Skiljenämnden. ARTIKEL 8
Skiljenämnden. Skiljenämnden ska, utom i fall då 52 § är tillämplig eller när annan särskild ordning är föreskriven i SvFF:s tävlingsbestämmelser eller reglemente, pröva tvister där parterna direkt eller indirekt är medlemmar i FIFA, UEFA, Förbundet, SDF, eller förening inom nämnda organisationer. Skiljenämnden ska även pröva tvister där en av parterna direkt eller indirekt är medlem i någon av de ovanstående organisationerna och parterna i ett skiljeavtal angett att tvist ska prövas av nämnden. Tvister enligt denna bestämmelse får inte väckas vid allmän domstol utan ska avgöras av Förbundets skiljenämnd. Förbundsstyrelsen fastställer reglemente rörande skiljenämnden.
Skiljenämnden. En beloppsansvarsbegränsning kan genombrytas i vissa fall. Ofta sägs det kunna ske vid avtalsbrott på grund av grov vårdslöshet. Det finns olika me-
Skiljenämnden. Ett uppdragsbrev utgör en naturlig utgångspunkt för att fastställa omfattningen av konsultens uppdrag. När konsulten till ett uppdragsbrev fogat en beskrivning av det tilltänkta arbetsförfarandet, utgör även denna beskrivning en utgångs- punkt för att fastställa uppdragets omfattning – även om syftet främst varit att beskrivningen skulle utgöra ett arbetsverktyg för konsulten. Eftersom slutrapporten i samband med en due diligence syftar till att utgöra beslutsunderlag för uppdragsgivaren, kan konsulten inte förutsätta att uppdrags- givaren har några förkunskaper om målbolaget. Därför ställs det betydande krav på att slutrapporten är pedagogisk. Det är särskilt viktigt att konsulten tydligt klargör sådana begränsningar och inskränkningar i det utförda uppdraget som har betydelse för uppdragsgivarens möjlighet att bedöma målbolagets ställning och de risker som är förenade med att investera i målbolaget. Det åligger kon- sulten att ge uppdragsgivaren beslutsunderlag i form av faktaredovisning och analys som behövs för ett väl informerat ställningstagande med avseende på ris- kerna med det ifrågavarande investeringsbeslutet. Därför kan konsulten i regel inte med framgång freda sig från ansvar genom att hävda att uppdraget är mer begränsat än vad som framgår av slutrapporten. En konsult som ska göra en finansiell due diligence med avseende på bland annat koncernmellanhavanden har skyldighet att bedöma finansiella risker, vil- ket ställer krav på att konsulten gör en genomgång av relevanta finansiella do- kument. Vid en finansiell due diligence ska konsulten redogöra för skuldposter och för garantiåtaganden (borgensåtaganden). Konsulten ska alltså redogöra för moderbolagets eventuella borgensåtaganden i förhållande till dotterbolag. Skiljenämnden ansåg att konsulten hade begått ett avtalsbrott genom att inte uppmärksamma borgensåtagandet (vårdslös rådgivning).
Skiljenämnden. Konsulten är i princip skyldig att ersätta uppdragsgivaren för den skada som konsultens avtalsbrott föranlett. Skadeståndsskyldighet föreligger även om kon- sultuppdraget endast omfattade att tillhandahålla fakta-information (och alltså inte innebar att konsulten skulle ge ett råd eller en rekommendation).
Skiljenämnden. Skiljenämnden tog ställning till tre delfrågor:
Skiljenämnden. Talan i tvist där 52 § inte är tillämplig och där parterna direkt eller indirekt är eller, när omtvistat rättsförhållande gällde, var medlemmar i FIFA, UEFA, Förbundet, SDF eller förening inom nämnda organisationer, får inte väckas vid allmän domstol utan ska avgöras av Förbundets skiljenämnd. Förbundsstyrelsen fastställer reglemente rörande skiljenämnden. Förbundet, SDF, medlemsförening och IdrottsAB är skyldiga att på skiljenämndens begäran inge dokument eller lämna andra upplysningar som skiljenämnden efterfrågar.
Skiljenämnden. Uppdragsgivaren har gjort gällande rätt till skadestånd för det positiva kon- traktsintresset. Anspråket bygger på att vid ett riktigt utfört konsultuppdrag skulle förvärvet av målbolaget inte ha skett. Men i det läget skulle uppdragsgi- varen ändå haft att betala för konsultens uppdrag. Härav följer att uppdragsgiva- ren inte kan ha rätt att utöver ersättning för det positiva intresset också ersättas för ett missförhållande mellan pris och värde på den utförda tjänsten (dvs. det negativa intresset) eftersom det skulle innebära en överkompensation. Därför fick uppdragsgivarens inget prisavdrag.