Trafikförsörjningsprogram exempelklausuler

Trafikförsörjningsprogram. Kollektivtrafiklagen, som börjar gälla 1 januari 2012, innebär att den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet, i ett trafikförsörjningsprogram, ska fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogrammet kommer i och med den nya lagen att utgöra det viktigaste styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling i regionen. Dokumentet har ett mer långsiktigt perspektiv än dagens trafikförsörjningsplan. Trafikförsörjningsprogrammet uppdateras vart fjärde år. Trafikförsörjningsprogrammet har flera syften. Förutom att ange mål för kollektivtrafikens utveckling (inklusive mål och åtgärder för miljö- och funktionshinderanpassning) ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten ange vilken trafik som ska beläggas med trafikplikt och därmed upphandlas, samt bedöma vilken trafik som kan utföras på kommersiell grund (2 kap. 10 § kollektivtrafiklagen). Programmet kan därmed ses som två delar – en strategisk del som anger mål och inriktning och en del som grundas på den strategiska delen. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska enligt lagen besluta om båda. Med strategisk inriktning avses t ex; • Prioritera mellan målområden (t.ex. miljö, marknadsandel, tillgänglighet) • Definiera prioriterade stråk och bytespunkter • Definiera utgångspunkter/kriterier gällande servicenivå för stråk/ relationer med olika resandeunderlag Inför uppdatering eller antagande av nytt trafikförsörjningsprogram ges kommunerna och andra aktörer möjlighet att lämna formella yttranden genom remiss på förslagen. Förslaget skickas till kommunerna, och läggs ut på landstingets hemsida så att andra aktörer kan ta del av det och lämna synpunkter.
Trafikförsörjningsprogram. Enligt Kollektivtrafiklagen åligger det RKM att regelbundet i ett regionalt trafikförsörjnings- program (RTP) fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. RTP skall upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län, övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. Samråd ska även ske med länets kommuner. Östgötatrafiken skall, efter direktiv från TSN utreda, utforma och bereda förslag till RTP. Östgötatrafiken skall även ansvara för genomförandet av de samråd avseende RTP som enligt kollektivtrafiklagen åligger TSN. Genomförda samråd skall dokumenteras i särskild samrådsredogörelse. Östgötatrafiken skall som företrädare för RKM medverka i samråd avseende trafikförsörjningsprogram som utarbetats av kollektivtrafikmyndighet i angränsande län. Östgötatrafiken skall utarbeta och bereda förslag till yttranden i frågor som rör kommunernas trafikförsörjningsprogram avseende särskild kollektivtrafik.

Related to Trafikförsörjningsprogram

  • Redovisningsprinciper Denna delårsrapport är upprättad i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering. Detta är Iconovo ABs första koncernredovisning som har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRIC). Vidare tillämpar koncernen Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Då koncernförhållandet uppstod sent under 2021 har koncernen tidigare inte publicerat några finansiella rapporter (endast moderbolaget) och ingångsbalansen enligt IFRS som fastställts per den 1 januari 2021 avser vid den tidpunkten endast moderbolaget (tillika koncernen vid den tidpunkten) omräknat från Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning ("K3") och Årsredovisningslagen till IFRS. Beskrivning och kvantifiering av dessa effekter finns i not 5. Detta är moderföretagets första finansiella rapport som upprättats i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. Tidigare har moderföretaget tillämpat Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning ("K3") och Årsredovisningslagen. Övergångsdatum har fastställts till den 1 januari 2021. Övergången till RFR 2 har dock inte inneburit några väsentliga effekter på moderföretagets finansiella ställning, resultat eller kassaflöde varmed jämförelseåret 2021 ej räknats om. Upplysningar enligt IAS 34 Delårsrapportering lämnas såväl i noter som på annan plats i delårsrapporten. Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt ikraft Företagsledningen bedömer att nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej har trätt ikraft inte får någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.

  • Upplysningsplikt När du tecknar, utvidgar eller förändrar en försäkring är du skyldig att på vår begäran lämna upplysningar som kan vara av betydelse för att försäkring ska beviljas. Upplysningarna ska vara riktiga och fullständiga. Om du inser att vi har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter är du skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna.

  • Protokollsanteckning a) Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

  • Avtalets tillämpningsområde Detta avtal gäller medlemmar i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA och deras arbetstagare som är medlemmar i ett arbetarförbund som har undertecknat detta avtal.

  • Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.

  • UPPGIFTSLÄMNANDE FÖR KREDITUPPLYSNINGSÄNDAMÅL Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.

  • Tillämpningsanvisning Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbe- te per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först even- tuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka över- skrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka. Övertid per vecka uppstår i allmänhet då arbete utförs minst sex dagar under en vecka. Den fulla ordinarie arbetstiden är 36 timmar 15 minuter och övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter. Av de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka utgör 2 timmar mertidsarbete. Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om det görs fler arbetstimmar än planerat på initiativ av arbetsgivaren, flyttas kompensationsledigheten till mot- svarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kompensationsledighet är då ordinarie arbetstid. Dygnsövertid uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, trots att veckogränserna för mertids- och övertidsarbete inte överskrids. Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränserna för mertid och veckoövertid enligt § 59 eller § 60. Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ, och som överskrider följande övertidsgränser:

  • Påföljd vid åsidosättande av räddningsplikt Om den försäkrade uppsåtligen eller av grov vårdslöshet inte uppfyller sin räddningsplikt och om det kan antas att detta varit till men för bolaget är bolaget berättigat till skäligt avdrag på ersättningsbelopp som annars bort utgå eller till fullständig befrielse från ersättningsskyldighet.

  • Protokollsanteckningar 1. Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörd part alternativt parter förklarat förhandlingen avslutad, eller givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Betalningsplan Kontohavaren har rätt att på begäran och utan avgift under kreditens löptid få en sammanställning över när kapital, ränta och avgifter ska betalas (betalningsplan).