Teckningstid för utnyttjande av teckningsoptioner exempelklausuler

Teckningstid för utnyttjande av teckningsoptioner. Teckningsoptionerna kan under utnyttjandeperioden, som löper från och med den 19 maj 2025 till och med den 20 juni 2025, utnyttjas för teckning av nyemitterade B-aktier i Bolaget. Teckningsoptionerna ska dock kunna utnyttjas vid eventuell tidigare tidpunkt till följd av fusion, tvångsinlösen av aktier, likvidation m.m.
Teckningstid för utnyttjande av teckningsoptioner. Teckningsoptionerna kan under utnyttjandeperioden, som löper från och med den 24 oktober 2022 till och med den 14 november 2022, utnyttjas för teckning av nyemitterade aktier i Bolaget. Teckningsoptionerna ska dock kunna utnyttjas vid eventuell tidigare tidpunkt till följd av fusion, tvångsinlösen av aktier, likvidation m.m.

Related to Teckningstid för utnyttjande av teckningsoptioner

  • Teckningsoptioner Bolagsstämman beslutade den 21 december 2016 att utge totalt 6 250 000 teckningsoptioner (TO 1) till en befintlig aktieägare. Dessa registrerades hos Bolagsverket den 22 maj respektive den 12 juni 2017. Rätten att teckna aktier i Bolaget med stöd av teckningsoptionerna löper under månaden av maj 2019. 2 teckningsoptioner ger rätt att teckna cirka 1,16 nya B-aktier för 12,94 SEK före den 31 maj 2019. Om teckningsop- tionerna utnyttjas innan den 31 maj 2019, tillförs Bolaget ca 46,9 MSEK. Totalt utges i sådana fall 3 621 526 B-aktier vilket utgör cirka 12,08 procent av aktiekapitalet. Med stöd av mandat från Bolagsstämman den 1 november 2016, beslutade styrelsen den 22 juni 2017 om emission av 800 000 teckningsoptioner (TO PB) till Dotterbolaget. Utav dessa är 615 000 optioner hittills allokerade på nyckelper- soner. Resterande 185 000 teckningsoptioner innehas av Dotterbolaget och är avsedda för kommande rekryteringar av nyckelpersoner. Optionerna registrerades hos Bolagsverket den 14 juli 2017. Dotterbolaget ska efter teckning överlåta teckningsoptionerna till anställda i Bolagets koncern, Bolagets styrelseledamöter samt i övrigt personer som anses nyttiga att knyta till Bolaget till en marknadsmässig premie. Innehavare ska äga rätt att, för varje optionsrätt, från och med registrering hos Bolagsverket till och med den 30 juni 2020, teckna cirka 1,22 nya B aktier i Bolaget till en teckningskurs om 13,08 SEK per aktie. De 978 924 B aktier som därmed utges utgör cirka 3,46 procent av aktiekapitalet. Som en del av förestående unitemission emitteras 7 575 123 st vederlagsfria teckningsoptioner av serie 2 B (TO 2B). Rätten att teckna aktier i Bolaget med stöd av teckningsoptionerna löper 31 maj 2021 till och med 30 juni 2021, varvid en teckningsop- tion ger rätten att teckna en ny aktie. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna ökar antalet aktier med 7 575 123 stycken och aktiekapitalet med 378 756,15 kronor. Utöver detta program finns inga aktie- eller optionsbaserade incitamentsprogram.

  • Teckningstid Xxxxxxxx av aktier ska ske under perioden från och med den 17 maj 2018 till och med den 1 juni 2018. Styrelsen i Bolaget äger rätt att förlänga teckningstiden. De äger inte rätt att avbryta emissionen efter det att teckningstiden har påbörjats.

  • Avtalets tillämpningsområde Detta avtal gäller medlemmar i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA och deras arbetstagare som är medlemmar i ett arbetarförbund som har undertecknat detta avtal.

  • Påföljd vid åsidosättande av räddningsplikt Om den försäkrade uppsåtligen eller av grov vårdslöshet inte uppfyller sin räddningsplikt och om det kan antas att detta varit till men för bolaget är bolaget berättigat till skäligt avdrag på ersättningsbelopp som annars bort utgå eller till fullständig befrielse från ersättningsskyldighet.

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.

  • Protokollsanteckning Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

  • Protokollsanteckningar Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Teckningskurs Teckningskursen är 0,60 kronor per aktie. Courtage utgår ej.

