Utsläpp till luft. Utsläpp till luft från processen utgörs av koldioxid från bedövningsmedlet. Från processen beräknas 1 300 ton koldioxid per år släppas ut. Detta motsvarar 0,08 procent av Norrköpings kommuns samlade utsläpp 2018. Det bedöms att bidraget till växthuseffekten blir marginell. Lukt kan uppkomma vid verksamheten vid mottagningen av kyckling, i processen och vid hantering av biprodukter och avfall och lukt kan också uppkomma vid reningsanläggningen för vatten. Bolaget kommer att arbeta med korta uppehållstider för att minimera luktolägenheter. Biprodukterna kommer att kylas snabbt och hanteras i ett slutet system. För att minimera risken för luktstörning kommer ventilationsluft från åtminstone de inledande stegen att ske via en skorsten av cirka 12 meters höjd, i syfte att erhålla god initial utspädning och därmed sänka halterna i omgivningen. Utsläppet från process-ventilationen kommer dessutom att hållas separerad från allmänventilationen i slakteriet för att vid behov möjliggöra installation av reningsutrustning. I samband med idrifttagning av anläggningen kommer bolaget att genomföra mätningar och spridningsberäkningar för att bedöma luktspridningen i omgivningen. Visar utredningen att luktreducerande åtgärder behövs kommer detta att utvärderas, preliminärt för ventilationsluften från de inledande stegen i slakteriet där luktavgången bedöms som störst. På marknaden finns idag flertalet tekniker för luktreduktion, men erfarenheten visar att val av eventuell reningsutrustning bör baseras på faktiska mätningar och försök i större skala (pilot), varför bolaget inte bedömer det som kostnadseffektivt att redan från start installera en specifik reningsteknik. Åtgärder som finns att tillgå på marknaden för att minska luktpåvekan är bland annat adsorption med aktiverat kol, katalytisk oxidation, oxidation med järnoxid och UV- oxidation. Vid anläggningen kan damning uppstå till exempel vid mottagning, avlastning och upphängning av fåglar. Bolaget kommer att vidta åtgärder för att säkerställa optimal ventilation vid avdelningen för mottagning för att reducera damning. Utsläpp sker även från transporter till och från verksamheten. Utsläppen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna.
Utsläpp till luft. Verksamheten ger upphov till olika utsläpp till luft bestående av flyktiga organiska kolväten, kväveföreningar, fluorväte och stoft. I syfte att begränsa utsläppen av stoft finns textila spärrfilter installerade för majoriteten av ventilationsluften från bland annat blästrar. För de större blästrarna avleds luften efter filter inne i lokalen medan luften från den mindre blästern avleds utanför vägg. Den begränsade flamsprutningen med kromoxid uppgående till en användning av cirka 40 kg per år ventileras idag direkt till atmosfären. Viss omstrukturering pågår och flamsprutningen kommer i framtiden att ske i en separat lokal och ventilationsluften kommer att förses med ett textilt spärrfilter. Aktiviteten gällande den mindre blästern respektive flamsprutningen är begränsad i omfattning men installerad utrustning för avskiljning bör vara dimensionerad för resthalter mindre än 5 mg/m3, vilket får anses tekniskt möjligt. De totala emissionerna av stoft från anläggningen bedöms av sökanden, med hänsyn till den begränsade luftströmmen, ändå vara litet. Verksamheten omfattas inte av Förordning (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel avseende förbrukningsmängden. Den maximala användningen av flyktiga organiska ämnen i färg, rengöringsmedel och övriga kemikalier konservativt ansatts till 5 ton. Utsläppen bedöms maximalt uppgå till 3 - 5 ton per år och sker från målningen och härdning via ett antal processutsug vid manuella sprutboxar, ett större flöde från ventilationen av målningslinjen samt allmänventilationen i låga icke behandlingsbara koncentrationer. De gaser som uppkommer i pyrolysprocessen avleds via en efterbrännkammare där processgasernas innehåll av organiska ämnen förbränns vid en lägsta temperatur om 850 grader C i syfte att förhindra utsläpp av oönskade kolväten. Mätningar har genomförts, vilka visar på en god funktion i efterbrännkammaren med rester under detektionsgränsen för organiska föreningar. Resultaten visar vidare på utsläpp av fluorväte specifikt vid färgbortbränning samt mindre utsläpp av stoft och kväveoxid. Stoftutsläppet är också kopplat till färgbortbränning medan kväveoxiderna uppkommer vid förbränning. Sökanden planerar att utöka användningen i pyrolysugnen med avbränning av både nya och begagnade plåtar som ersättning för framförallt vattenblästern. Utsläppen till luft från verksamheten får anses som begränsat avseende koldioxid, kväveoxid och partiklar. Utsläppen av dessa komponenter är små och bedöms av sökanden därför i...
