Utsläpp till luft. 6. Djurstallarna ska skötas på sådant sätt att avgången av ammoniak förebyggs och begränsas.
Utsläpp till luft. Anläggningen ligger i ett område med sparsam bebyggelse. Den förhärskande vindriktningen är sydvästlig, vilket gör att luftströmmar med eventuell lukt framför allt kommer att nå åkermarken nordost om anläggningen. Lokaliseringen är vald med utgångspunkt i att orsaka så små olägenheter ur luktsynpunkt som möjligt. Stallar och verksamhetsrutiner är utformade för att minimera blöta gödselytor och luftväxling över gödselytorna, vilket annars bidrar till lukt. Utgödsling av flytgödsel kommer att ske dagligen, mellanlagret är försett med tak och gödseln pumpas till slutna transportfordon för vidare transport. De totala förlusterna av kväve till luften från anläggningen är uppskattade med utgångspunkt i kväveinnehållet i fodret, stall- och gödselsystem samt att gödseln avyttras. Förlusterna i stall och från mellanlager uppgår enligt Jordbruksverkets beräkningsverktyg VERA till ca 12 000 kg per år. Förlusterna av kväve i form av andra kväveinnehållande gaser som lustgas är i sammanhanget försumbara. Förutom de åtgärder som nämnts ovan angående minimering av lukt, så påverkar även foderstaten innehållet av kväve i gödseln och därmed risken för ammoniakavgång i stallet. Optimerad utfordring och gott hälsoläge i besättningen bidrar därmed också till mindre miljöpåverkan genom förutsättningar för sänkt ammoniakavgång. Lantbrukets utsläpp av klimatpåverkande gaser kommer främst från metan i djurproduktion och stallgödselhantering, lustgas från stallgödselhantering och vid tillverkning av handelsgödsel för växtodlingen samt koldioxid från användning av fossila bränslen. På en grisgård står metanproduktionen från djurens fodersmältning för en relativt liten andel av gårdens totala växthusgasutsläpp i jämförelse med vad som avgår från gödsel i stall och under lagring. Åtgärder för att spara energi och korta transporter bidrar till att minska verksamhetens bidrag till klimatutsläppen. De val av energikällor i form av biobränslet pellets för uppvärmning och ”grön” el som verksamheten gör, bidrar också till att minimera klimatpåverkan.
Utsläpp till luft. 1. Luftfartsverket skall inrikta verksamheten så att de samlade utsläppen av kväveoxider och koldioxid från flygverksamheten samt marktransporter vid, till och från flygplatsen minimeras. Som riktvärde bör därvid gälla att utsläppen år 2000 inte bör överstiga 1990 års nivå. Det ankommer på Koncessionsnämnden för miljöskydd
Utsläpp till luft. Fiskodlingen förväntas inte ge upphov till några egentliga utsläpp till luft. Däremot kan foderhanteringen ge upphov till lukt. Verksamheten sker dock inomhus varifrån frånluften ventileras ut. Någon särskild rening bedöms in nuläget inte vara nödvändig.
Utsläpp till luft. 2.1 Utsläppet av VOC till luft från anläggningen får inte överstiga 700 ton per år med undantag för år med planerade underhållsstopp då utsläppet inte får överstiga 750 ton per år. Bestämning av utsläppet ska ske genom mätning med SF6-metoden i kombination med beräkningar eller genom annan likvärdig eller bättre metod minst 4 gånger per år on-site och minst en gång per år för hela anläggningen. Mätningen on-site ska även utföras inom en månad efter avslutat underhållsstopp Utsläppet av VOC till luft under 2018 var 961 ton, varav 484 ton var kopplat till en tubläcka på G-ugnen. 10 SF6-mätningar har genomförts, varav x on-site. I tillägg har SOF-mätningar genomförts av Fluxsense. Nej På grund en tubläcka på G-ugnen överskreds villkoret. Genomförda mätningar uppfyller villkoret.
Utsläpp till luft. Bästa tillgängliga teknik för att begränsa utsläpp till luft av CO och oförbrända ämnen från processugnar/processvärmare är att säkerställa en optimerad förbränning. En optimerad förbränning åstadkoms genom lämplig utformning och drift av utrustningen, vilket inbegriper optimering av temperaturen och uppehållstiden i förbränningszonen, effektiv blandning av bränsle och förbränningsluft samt förbränningskontroll. Förbränningskontrollen baseras på kontinuerlig övervakning och automatisk kontroll av lämpliga förbränningsparametrar (t.ex. O2, CO, luft-bränsleförhållande och oförbrända ämnen) Samtliga ugnar uppfyller kraven på lämplig utformning och drift av utrustningen inklusive optimering av temperatur och uppehållstid i förbränningszonen. Även blandningen av bränsle och luft optimeras. Förbränningskontrollen uppnås genom att kontinuerlig övervakning och mätning av O2 i eldstaden, förutom för F-1601G, där O2 mätningen är lokaliserad i skorstenen. Förbränningen i Exxon ugnarna optimeras inte alltid med automatisk O2 kontroll, men detta kommer vara löst med den pågående renoveringen. Ja
Utsläpp till luft. Polyetenanläggningens utsläpp till luft utgörs främst av flyktiga kolväten från processutrustning, CO2 och NOx från förbränning i pannorna, RTO-enheten och facklorna. Nedanstående tabell 6 är en sammanställning av kolväteutsläppen i ton/år. Angivna mängder baserar sig på mätningar och beräkningar av punktutsläpp, materialbalanser samt utsläppsfaktorer för enskilda typer av utrustning.
Utsläpp till luft. 2.4.1 Handlingsplan för minskade utsläpp till luft av fossil koldioxid Swedavia åtar sig att upprätta en handlingsplan för minskade utsläpp till luft av fossil koldioxid7 vid Stockholm Arlanda Airport, och verka för ett genomförande av de åtgärder som beskrivs i handlingsplanen. Genomförda åtgärder och uppdateringar av handlingsplanen ska redovisas i miljörapporten. Åtgärderna kan omfatta Swedavias egen verksamhet som bolaget har direkt rådighet över samt verksamhet som innebär samarbete med andra aktörer på och kring flygplatsen som Swedavia inte har direkt rådighet över, t.ex. marktransporter eller flygtrafiken. Handlingsplanen kan lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att domen vunnit laga kraft.
Utsläpp till luft. Swedavia (tidigare LFV) arbetar sedan flera år tillbaka med olika åtgärder för att minska utsläppen till luft där fokus är att minska flygplatsens klimatpåverkan. Flertalet av åtgärderna för att minska Arlandas utsläpp av fossil koldioxid finns sedan 2008 sammanställda i ”Handlingsplan avseende LFVs (numera Swedavias) åtgärder för att Stockholm Arlanda Airports utsläpp av koldioxid ska uppnå flygplatsens miljövillkor”, se bilaga MKB 6.2. Flygplatsen driver ett världsledande miljöarbete. Hösten 2009 ackrediterades Arlanda, som första flygplats i världen, till den högsta nivån i ett europeiskt program11
Utsläpp till luft. Den miljöpåverkan på luft som förväntas ske är genom ammoniakavgång från stall och vid lagring och av stallgödsel. Stallgödseln kommer att lagras dels på fastigheten och dels i anslutning till där gödseln sen kommer att spridas. Vid planerad utökning kommer en gödselbehållare på Vistagård att rivas (900 m3) och ersättas med en ny gödselbehållare med tak (ca 1 250 m3).