ges lika möjlighet till sådan insyn, att de i konkurrens med andra leveran- ...
Rättslig reglering. Med offentlig upphandling avses förfarandet till och med tilldelning av ett offentligt kontrakt med ekonomiska villkor som har slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upp- handlande myndigheter och som avser bland annat tillhandahållande av byggentreprenadarbeten mot ersättning. Upphandling som har påbörjats före den 1 januari 2017 regleras genom lagen (2007:1091) om offentlig upphandling – ÄLOU.11
Rättslig reglering. Med offentlig upphandling avses förfarandet fram till och med tilldelningen av bl.a. ett offentligt kontrakt med ekonomiska villkor som har slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter som avser bl.a. tillhandahållande av varor. Upphandling som har påbörjats efter den 1 januari 2017 regleras genom lagen (2016:1145) om offentlig upphandling – LOU – samt det s.k. LOU-direktivet (2014/24/EU).10 Syftet med lagen är att bland annat säkerställa efterlevnaden av de unionsrättsliga bestämmelserna om etableringsfrihet och rörlighet mellan medlemsstaterna11 att motverka korruption i offentlig verksamhet.12 Det har därför i 4 kap. 1 § LOU införts ett antal grundläggande principer som oavsett förfarande ska iakttas vid offentlig upphandling, däribland krav på likabehandling och öppenhet (transparens).13 Av dessa följer att alla leverantörer14 ska behandlas likvärdigt och ges lika möjlighet till sådan insyn att de i konkurrens med andra leverantörer kan lämna anbud utifrån samma villkor. Av det till kravet på likabehandling kopplade förbudet mot diskriminerande särbehandling följer vidare att medlems- staterna och deras upphandlande myndigheter inte får inskränka möjligheten till information om förutsättningarna att delta med anbud i en upphandling till att omfatta enbart nationellt etablerade företag. Tvärtom ska samtliga leverantörer som är verksamma på EU:s inre marknad ges samma relevanta information vid samma tillfälle.15 Enligt vad Högsta förvaltningsdomstolen uttalat i HFD 2012 ref. 48 är det nämligen en av regelverkets viktigaste funktioner att säkerställa leverantörernas lika förutsättningar inom hela EU att kunna lämna konkurrenskraftiga anbud. I 4 kap. 2 § LOU finns därför en förtydligande bestämmelse enligt vilken en upphandling inte får utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt (jfr. 6 kap. 14 § andra stycket LOU).
Rättslig reglering. Med offentlig upphandling avses förfarandet till och med tilldelning av ett offentligt kontrakt med ekonomiska villkor som har slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upp- handlande myndigheter och som avser bland annat tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Upphandling av offentliga tjänstekontrakt som har påbörjats efter den 1 januari 2017 regleras genom lagen (2016:1145) om offentlig upphandling - LOU.9 Lagstiftningen är följd av bl.a. kraven på etableringsfrihet och fri rörlighet av varor och tjänster enligt artiklarna 18, 49 och 56 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt det s.k. LOU-direktivet (2014/24/EU).10
Rättslig reglering. Med offentlig upphandling avses förfarandet till och med en tilldelning av ett offentligt kontrakt med ekonomiska villkor som har slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter och som avser bland annat tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Upphandling av offentliga tjänstekontrakt som har påbörjats efter den 1 januari 2017 regleras genom lagen (2016:1145) om offentlig upphandling - LOU. Lagen har ersatt motsvarande bestäm- melser i äldre lagar.11 Lagstiftningen är en följd av bl.a. kraven på etableringsfrihet och fri rörlighet av varor och tjänster enligt (numera) artiklarna 18, 49 och 56 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt det s.k. LOU-direktivet (2014/24/EU).12 LOU är generellt tillämplig på alla åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att anskaffa bland annat tjänster, genom tilldelning av kontrakt.13 Kommunala myndigheter och beslutande församlingar samt kommunala sammanslutningar utgör enligt legaldefinitionen i 1 kap. 22 § LOU sådana upphandlande myndigheter som obligatoriskt ska följa lagens bestämmelser.
