Avdrag Om en tjänsteman är frånvarande med tillfällig föräldrapenning, görs löneavdrag per frånvarotimme enligt följande: Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader/avräkningsperioder ska tjänstemannens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräkningsperioderna.
Förtroendeuppdrag En tjänsteman har rätt att ta emot statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.
Uppdrag Du får inte överlåta, överföra eller lägga ut några av dina rättigheter och/eller skyldigheter enligt dessa villkor, helt eller delvis, till någon tredje part utan vårt skriftliga medgivande i förväg. Alla påstådda överlåtelser som bryter mot detta avsnitt kommer att vara ogiltiga.
Upptagande till handel på reglerad marknad För Lån som enligt Slutliga Villkor ska upptas till handel på Reglerad Marknad åtar sig Xxxxxxx att ansöka om detta vid Nasdaq Stockholm AB eller annan Reglerad Marknad och att vidta de åtgärder som erfordras för att bibehålla upptagandet till handel så länge det relevanta Lånet är utestående, dock längst så länge detta är möjligt enligt tillämpliga regler.
Tilläggsuppdrag Parterna kan komma överens om att Leverantören, ska bedriva vårdverksamhet i tillägg till Uppdraget (”Tilläggsuppdrag”) med det innehåll som följer av avsnitt 5.9 och mot den ersättning som anges i avsnitt 8, Ersättningar och kostnadsansvar, i de Särskilda Kontraktsvillkoren. Villkoren för sådant Tilläggsuppdrag regleras skriftligen i separat avtal mellan Parterna, utan påverkan på Parternas åtaganden i detta Avtal.
Övriga uppdrag Företag Position Blasieholmen Investment Group Seed AB Styrelseledamot
Utskottets ställningstagande Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är fortfarande att den svenska arbetsmarknads- modellen, där regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för både trygghet och tillväxt genom sin förmåga att vara flexibel och utvecklas i takt med tiden. Vidare menar utskottet att de begränsade effekter som visar sig på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar är ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i kommitté- motionerna 2021/22:3226 yrkandena 4 och 5 (C), 2021/22:4198 yrkandena 31 och 32 (KD) samt motionerna 2021/22:2881 (M), 2021/22:3325 yrkande 18 (M), 2021/22:331 (SD) och 2021/22:2976 (KD). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden visat sig just i frågan om behovet att anpassa rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningar av regeringen utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen. Utskottet anser att processen är ett gott exempel på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att vilja vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna på det sätt som föreslås i kommittémotion 2021/22:464 yrkande 1 (V) är inte en lämplig väg framåt. Avslutningsvis vill utskottet understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl till något initiativ till regeringen, och därför bör samtliga yrkanden avslås. Utstationering av arbetstagare
Uppdragsavtal Bolaget har ingått avtal med FCG Fonder AB avseende funktionen för riskhantering samt med DLA Xxxxx avseende funktionen för regelefterlevnad. Bolaget har lagt ut sin funktion för internrevision till FCG Risk & Compliance AB. Uppdragen regleras av skriftliga avtal som det står Bolaget fritt att säga upp om det är i andelsägarnas gemensamma intresse. Bolaget har även ingått avtal med externa parter om distribution av fondandelar. För en aktuell förteckning över fondbolagets distributörer hänvisas till Bolaget.
Åldersavdrag Åldersavdrag görs på kostnaden för nymontering och reparation (material och arbetskostnad) av varje byggnadsdel enligt Tabell för åldersavdrag. Vid skada på installation utomhus görs även åldersav- drag på kostnaden för lokalisering, friläggning, rivning, röjning, destruktion, deponering och återläggning. Högsta sammanlagda åldersavdrag begränsas till 80 procent för byggnadsdel som före skadan var funktionsduglig. Åldersavdraget kan dock bli 100 procent • för skada som ersätts enligt avsnittet F.2.7 Skada på installationer och hushållsmaskiner i Villahemvillkoret • för skada på byggnadsdel som är helt uttjänt. Vid ett och samma skadetillfälle är åldersavdraget högst 10 000 kronor. En byggnadsdels ålder beräknas från tidpunkten då den första gången togs i bruk och åldersavdrag görs enligt tabellen på nästa sida. Tabellen för åldersavdrag tillämpas inte om det skulle leda till oskäligt resultat. För övriga byggnadsdelar och installationer som inte finns med i tabellen kan åldersavdrag göras utifrån beräknad livslängd. • uppenbart eftersatt underhåll • onormalt slitage. Installationer för värme, vatten, avlopp, ventilation, centraldammsugning samt maskinell utrustning • rörsystem, vattenradiatorer och sanitetsgods (till exempel wc-stol, tvättställ och vattenburen golvvärme) 10 5 • luft/luftvärmepumpsanläggning, spabad utomhus 2 15 • övriga värmepumpsanläggningar, värmeåtervinningssystem, solfångare, solceller för elproduktion, takvärme, elslingor i golv och hushållsmaskin inklusive spis 2 10 • övriga installationer samt annan maskinell utrustning än hushållsmaskiner (till exempel värmepannor, varmvattenberedare, pelletsanläggningar, elradiatorer och avloppspumpar) 5 8 Köks-, garderobs- och badrumsinredning 10 5 Fönster, dörrar och portar 10 3 Elinstallationer, även laddstationer (kablar inklusive brytare och uttag) 25 5 Pool och poolduk 5 8 Radio-, tv- och parabolantenn 5 8 Xxxxxxxx och persienner 5 8 Larm 5 8 Målning 5 8 Tapeter och annan väggbeklädnad (inte våtrum) 5 8 • textila 5 8 • plast, linoleum eller laminat 10 5 • keramiska plattor, sten eller massivt trä 25 5 • lamellträ och ytbehandling av trägolv 15 5 • golv- och väggmatta (trådsvetsad) 5 5 • keramiska plattor inklusive tätskikt 5 5 • övriga material och utföranden samt målning i våtrum 2 10 • betong eller tegel 20 2 • plåt 10 3 • annat material 5 8 • stål eller plåt 5 8 • annat material 20 2
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.