Common use of Utskottets ställningstagande Clause in Contracts

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna I motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna om rätt rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- nadenarbetsmarknaden i olika riktning. Bland förslagen Flera partier vill på olika sätt se begränsningar av rätten att vidta stridsåtgärder, medan Vänsterpartiet menar att det finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av skäl att riva upp de begränsningar som nyligen har genomförts. En del av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet yrkandena i detta avsnitt lades fram även under förra riksmötet och behandlades då av utskottet i betänkandet 2019/20betänkande 2018/19:AU8 AU9 (s. 31 32 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som Modellen fungerar överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En Vidare vill utskottet slå fast att den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder utgör en viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärderarbetsmark- nadsmodellen. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är Utskottet konstaterar att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När när det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras Som framgår av Medlingsinstitutets årsrapport för 2020 kommer 2019 sticker Sverige ut som en särskilt fredlig arbetsmarknad sett i ett nordiskt perspektiv och även i jämförelse med t.ex. Tyskland. Av årsrapporten framgår bl.a. att visa att inte en enda arbetsdag Sverige förlorade 7 527 arbetsdagar på grund av stridsåtgärder i förbundsförhandlingar under året (och 50 arbetsdagar på grund av politiska strejker). Två uppmärksammade konflikter med hamnarbetare respektive piloter i huvudrollerna stod för alla de arbetsdagar som gick förlorad under 2020 förlorade på grund av strejk eller lockout, varken lockout i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsenförra årets avtalsförhandlingar. Utskottet tolkar det som noterar att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds nöjda med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknadenarbets- marknaden. Utskottet delar inte denna bedömningden bedömning som görs i motionerna. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket av vilken regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar förutsättningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas något skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M)föreslås av Moderaterna, 2020/21:3284 yrkandena 3 Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L)ett par enskilda motionärer. Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens arbetsmarknadsmodellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det Utskottet konstaterar att parternas förhand- lingar ledde fram till ett partsgemensamt förslag om ändrade regler för stridsåtgärder. Parternas förslag var också parternas gemensamma förslag det som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som anser att förfarandet vid ändringarna i regelverket är ett styrkebevis på funktionssättet tydligt exempel på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknadarbetsmarknadsmodellens styrka. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) Vänsterpartiet föreslår vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet mot denna bakgrund samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna I motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna om rätt företrädesrätt till återanställning i anställningsskyddslagen i olika riktning. Moderaterna vill se över regelverket för att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på förbättra rörligheten, medan Vänsterpartiet vill förstärka företrädesrätten för att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företagbl.a. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019motverka godtyckliga uppsägningar. Utskottet konstaterar att flera behandlade liknande yrkanden behandlades av utskottet från dessa båda partier under förra riksmötet i betänkandet 2019/20betänkande 2018/19:AU8 AU9 (s. 31 25 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa på nytt poängtera den roll som företrädesrätten till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central domstol för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för fackliga förhandlingar enligt den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen råder på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar Vidare finns det skäl att upprepa att reglerna om företrädesrätt till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till att det finns skäl att vrida på regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till Moderaterna eller Vänsterpartiet finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Det är Utskottet noterar att företrädesrätten till återanställning inte fråga om förändringar nämns som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas uttryckligt område för översyn i direktiven till den utredning som tillsatts för att se över delar av parterna på båda sidoranställningsskyddslagen. