UTLÄNDSKA FINANSIELLA IN- STRUMENT exempelklausuler

UTLÄNDSKA FINANSIELLA IN- STRUMENT. C.3.1 Beträffande aktier och skuldförbindelser, som inte omfattas av C.2 och som är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES el- ler på motsvarande marknad utanför EES eller på en MTF, omfattar Institutets åtagande – med den eventuella avvikelse som kan följa av vad som sägs i C.1.7 – att vidta samma åtgärder som för svenska finansiella instrument när Institutet bedömer detta som praktiskt möjligt och lämp- ligt, bl a med beaktande av Kundens intresse. Undantag för vad detta avtal säger om uppköp av utländska bolag i Institutets sortiment. Kunden uppmärksammas särskilt på att det för vissa utländska aktier registrerade hos vär- depapperscentral eller motsvarande utanför EES på grund av inskränkningar i dess åtaganden, kan råda begränsade möjligheter för Kunden som aktieägare att utöva vissa rättigheter, t ex att medverka vid bolagsstämma och att delta i emis- sioner samt att erhålla information därom. C.3.2 Beträffande andra utländska finansiella instrument än de i föregående punkter omfattar Institutets åtagande endast att vidta de åtgärder Institutet åtagit sig i särskilt avtal med Kunden. C.3.3 Kunden är införstådd med att Kundens rättigheter avseende utländska finansiella in- strument kan variera beroende på tillämplig utländsk lag eller regelverk. Kunden är även in- förstådd med att Institutet då åtgärd avser ut- ländskt finansiellt instrument ofta kan komma att tillämpa andra tidsfrister gentemot Kunden än de som tillämpas i det land där åtgärd ska verkställas.
Sample 1

Related to UTLÄNDSKA FINANSIELLA IN- STRUMENT

  • Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos koncernföretag 949 525 1 626 022 Summa anläggningstillgångar 949 525 1 626 022 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag 7 707 861 7 059 826 Övriga fordringar 82 300 73 006 Förutbet. kostn och upplupna intäkter 14 635 7 801 7 804 796 7 140 633 Kortfristiga placeringar 1 461 974 947 410 Kassa och bank 1 520 041 654 486 Summa omsättningstillgångar 10 786 811 8 742 529 SUMMA TILLGÅNGAR 11 736 336 10 368 551 Belopp i tkr 2010 31 dec 2009 31 dec Bundet eget kapital Aktiekapital 12 000 12 000 Uppskrivningsfond 1 150 1 150 Reservfond 2 400 2 400 Fritt eget kapital 15 550 15 550 Balanserad vinst -98 384 -102 441 Årets resultat 104 301 115 639 5 917 13 198 21 467 28 748 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 811 116 929 034 Skulder till koncernbolag 395 825 510 040 Kortfristiga skulder 1 206 941 1 439 074 Skulder till kreditinstitut 57 181 59 989 Skulder till koncernbolag 10 447 207 8 836 358 Skatteskulder Upplupna kostn och förutbet. intäkter 3 540 4 382 10 507 928 8 900 729 Följande uppställning över likviditet och finansiering presenteras endast i delårsrapporten, ej i årsredovisningen. Belopp i tkr 2011 30 juni 2010 30 juni Likvida medel vid periodens slut 478 140 2 286 026

  • Arbetsmiljö Arbetsmiljön för lärare, skolledare och övriga medarbetare samt för elever i skolan är en central fråga för verksamheten, dess utveckling och för trivseln. Det gäller såväl den fysiska som den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön. För att säkerställa en god arbetsmiljö behöver det systematiska arbetsmiljöarbetet med att undersöka, följa upp och åtgärda identifierade riskområden med syfte att förebygga olyckor och ohälsa omhändertas på varje arbetsplats. Rektors möjligheter att utöva sitt arbetsmiljöansvar avseende lärares uppdrag, t.ex. arbetsbelastning, arbetstid, arbetsfördelning och stöd i prioriteringar, förutsätter en öppen och konstruktiv dialog.

  • Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 146 380 188 400 177 898 13 888

  • Finansiella mål Realtid bedömer att det finns goda tillväxtmöjligheter under den kommande femårsperioden. Följande mål har beslutats av styrelsen: Att 2021 ha intäktsströmmar från tre affärsområden. Bolagets målsättning är att från och med fiärde kvartalet 2020 bedriva en fortlöpande, lönsam verksamhet samt att omsätta cirka 40 MSEK inklusive förvärv under 2021 med en EBIT-marginal omkring 15 procent.

  • Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.

  • Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital av rörelsefordringar -4 592 31 635 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -99 11 784 Kassaflöde från den löpande verksamheten -266 055 -198 050

  • Immateriella anläggningstillgångar Bolaget har inga immateriella anläggningstillgångar vid upprättandet av detta memorandum.

  • Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, andra korta fordringar och andra långfristiga värdepappersinnehav. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, andra korta skulder och låneskulder (inklusive skulder för finansiella leasingavtal). En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Inga finansiella tillgångar och skulder kvittas i rapporten över finansiell ställning, eftersom villkor för kvittning inte är uppfyllda. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen. Affärsdagen utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.