Strukturerade finansiella instrument. Strukturerade finansiella instrument värderas i första hand till det pris lånearrangören uppgett. I andra hand används analytiska modeller för att bilda priset eller säkerställa att priset är korrekt.
Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar fordringar hos koncernföretag och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, skulder till koncernföretag och kreditinstitut. För redovisning av finansiella instrument tillämpar bolaget en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt Årsredovisningslagen. Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt i balansräkningen när bolaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång eller en del av en finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när avtalsrätten till tillgångens kassaflöde löper ut eller när alla väsentliga risker eller fördelar med ägande av tillgången överförts till en annan part. En finansiell skuld eller en del av en finansiell skuld bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Omsättningstillgångar redovisas till lägsta värdets princip, dvs. det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Med anskaffningsvärde avses utgifterna för tillgångens förvärv samt utgifter direkt hänförliga till förvärvet. Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad och förväntade kreditförluster. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar (för vad som ingår i anskaffningsvärde - se ovan). Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden förfaller till betalning.
Ändrade förhållanden Ändras de förhållanden som ligger till grund för försäkringen och medför ändringen ökad risk för skada ska försäkringstagaren meddela detta till bolaget. Skulle ändringen ha medfört högre premie eller ändrade villkor och har försäkringstagaren utan skälig anledning underlåtit att meddela bolaget ändringen begränsas ansvarigheten på samma sätt som anges i Y.05.1.
Finansiella anläggningstillgångar Andra långsiktiga värdepappersinnehav 500 000 500 000 500 000 500 000 Depositioner 207 000 207 000 160 000 160 000 707 000 707 000 660 000 660 000 Summa anläggningstillgångar 89 427 127 67 204 799 5 882 485 75 582 522 Omsättningstillgångar Färdiga varor och handelsvaror 2 678 821 2 678 821 0 2 047 049 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 107 225 1 194 725 888 844 4 199 134 Skattefordringar 5 154 5 154 0 0 Övriga fordringar 343 623 343 623 67 000 000 000 Förutbetalda kostnader 248 799 248 799 84 000 138 897 Kassa och bank 2 628 226 2 628 226 344 634 3 684 396 Summa omsättningstillgångar 7 011 848 7 099 348 1 385 380 10 522 681 SUMMA TILLGÅNGAR 96 438 975 74 304 147 7 267 865 86 105 203 Aktiekapital 8 500 496 8 500 496 1 000 000 8 500 496 Fond för utvecklingsutgifter 1 695 364 1 695 364 252 699 964 021 Övrigt tillskjutet kapital 88 398 312 88 398 312 5 892 857 88 398 312 Annat eget kapital inkl. periodens resultat -12 721 712 -34 944 039 -6 394 993 -23 751 968 85 872 460 63 650 133 750 563 74 110 861 Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder 4 060 000 4 060 000 0 0 4 060 000 4 060 000 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 363 735 1 451 235 78 045 3 046 778 Aktuella skatteskulder 0 0 0 4 003 Övriga skulder 3 337 029 3 337 028 6 014 547 7 112 162 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 805 751 1 000 000 000 710 1 831 399 6 506 515 6 594 014 6 517 302 11 994 342 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 96 438 975 74 304 147 7 267 865 86 105 203 *Proforma-redovisning (översiktligt granskad av revisor).
Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.
Försäkrade skadehändelser Försäkringen ersätter förlust eller skada på försäkrad egendom. Förlusten eller skadan ska ha uppkommit genom en plötslig och oförutsedd yttre händelse av annat slag än vad som beskrivs under de allmänna försäkringsvillkoren. Den händelse som utlöst skadan ska ha haft ett snabbt förlopp (plötsligt). Händelsen ska även ha inträffat oväntat och normalt inte gått att förutse och därigenom förhindra (oförutsedd).
Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) i rörelsefordringar -14 831 112 452 177 017 -147 050 Ökning (-) / Minskning (+) i rörelseskulder -16 956 -725 628 -975 667 1 778 059
Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.
