Utsläpp till luft. Bolaget yrkar på ett stoftvillkor gällande fastbränslepannan på 20 mg/m3 ntg (normalkubikmeter torr gas) vid 10 % CO2. Länsstyrelsen anser att utsläppsvillkor för fastbränsleanläggningar av föreliggande typ ska normeras till 6 % O2 på grund av utformningen av Naturvårdsverkets föreskrifter gällande utsläpp till luft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer (NFS 2002:26). Aktuell fastbränsleanläggning understiger 50 MW, men bör ändå normeras vid samma O2-halt som anläggningar som omfattas av föreskriften. Detta för att underlätta en jämförelse med andra anläggningar samt för att sträva mot en likformighet i utformande av utsläppsvillkor. Det av bolaget yrkade villkoret motsvarar 29 mg/m3 ntg vid 6 % O2. Länsstyrelsen anser mot bakgrund av genomförda emissionsmätningar att villkoret kan skärpas till 25 mg/m3 ntg vid 6 % O2. Enligt uppgift saknas kontinuerlig mätning av kolmonoxid (CO) vid fastbränsle- anläggningen, delvis på grund av att inget utsläppsvillkor finns för denna parameter i tidigare beslut från den 9 mars 1999. Länsstyrelsen anser att kontinuerlig mätning av CO är nödvändig för att kunna optimera förbrännings- anläggningens miljöprestanda. En hög CO-halt innebär i regel en dålig förbränning med ökade utsläpp samt sämre verkningsgrad som följd. Läns- styrelsen anser att ett lämpligt dygnsmedelvärde (riktvärde) för utsläppsvillkor gällande CO är 500 mg/m3 ntg vid 6 % O2. Bolaget anger i sitt bemötande på Länsstyrelsens förslag till beslut att uppmätta CO-halter vid besiktning legat långt under detta riktvärde och att kostnaden för installation av kontinuerlig CO- mätning uppgår till 400 000 kr. Med anledning av detta anser bolaget att villkor för kontinuerlig CO-mätning bör vara kopplat till en produktionsnivå. Länsstyrelsen har beaktat bemötandet och anser med hänsyn till ovanstående att kontinuerlig mätning av CO ska ske först när produktionen vid anläggningen överstiger 350 000 m3 sågade trävaror per år.
Utsläpp till luft. Djurstallarna ska skötas på sådant sätt att avgången av ammoniak förebyggs och begränsas.
Utsläpp till luft. Verksamheten förväntas medföra begränsade direkta och indirekta utsläpp till luft: • Metanol från lagring och hantering av den tillverkade e-metanolen (tankandning) • Absorbent och absorbentens nedbrytningsprodukter (ammoniak och aminer) från koldioxidavskiljningen som leds ut via skorsten hos Dåva kraftvärmeverk • Utsläpp från transporter • Utsläpp från förbränning i fackla/facklor • Utsläpp av syrgas på säker plats över tak • Utsläpp av vätgas och koldioxid på säker plats över tak • Vattenånga från kyltorn Gaserna som förbränns genom fackling kommer att innehålla vätgas, koldioxid, metanol samt mindre mängder andra enklare kolväten. Dessa är lätta att förbränna utan att det bildas sot och kolmonoxid. De innehåller inte heller svavel eller andra ämnen som kan ge upphov till andra föroreningar. Förbränningen ger upphov till utsläpp av kväveoxider och koldioxid. Absorbenten med nedbrytningsprodukter har potentiellt negativa konsekvenser för hälsa och miljö vid halter över vissa nivåer. Åtgärder kommer att vidtas för att begränsa utsläppen så att halterna i miljön är lägre än dessa haltnivåer. Konsekvenserna av utsläppen kommer att bedömas och redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Anläggningen förväntas kunna utformas så att utsläppen till luft inte påverkar möjligheterna att innehålla miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål för luftkvalitet.
Utsläpp till luft. Luftfartsverket skall inrikta verksamheten så att de samlade utsläppen av kväveoxider och koldioxid från flygverksamheten samt marktransporter vid, till och från flygplatsen minimeras. Som riktvärde bör därvid gälla att utsläppen år 2000 inte bör överstiga 1990 års nivå. Det ankommer på Koncessionsnämnden för miljöskydd
Utsläpp till luft. Verksamheten kan påverka luften lokalt och regionalt genom avgasutsläpp från maskinparken och interna transporter. Luften kan även påverkas lokalt genom damning från arbets- och transportytor under torrperioder. Mekanisk bearbetning och sortering av återvinningsmassorna kan orsaka viss diffus damning eftersom momenten sker utomhus. De skadliga föroreningarna från transportfordon och maskinparken är i första hand kolväten (HC), kväveoxider (NOx) och koldioxid (CO2) vid förbränningen av oljekolväten. Därutöver bildas också svavelföreningar och partiklar. Konsekvenserna av dessa utsläpp är bl a. att kolväten i samverkan med kväveoxider i atmosfären bildar marknära ozon, som kan ge skador på skog och gröda. Många kolväten är också skadliga för människors hälsa. Kväveoxider och svavel bidrar till försurning av mark, skog och akvatiska ekosystem. Kväveoxiderna har också en gödslingseffekt på skog och mark. Den ökande halten av koldioxid i atmosfären påverkar klimatet genom att öka jordens medeltemperatur. Utsläpp från arbetsmaskiner går inte helt att undvika men kan begränsas genom användande av ny teknik, modern och väl underhållen utrustning samt miljöklassade bränslen. Genom att systematiskt eftersträva detta kommer emissioner från maskiner och fordon successivt att bli lägre i takt med teknikutvecklingen. Med hänsyn taget till Xxxxxxxx mål om klimatneutralitet år 2045 är Skanskas ambition är att anläggningens maskinpark redan från start ska anpassas för att minimera behovet av fossila bränslen. Dammbekämpning av transport- och upplagsytor kommer i första hand ske genom bevattning. Andra åtgärder såsom saltning används endast vid extremt torra vädersituationer och undviks så långt möjligt av miljöskäl. Den diffusa damningen från den mekaniska bearbetningen och sorteringen bedöms sammantaget vara begränsad och helt lokal.
