Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §2 Inkomst av anställn ing, för vil- Inkomst av anställn ing, för vil- ken den försäkrade inte är skatt - ken den försäkrade inte är skatt - skyldig här i riket enligt kom- skyldig enligt inkomstskattelagen munalskattelagen (1928:370), (1998:000), inkomst av anställ - inkomst av anställning, för vilken ning, för vilken den försäkrade är den försäkrade är skattskyldi g skattskyldig enligt lagen enligt lagen (1991:586) om (1991:586) om särskild inkomst- särskild inkomstskatt för skatt för utomlands bosatta samt utomlands bosatta samt inkomst inkomst av anställning för vilke n av anställning för vilken de n den försäkrade är skattskyldi g försäkrade är skattskyldig enlig t enligt lagen (1991:591) om sär - lagen (1991:591) om särskil d skild inkomstskatt för utomland s inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. och för vil - bosatta artister m. fl. och för vil - ken svensk lagstiftning om social ken svensk lagstiftning om social trygghet skall gälla enligt EES - trygghet skall gälla enligt EES - avtalet skall bestämmas me d avtalet skall bestämmas med led- ledning av xxxxxxxx uppgift frå n ning av särskild uppgift från ar - arbetsgivaren. Sådan uppgift skall betsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näs t senast den 31 januari året näs t efter det år, som inkomsten avser, efter det år, som inkomsten avser, avläm nas till den myndighet, som avläm nas till den myndighet, som avses i 3 kap. 58 § lagen avses i 3 kap. 58 § lagen (1990:325) om självdeklaratio n (1990:325) om självdeklaratio n och kontrolluppgifter. I uppgiften och kontrolluppgifter. I uppgiften skall anges den försäkrade s skall anges den försäkrade s fullständiga namn, födelsetid och fullständiga namn, födelsetid och adress samt beloppet av den ut- adress samt beloppet av den ut- betalade lönen eller ersättninge n betalade lönen eller ersättninge n och den tidrymd som denna avser. och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften anges, om Vidare skall i uppgiften anges, om den försäkrade fått skattepliktig a den försäkrade fått skattepliktig a naturaförmåner. Arbetsgivaren naturaförmåner. Ett exemplar av skall sända ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss uppgiften till den försäkrade inom sagts av arbetsgivaren sändas den nyss angivna tiden. till den försäkrade. Med arbetsgivare förstås vid Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag äve n tillämpningen av denna lag äve n den som utbetalat bidrag som den som utgivit bidrag som avses avses i 11 kap. 2 § första stycke t i 11 kap. 2 § första stycket m ) m lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän för - försäkring. säkring.
Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Val av en eller två justeringsmän
Framkallande av försäkringsfall Har du framkallat försäkringsfall med uppsåt lämnas ingen ersättning såvitt gäller dig. Har du framkallat eller förvärrat försäkringsfall genom grov vårdslöshet lämnas ersättning, såvitt gäller dig, endast i den mån det finns synnerliga skäl. Har du åsidosatt i villkoren angivna föreskrifter kan ersättningen sättas ned på sätt som anges i det villkorsavsnitt där föreskriften finns. Med dig jämställs annan som har handlat med ditt samtycke och den som beträffande försäkrad egendom har en väsentlig ekonomisk gemenskap med dig, om inte särskilda skäl talar mot detta.
Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet
Skadeersättningsregler Bolaget ersätter • kostnaderna enligt C.11.20 • räddningskostnader enligt C.43.2 med avdrag för självrisk* enligt C.42.
Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.
Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att införa en proportionalitetsprincip och sympatiåtgärder. Utskottet hänvisar bl.a. till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 18 (M), 19 (C), 20 (V), 21 (KD) och 22 (L) samt särskilt yttrande 5 (C).
Fastighetsmäklarnämndens avgörande Fastighetsmäklarnämnden avskriver ärendet från vidare handläggning.
Mervärdesskatt Vid utbetalning av skadeersättning avräknas mervärdesskatt för den som är redovisningsskyldig för mervärdesskatt.
