Särskilt utsatta grupper. En rad särskilt utsatta grupper finns vad gäller utsatthet för psykisk ohälsa. Exempel på sådana grupper är HBTQ, nyanlända, personer som varit eller är utsatta för våld och olika minoritetsgrupper. Dessa gruppers särskilda utsatthet bör beaktas i samverkan mellan huvudmännen.
Särskilt utsatta grupper. I kontakten med den enskilde är det viktigt att uppmärksamma särskilda behov, exempelvis om det finns ett missbruk, hemlöshet, eller en psykisk funktionsnedsättning. Kvinnor med missbruks- eller beroendeproblematik lever ofta i en särskilt utsatt situation där många är eller har varit utsatta för våld, vilket ska uppmärksammas i arbetet. Den enskilde kan ha sammansatta behov som innebär att insatser behövs från flera myndigheter, andra verksamhetsområden eller aktörer. Det är viktigt att uppmärksamma om samverkan med andra behöver initieras. Det finns forskning som visar att personer med funktionsnedsättning löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa, varför detta är en målgrupp som vård- och omsorgsnämnden särskilt behöver beakta för att samverkan både internt och externt med vården ska kunna tillgodoses. Det är viktigt att särskilt uppmärksamma situationen för barn till personer med psykisk funktionsnedsättning och hitta samarbetsformer med andra områden inom socialtjänsten samt andra myndigheter och organisationer för att ge barnen och familjerna lämpligt stöd. Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattandet innebär att noga analysera vilka följder ett beslut kan få för enskilda barn. I utredningar som rör vuxna ska det därför alltid kartläggas om det finns umgänge med barn och hur barnen berörs av den vuxnes psykiska funktionsnedsättning. I bedömningsinstrumentet DUR finns särskilda frågor som bör ställas till personer som har barn boende hos sig eller som är förälder till minderåriga barn.
Särskilt utsatta grupper