Samtidiga och omfattande räddningsinsatser exempelklausuler

Samtidiga och omfattande räddningsinsatser. Vid vissa samtidiga eller omfattande händelser är Smedjebackens resurser inte tillräckliga. RiS övergripande ledning har då mandat och förmåga att genom förstärkningslarm anpassa förmågorna utifrån behoven att kunna hantera vissa typer av händelser. Större olyckor kräver förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Genom att använda RiS totala förmågor och resurser genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer finns en förmåga och uthållighet att klara av både större olyckor och flera olyckor som hanteras samtidigt. Samverkan ger också möjlighet till en större uthållighet vid långvariga insatser.
Samtidiga och omfattande räddningsinsatser. De fem räddningsstyrkor som finns i kommunen har förmåga att agera självständigt och räddningstjänsten kan därmed hantera upp till fem parallella händelser av mindre dignitet. Tillsammans bedöms räddningsstyrkorna klara av att hantera en medelstor räddningsinsats. Genom tidigare nämnda avtalade samarbeten med angränsande räddningstjänster bedöms ytterligare resurser kunna bidra till att tre medelstora insatser kan ledas samtidigt eller en omfattande räddningsinsats. Att händelser inträffar samtidigt är relativt ovanligt och att de dessutom inträffar på ett sådant sätt (geografi och omfattning) att effekten av räddningstjänstens insats, utan föregående beredskapsåtgärd, påverkas markant negativt är än mer sällsynt men förekommer dock och kan då få allvarliga konsekvenser. De senaste två åren har inga sådana händelser inträffat. Det är dock fortsatt viktigt att kontinuerligt upprätthålla en rimlig förmåga till insats i hela det geografiska ansvarsområdet och det finns därav villkorsstyrda rutiner etablerade för när och hur styrkor ska flyttas för att förbättra det övergripande beredskapsläget. Som exempel på sådana rutiner kan nämnas att Norrtälje stad inte lämnas utan räddningsstyrka i över en timme om huvudstyrkan i Norrtälje är uppbunden i annat uppdrag. Utöver detta fattas beslut avseende beredskapsläget löpande av vakthavande befäl i ledningscentralen baserat på rådande riskbild lokalt samt regionalt och nationellt. Dessa beslut påverkar direkt hur avsikt med beredskap definieras samt hur beredskapsstyrkor därefter positioneras. För resurskrävande händelser som spänner över längre tidshorisonter finns ett inarbetat system för inkallning av extrapersonal. I tabellen nedan redovisas ungefärliga körtider för insatsledare och regional insatsledare när den primära ledningsnivån är upptagen (utan föregående förflyttning). Norrtälje 45 (Sollentuna) +45 60 (Uppsala) +10 Hallstavik 30 (Östhammar) +0 80 (Stockholm) +30 Rimbo 40 (Uppsala) +20 40 (Stockholm) +0 Blidö 110 (Sollentuna) +50 120 (Uppsala) +0 Älmsta 45 (Östhammar) +20 70 (Stockholm) +0 Då Räddningscentral Mitt är Sveriges största ledningscentral för kommunal räddningstjänst så finns god kapacitet i centralen för att hantera flera samtidiga samt omfattande räddnings- insatser. I kommunen finns ett höjdfordon stationerat i Norrtälje stad som är av särskild vikt i det omedel- bara närområdet avseende livräddande utrymning från högre fastigheter. Skulle höjdfordonet vara indisponibelt över tid så justeras b...

Related to Samtidiga och omfattande räddningsinsatser

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Förvaringsinstitutet och dess uppgifter Förvaringsinstitut för fondens tillgångar är Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), med organisationsnummer 502032-9081(”förvaringsinstitutet”). Förvaringsinstitutet ska verkställa AIF-förvaltarens beslut avseende fonden samt ta emot och förvara fondens tillgångar. Förvaringsinstitutet ska kontrollera att de beslut avseende fonden som AIF- förvaltaren fattat, såsom värdering, inlösen och försäljning av fondandelar, sker i enlighet med lag, föreskrift och dessa fondbestämmelser.

  • NATURSKADA OCH DAMMGENOMBROTT Den sammanlagda ersättningen för egendom, avbrott, hyresförlust, extrakostnad och röjning är begränsad till • SEK 5 000 000 per skadetillfälle vid skada genom jordskred, jordras, bergras, lavin, jordskalv, genombrott av damm för magasinering av vatten såsom vattenmagasin vid vattenverk, kvarn- eller branddamm • SEK 1 000 000 per skadetillfälle vid skada genom skyfall, snösmältning, stigande hav, sjö eller vattendrag när vatten strömmar från markytan direkt in i byggnad eller inomhus tränger upp ur avloppsledning.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen Huvudmannen levererar vatten till fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna dricksvattenanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet. Huvudmannens leveransskyldighet avser endast vatten av dricksvattenkvalitet för normal hushållsanvändning. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck eller viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. Vatten som levereras genom allmän VA-anläggning får utnyttjas för värmeutvinning endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger detta.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Ledande befattningshavare Xxxxxx Xxxxxxxx

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.