Rättslig reglering. Med upphandling avses bland annat förfarandet till och med tilldelning av ett kontrakt med ekono- miska villkor som har slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphand- lande enheter och som avser bland annat tillhandahållande av tjänster mot ersättning. För kontrakt som hänför sig till drift av nät i syfte att tillhandahålla tjänster för allmänheten i form av bland annat transporter med järnväg gäller särskilda bestämmelser. En sådan upphandling som har påbörjats efter den 1 januari 2017 regleras genom lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna – LUF – och det bakomliggande LUF-direktivet (2014/25/EU).21
Rättslig reglering. 15. Förbudet i 2 kap. 7 § KL och artikel 102 i EUF-fördraget gäller ett företags missbruk av en dominerande ställning. För att det ska kunna konstateras att ett agerande omfattas av förbudet krävs dels att det kan fastställas att det företag vars agerande ifrågasätts har en dominerande ställning genom att inneha betydande marknadsmakt, dels att agerandet kan anses utgöra ett missbruk.
Rättslig reglering. Med offentlig upphandling avses förfarandet till och med tilldelning av ett kontrakt med ekono- miska villkor som har slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphand- lande myndigheter och som avser bland annat tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Upphandlingar som har påbörjats efter den 1 januari 2017 regleras genom lagen (2016:1145) om offentlig upphandling - LOU – och det s.k. LOU-direktivet (2014/24/EU).6 Bestämmelserna är generellt tillämpliga på åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att anskaffa bland annat tjänster genom tilldelning av ett kontrakt.7 Kommunala myndigheter utgör enligt 1 kap. 22 § LOU sådana upphandlande myndigheter som har att följa lagen. Syftet med regelverket är att säkerställa den lagliga efterlevnaden av de unionsrättsliga bestäm- melserna om etableringsfrihet och rörlighet mellan medlemsstaterna8 samt att motverka korrup- tion i offentlig verksamhet.9 Det har i 4 kap. 1 § LOU därför införts ett antal grundläggande prin- ciper vilka oavsett förfarande ska iakttas vid offentlig upphandling, däribland krav på likabe- handling och öppenhet (transparens).10 Av dessa följer att alla leverantörer11 ska behandlas likvär- digt och ges lika möjlighet till sådan insyn att de i konkurrens med andra leverantörer kan lämna anbud utifrån samma villkor.
Rättslig reglering. En arrangör får höja priset på en paketresa endast om prishöjningen görs som en direkt följd av bl.a. ändrade växelkurser och om det framgår av avtalet att en prishöjning får göras, hur det nya priset ska beräknas. Det krävs även att arrangören underrättar resenären om prishöjningen på ett klart och begripligt sätt senast 20 dagar innan paketresan påbörjas. Vid större 1 2018:1217 med övergångsbestämmelser prishöjningar finns därutöver en bestämmelse om resenärens rätt att frånträda paketreseavtalet (3 kap. 2 § första och tredje stycket). Det är fråga om en större prishöjning om prishöjningen överstiger åtta procent av paketresans pris (3 kap. 5 § andra stycket). Vid en sådan prishöjning ska arrangören utan onödigt dröjsmål informera resenären om prishöjningen. Av den informationen ska bl.a. framgå en skälig frist för att frånträda avtalet och följden av att resenären frånträder avtalet inom angiven frist. Vidare ska det framgå om resenären erbjuds en ersättningsresa och eventuellt erbjudande om prisavdrag (3 kap. 6 §). Om resenären inte meddelar att han frånträder avtalet inom angiven frist förlorar resenären sin rätt att frånträda avtalet (3 kap. 7 §). Om resenären frånträder paketreseavtalet enligt 5 och 6 §§ och inte accepterar någon ersättningsresa ska arrangören utan onödigt dröjsmål och senast inom 14 dagar betala tillbaka vad resenären har betalat för resan (3 kap. 9 § första stycket).
Rättslig reglering. 21. XXX omfattar de åtgärder som vidtas av upphandlande myndigheter i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt och ramavtal.16