Utsläpp till luft. 6. Djurstallarna ska skötas på sådant sätt att avgången av ammoniak förebyggs och begränsas.
Utsläpp till luft. Bolaget har genomfört spridningsberäkningar och resultaten visar att totalhalten av kvävedioxid inte överskrider miljökvalitetsnormerna för dygns- eller timmedelvärdena, vid områden där miljökvalitetsnormen gäller. Spridningsmodellen är programmerad att testa ett överdrivet worst case-scenario och det är mycket troligt att de redovisade halterna är överdrivna. Provdriften planeras pågå under cirka sex procent av årets timmar, vilket gör att påverkan på årsmedelvärdet av kvävedioxid blir mycket liten och risken att miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet inte innehålls bedöms därmed bli mycket liten. Under nöddrift är utsläppen betydligt högre eftersom samtliga reserv- kraftaggregat är i drift. Spridningsberäkningar visar att miljökvalitets- normen för 99,8 percentilen riskerar att överskridas om nöddrift sker i fler än 18 timmar per år. Det är dock inte sannolikt att nöddrift skulle pågå så länge. Under 2018–2021 pågick nöddrift inte mer än cirka fyra timmar under något år för befintlig anläggning intill nu sökt verksamhet och den krävde heller inte full drift från samtliga aggregat, vilket beräkningen avser. Det finns inget reellt scenario där hela anläggningen behöver köras på full drift längre än några minuter. Utsläppen av andra luftföroreningar som luftburna partiklar och kolmon- oxid bedöms vara mycket lägre än utsläppen av kvävedioxid, baserat på emissionsdata från tillverkaren. Därför bedöms risken att dessa miljö- kvalitetsnormer inte skulle innehållas, som mycket liten. Varje generator körs ca 3,3 ‰ av årets timmar för provdrift och maximalt 2,3% av tiden om samtliga generatorer körs under en maximal omfattning av begränsning i elkapaciteten. Det är viktigt att framhålla att begränsningar i elkapaciteten kommer, om de införs, ske under kortare perioder under vinterhalvåret när det är extrema höglaster i nätet i övrigt. Det är också viktigt att framhålla att begränsningen är just en begränsning av uttaget, inte en total nedstängning av elen. Samtliga generatorer kommer inte behöva köras, och de som körs kommer inte behöva köras på full drift. De kommer inte att finnas några reningstekniker utöver den rening som är fabriksinstallerad i generatorerna. Drifttiderna för generatorerna är så korta (en timme per generator per månad) att katalysatorer inte skulle kunna uppnå någon effekt och installation av filter endast leder till en ökad bränsleförbrukning som ger större konsekvenser än den extremt begränsade effekten drifttiden har på luftkvaliteten. T...
Utsläpp till luft. 1. Luftfartsverket skall inrikta verksamheten så att de samlade utsläppen av kväveoxider och koldioxid från flygverksamheten samt marktransporter vid, till och från flygplatsen minimeras. Som riktvärde bör därvid gälla att utsläppen år 2000 inte bör överstiga 1990 års nivå. Det ankommer på Koncessionsnämnden för miljöskydd
Utsläpp till luft. 2. Utsläpp till luft av sexvärt krom (Cr6+), vätefluorid (HF) och kväveoxider (NOx) ska begränsas så att följande begränsningsvärden klaras - Utsläpp av Cr6+ får inte överstiga 0,1 mg/m3normal torr gas (Ntg) - Utsläpp av HF får inte överstiga 0,5 mg/m3Ntg - Utsläpp av NOx får inte överstiga 100 mg/m3Ntg. Begränsningsvärdet gäller som årsmedelvärde vid respektive utsläppspunkt. Årsmedelvärde beräknas som ett medelvärde baserat på mätningar som utförts under året. Kontroll ska ske genom periodiska mätningar minst två gånger per år jämnt fördelat över året och vid varje utsläppspunkt. Vid överskridande ska åtgärder vidtas och uppföljande kontroll ske inom tre månader. Anmälan om överskridande ska göras till tillsynsmyndigheten.
