Stoft. I nollalternativet uppgår utsläppen av stoft från Hässelbyverket till 26 ton per år. Genom den ansökta verksamheten minskar utsläppet av stoft till 18 ton i den första etappen (när panna P4 tagits i drift) och till 11 ton i den andra etappen (dvs. med rökgaskondensering). Beträffande föreslagna driftsvillkor kan ur gällande BREF (BAT Reference Document) rörande stora förbränningsanläggningar, juli 2006, utläsas att textilfilter samt utsläppsnivåer mellan 5 och 20 mg/Nm3 utgör BAT. Bolaget kommer att utrusta panna P4 med textilt spärrfilter samt har föreslagit ett utsläppsvärde om 20 mg/Nm3 och uppfyller därmed BAT. Mot bakgrund av att nyttjandet av pannorna P1-P3 kommer att minska avsevärt har bolaget föreslagit att idag gällande villkor även ska gälla fortsättningsvis för dessa pannor. De samlade utsläppen av kväveoxider till luft från Hässelbyverket uppgår i nollalternativet till cirka 357 ton per år. I och med den ansökta verksamheten kommer kväveoxidutsläppen från Hässelbyverket att reduceras betydligt, till 165 ton i etapp 1 och 145 ton i etapp 2. Enligt ovan angivna BREF-dokument utgörs BAT av rökgasrening med bland annat SCR-tek- nik samt utsläppsvärden mellan 150 till 200 mg/Nm3. Som angetts ovan kommer bolaget att installera rökgasrening i form av SCR vid den konverterade pannan P4. Bolaget har även före- slagit utsläppsvärde om 120 mg/Nm3. Vad gäller föreslaget utsläppsvärde för pannorna P1-P3 kan noteras att även det uppfyller BAT – för befintliga anläggningar utgör BAT-relaterade utsläpp mellan 150 till 250 mg/Nm3 och föreslaget utsläppsvärde för P1-P3 uppgår till 190 mg/Nm3.
Stoft. 3. Utsläppet av stoft från kraftvärmeverket och kondenskraftverket får från och med den 1 januari 1994 sammantaget uppgå till högst 13 mg/MJ tillfört bränsle räknat som må- nadsmedelvärde och riktvärde*. [Enligt Koncessionsnämndens för miljöskydd beslut 1993-06-30.]
Stoft. Stoftpartiklar kan hålla sig svävande i luften och spridas långa sträckor. Den dominerande källan till förekommande haltnivåer av partiklar i Sverige är långdistanstransporten, framför allt från källområden på den europeiska kontinenten (IVL rapport 1792, 2009). Detta innebär att södra Sverige är särskilt utsatt. Partiklar har negativ effekt på hälsan, bland annat finns risk för besvär i de övre luftvägarna. I verksamheten finns idag en panna med en effekt på 350 kW, som eldas med skogsbränsle från den egna skogen. Sökanden har för avsikt att fortsätta att elda med ved eftersom det ses som ett bra alternativ ur miljösynpunkt. Det har inte framkommit att byte till en större panna är nödvändig i och med utökningen av verksamheten. Verksamheten ligger på landsbygden, men det finns flera bostäder i närområdet. Kommunen har i sitt yttrande framfört att villkor avseende utsläpp från pannorna bör anges i tillståndet. Sökanden har meddelat att det bara är en av pannorna som används i verksamheten. Den andra pannan på 200 kW används för privat bruk. Enligt de allmänna hänsynsreglerna är den som eldar med ved eller andra bränslen ansvarig för att minska utsläppen av luftföroreningar och minska störningar för omgivningen så långt det inte är orimligt. I och med att fler stallar tillkommer behöver vedeldningen att öka. Miljöprövningsdelegationen bedömer att möjligheten att besluta om villkor vid eventuella olägenheter med vedeldningen ska delegeras till tillsynsmyndigheten.