  • Teckningsrätter Aktieägares företrädesrätt utövas med stöd av teckningsrätter. Den som är registrerad som aktieägare på avstämningsdagen den 3 oktober 2014 erhåller en (1) teckningsrätt för varje befintlig aktie. För teckning av en (1) ny aktie erfordras sex (6) teckningsrätter.

  • Utskottets ställningstagande Utskottet noterar inledningsvis att samtliga motionärer i detta avsnitt ser behov av att ändra regelverket som möjliggör undantag från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. Motionärerna skiljer sig dock åt i fråga om i vilken riktning de menar att förändringarna av regelverket bör gå. Medan motio- närerna i partimotion 2021/22:461 yrkande 8 (V) anser att möjligheten för vissa arbetsgivare att göra undantag från turordningen helt ska tas bort ur lagen har motionärerna kommittémotionerna 2021/22:2565 yrkande 3 (SD) och 2021/22:4198 yrkande 27 (KD) samt motionerna 2021/22:1466 (M) och 2021/22:4043 yrkande 1 (M) förslag om att utöka arbetsgivarnas möjlighet till undantag. Utskottet anser att anställningsskyddslagens utformning är central för att skapa en rimlig balans mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utformningen av regelverket för turordningsreglerna spelar en viktig roll i sammanhanget. Det är lagstiftarens uppgift att tillsammans med parterna finna en lämplig nivå i balansen mellan arbetsgivarnas intresse av flexibilitet och arbetstagarnas intresse av trygghet. Det är viktigt att både arbetsrätten i stort och just turordningsreglerna utvecklas i takt med förändringar på arbetsmark- naden. Även om det är viktigt att det arbetsrättsliga regelverket är stabilt över tid är det inte immunt mot behovet av förändringar om situationen på arbetsmarknaden motiverar det. Vi har i dag ett mer globaliserat samhälle där bl.a. ny teknik sprider sig snabbt, och där krav på stor anpassningsförmåga och ständig utveckling följer i spåren av detta. Det uppstår ibland situationer där företag och andra verksamheter behöver kunna behålla nyckelkompetens i samband med omstruktureringar för att klara av konkurrensen och för att verksamheter ska kunna växa. Med det ovan anförda som utgångspunkt är det viktigt att både lagstiftaren och parterna på arbetsmarknaden bevakar utvecklingen och agerar om och när det är nödvändigt. Utskottet konstaterar att det är just vad såväl regeringen som arbetsmarknadens parter har gjort. Parterna förde under en längre tid konstruktiva förhandlingar som genererade en principöverenskommelse med förslag på hur det arbetsrättsliga regelverket bör reformeras. Ett centralt inslag i parternas förslag är en utökad möjlighet att göra undantag från turordningen i anställningsskyddslagen. Regeringen har på uppmaning från parterna gått vidare med att behandla förslaget och har aviserat att en proposition på området kommer att avlämnas till riksdagen under våren 2022. Utskottet kan således konstatera att turordningsreglerna i anställnings- skyddslagen har fått den ordentliga översyn som motionärerna i detta avsnitt efterfrågar. Utskottet kommer också att få tillfälle att återkomma till frågan under riksmötet i samband med att regeringen lämnar sin proposition. Den tillämpade ordningen där parterna har gått före genom konstruktivt förhandlingsarbete är enligt utskottet en välkommen ordning för förändringar på området. Det visar också styrkan i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet kommer med stort intresse att följa det fortsatta arbetet med att genomföra parternas principöverenskommelse. I sammanhanget finns det också skäl att framhålla att det är möjligt att göra avvikelser från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen genom kollektivavtal. Det är i praktiken vanligt förekommande att de inblandade parterna kommer överens om sådana avvikelser i form av en s.k. avtalsturlista när en arbetsbristsituation uppstår på en arbetsplats. Utskottet konstaterar således att avsteg från anställningsskyddslagens regler om sist in, först ut redan i dag görs på relativt bred front på den svenska arbetsmarknaden. Enligt parternas förslag ska det även fortsättningsvis vara tillåtet att genom kollektivavtal göra avvikelser från turordningsreglerna. Utskottet noterar att samma ordning föreslås i den lagrådsremiss som regeringen har tagit fram och således kan förväntas återkomma i den proposition som är aviserad till mars i år. Mot bakgrund av det pågående förändringsarbetet ser utskottet inget behov av att vidta åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås. Företrädesrätten till återanställning‌