Utsläpp till luft. De utsläpp som kommer från stallarnas ventilationssystem är en blandning av olika föroreningar, men består till största del av koldioxid och ammoniak. Ammoniak avgår även i samband med lagring och spridning av stallgödsel. En beräkning av ammoniakavgången från djurstallarna har genomförts. Enligt beräkningen avgår cirka 0,03 kg ammoniak per djurplats och år i unghönsstallet och cirka 0,07 kg ammoniak per djurplats och år i värphönsstallarna. Lukt sprids från stallarnas gödsellager och ventilationssystem samt vid spridning av stallgödsel. Hittills har erfarenheten varit att inga luktproblem uppstår från den dagliga driften. Det enda tillfället då kringboende störs är vid gödselspridning. Bolaget minimerar antalet spridningstillfällen under året.
Utsläpp till luft. 2.4.1 Handlingsplan för minskade utsläpp till luft av fossil koldioxid Swedavia åtar sig att upprätta en handlingsplan för minskade utsläpp till luft av fossil koldioxid7 vid Stockholm Arlanda Airport, och verka för ett genomförande av de åtgärder som beskrivs i handlingsplanen. Genomförda åtgärder och uppdateringar av handlingsplanen ska redovisas i miljörapporten. Åtgärderna kan omfatta Swedavias egen verksamhet som bolaget har direkt rådighet över samt verksamhet som innebär samarbete med andra aktörer på och kring flygplatsen som Swedavia inte har direkt rådighet över, t.ex. marktransporter eller flygtrafiken. Handlingsplanen kan lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att domen vunnit laga kraft.
Utsläpp till luft. Swedavia (tidigare LFV) arbetar sedan flera år tillbaka med olika åtgärder för att minska utsläppen till luft där fokus är att minska flygplatsens klimatpåverkan. Flertalet av åtgärderna för att minska Arlandas utsläpp av fossil koldioxid finns sedan 2008 sammanställda i ”Handlingsplan avseende LFVs (numera Swedavias) åtgärder för att Stockholm Arlanda Airports utsläpp av koldioxid ska uppnå flygplatsens miljövillkor”, se bilaga MKB 6.2. Flygplatsen driver ett världsledande miljöarbete. Hösten 2009 ackrediterades Arlanda, som första flygplats i världen, till den högsta nivån i ett europeiskt program11
Utsläpp till luft. Utsläpp till luft av sexvärt krom (Cr6+), vätefluorid (HF) och kväveoxider (NOx) ska begränsas så att följande begränsningsvärden klaras - Utsläpp av Cr6+ får inte överstiga 0,1 mg/m3normal torr gas (Ntg) - Utsläpp av HF får inte överstiga 0,5 mg/m3Ntg - Utsläpp av NOx får inte överstiga 100 mg/m3Ntg. Begränsningsvärdet gäller som årsmedelvärde vid respektive utsläppspunkt. Årsmedelvärde beräknas som ett medelvärde baserat på mätningar som utförts under året. Kontroll ska ske genom periodiska mätningar minst två gånger per år jämnt fördelat över året och vid varje utsläppspunkt. Vid överskridande ska åtgärder vidtas och uppföljande kontroll ske inom tre månader. Anmälan om överskridande ska göras till tillsynsmyndigheten.
Utsläpp till luft. Utsläpp till luft utgörs främst av kväveoxider (NOx), vätefluorid (HF) och sexvärt krom (Cr6+). Dessa utsläpp uppkommer i samband med betning. Därutöver uppkommer stoft vid torrdragning som ventileras ut via textila spärrfilter. Indirekta utsläpp till luft sker som följd av transporter och energianvändning samt i någon mån via användning av råvaror och andra förnödenheter. För den ansökta verksamheten vid bolaget uppgår utsläppen av kväveoxider till 4,5 ton per år. Utsläppen bedöms inte påverka uppfyllandet av gällande miljökvalitetsnormer för kväveoxider. Utsläppen av kväveoxider från bolaget bedöms inte heller nämnvärt påverka uppkomsten av marknära ozon och bolaget bidrar inte med utsläpp av VOC som krävs för bildning av fotokemiska oxidanter. Den ansökta verksamheten vid bolaget beräknas ge upphov till utsläpp av 0,9 ton vätefluorid per år. Vid inandning av höga halter av vätefluorid finns risk för förgiftning men i halter som kan uppkomma i omgivningsluften kring bolaget finns inga direkta hälsoeffekter vid inandning. Vätefluorid är försurande i miljön och alla utsläpp ger ett tillskott till försurningen. För den ansökta verksamheten vid bolaget uppgår utsläppen av sexvärt krom till 0,45 kg per år. Exponering för sexvärt krom kan orsaka cancer, astma och påverka reproduktionen.