Utsläpp till luft. 2.1 Utsläppet av VOC till luft från anläggningen får inte överstiga 700 ton per år med undantag för år med planerade underhållsstopp då utsläppet inte får överstiga 750 ton per år. Bestämning av utsläppet ska ske genom mätning med SF6-metoden i kombination med beräkningar eller genom annan likvärdig eller bättre metod minst 4 gånger per år on-site och minst en gång per år för hela anläggningen. Mätningen on-site ska även utföras inom en månad efter avslutat underhållsstopp Utsläppet av VOC till luft under 2018 var 961 ton, varav 484 ton var kopplat till en tubläcka på G-ugnen. 10 SF6-mätningar har genomförts, varav x on-site. I tillägg har SOF-mätningar genomförts av Fluxsense. Nej På grund en tubläcka på G-ugnen överskreds villkoret. Genomförda mätningar uppfyller villkoret.
Utsläpp till luft. 2.4.1 Handlingsplan för minskade utsläpp till luft av fossil koldioxid Swedavia åtar sig att upprätta en handlingsplan för minskade utsläpp till luft av fossil koldioxid7 vid Stockholm Arlanda Airport, och verka för ett genomförande av de åtgärder som beskrivs i handlingsplanen. Genomförda åtgärder och uppdateringar av handlingsplanen ska redovisas i miljörapporten. Åtgärderna kan omfatta Swedavias egen verksamhet som bolaget har direkt rådighet över samt verksamhet som innebär samarbete med andra aktörer på och kring flygplatsen som Swedavia inte har direkt rådighet över, t.ex. marktransporter eller flygtrafiken. Handlingsplanen kan lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att domen vunnit laga kraft.
Utsläpp till luft. 8. Verksamheten ska bedrivas så att olägenhet till följd av lukt, damning, nedskräpning eller skadedjur förebyggs och begränsas. Om olägenhet ändå uppkommer från verksamheten ska åtgärder vidtas i syfte att minimera olägenheterna.
Utsläpp till luft. Ammoniakförluster från anläggningen beräknas uppgå till drygt tio ton per år. Hälften beräknas falla ned inom en radie av fem kilometer från gården. Nedfallet skulle då mot- svara ca 0,6 kg kväve per hektar och år. Bakgrundsbelastningen i detta område uppgår till cirka elva kilo per hektar och år. Deposition av ammoniak på mark, växtlighet och till vatten kan bidra till övergödning och försurning. Till viss del tas denna näring upp av odlade grödor på omkringliggande fält. Dessutom sker utsläpp av små mängder metan och lustgas. Stallarna strös med kutterspån och allt foder är pelleterat, vilket innebär att det knappast blir någon spridning av damm. Ströbädden i stallarna är torr och ventilationsutsläppen sker över nock. Några luktstörningar bedöms inte uppkomma vid närmaste bostad som ligger cirka 400 meter från anläggningen. Uppvärmning av stallarna sker med en fastbränslepanna med effekten 490 kW som eldas med spannmålsavrens. Pannan körs kontinuerligt och bränsleförbrukningen är 6- 8 m³ per dygn. Besiktning av pannan och mätning av utsläpp med rökgaserna har utförts under 2017 av ackrediterat laboratorium. Vid mätning var stofthalten 208 mg/Nm3 tg vid 13 % CO2, vilket motsvarar 234 mg/Nm3 tg vid 6 % O2. Stofthalten överskrider gällande villkor för befintlig verksamhet, vilken är fastställd till högst 150 mg/Nm3 tg vid 13 % CO2. Kostnaden för en ny panna som klarar villkoret för befintlig verksamhet uppgår till ungefär 1 300 000 kronor, vilket är en orimlig kostnad.