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen Men med anledning av förslagendet arbete som nu pågår anser inte utskottet att det för närvarande finns skäl till några initiativ på arbetsrättens område utöver det som behandlas av utredningen och sådant som parterna själva kommer fram till genom förhandlingar. Därmed Utskottet avstyrker utskottet mot denna bakgrund samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌Lag mot trakasserier i arbetslivet‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är viktigt att värna alla arbetstagares personliga integritet. Som den många gånger svagare parten i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt ett anställningsförhållande eller redan vid ett ansökningsförfarande är inriktade på bestämmelserna det centralt att arbetstagare har ett väl avvägt regelverk med en god skyddsnivå att falla tillbaka på. Frågan om rätt arbetsgivarnas möjligheter att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades begära registerutdrag har behandlats av utskottet vid flera tillfällen under förra riksmötet mandatperioden, senast i betänkandet 2019/20betänkande 2016/17:AU8 AU7 (s. 31 32 f.). Utskottet står fast vid vad noterar att en eventuell begränsning av arbetsgivarnas möjlighet att få tillgång till uppgifter i belastningsregistret har övervägts i olika samman- hang. Såväl Utredningen om integritet i arbetslivet (SOU 2009:44) som framfördes där och anser Utredningen om registerutdrag i arbetslivet (SOU 2014:48) har lämnat förslag på området. Vid remitteringen av dessa utredningar var för sig framkom det synpunkter om att införandet av ett förbud mot registerkontroll i arbetslivet kan medföra ett behov av att utöka författningsstödet för registerkontroller för vissa aktörer, detta för att säkerställa att de som har ett reellt behov av registerkontroll även fortsättningsvis ska kunna använda metoden. Utskottet noterar att regeringen har tillsatt en utredning just för att undersöka behovet av ett utökat författningsstöd för registerkontroller i arbetslivet (dir. 2018:12). Regeringen förklarade i samband med detta att det finns skäl behöver utredas vilka lagliga möjligheter till registerkontroll som ska finnas innan det är möjligt att här upprepa föreslå en del av vad lagstiftning med ett sådant generellt förbud som förespråkas i de båda tidigare framförtsutredningarna. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin I direktiven pekas vissa särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv områden ut som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytandeutredaren ska rikta in sig på. Utskottet konstaterar välkomnar att ordningen med starka parter och regeringen på detta vis beaktat de synpunkter som inkommit under beredningen av frågan om ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknadenförbud mot registerkontroll i arbetslivet. Utskottet anser fortfarande kommer att det är en modell som överlag fungerar väl följa den fortsatta utvecklingen med intresse och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärdervill inte föregripa utredningens arbete. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även avstyrker mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konfliktdenna bakgrund motionsyrkandet. Mot bakgrund Reservationer‌ av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 Xxxxxxx Xxxxxxxx (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 Xxxxxxx Xxxxxxx (CM), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx

Utskottets ställningstagande. Motionerna Utskottet noterar att motionären i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt uttrycker oro för att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns EU ska ta över alltmer av socialpolitiken, bl.a. krav genom att reglera arbetsvillkor på detaljnivå. Frågor om hur arbetsvillkor ska regleras är något som Sverige i stor utsträckning och med goda resultat har överlåtit till arbetsmarknadens parter. Utskottet vill inte se någon förändring i det avseendet. Utskottet delar i stället motionärens underliggande utgångspunkt att införa någon form frågor inom det arbetsrättsliga området som saknar tydlig gränsöverskridande dimension i första hand bör hanteras på nationell nivå. Denna hållning gav även ett enigt utskott uttryck för i samband med subsidiaritetsprövningen av proportionalitetsprincip antingen kommissionens direktivförslag om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (utl. 2017/18:AU11). I utlåtandet framhålls nämligen bl.a. att det är centralt att medlemsstaternas kompetens på det arbetsrättsliga området värnas i EU- samarbetet och att detta har varit en grundbult i det svenska förhållningssättet sedan vi gick med i EU. I likhet med vad regeringen ger uttryck för hela i t.ex. budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14 s. 87) anser alltså utskottet att det är önskvärt att arbetsmarknadens parter så långt som möjligt tar ansvar för vilka närmare arbetsrättsliga villkor som ska gälla i arbetslivet och för att bevaka att dessa följs. Regeringen ska, tillsammans med arbetsmarknadens parter, vara en stark svensk röst inom EU. Utskottet anser att arbetsmarknadens parters autonomi och självständighet är en förutsättning för att parterna ska kunna fortsätta att ta ett stort ansvar för regleringen på arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företagsyfte att skapa flexibla lösningar som är anpassade för olika branscher. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är centralt att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnasvärnas både på nationellt plan och inom ramen för EU-samarbetet. Modellen Vidare anser utskottet att regeringen har varit tydlig när det gäller vad som är lämpligt att reglera på EU-nivå och vad som faller utanför EU:s kompetens. Som exempel kan nämnas kommissionens aviserade initiativ om minimilön där arbetsmarknadsminister Xxx Xxxxxxxx överlade med sin särskilda natur är central utskottet den 3 december 2019. Ett enigt utskott ställde sig då bakom regeringens ståndpunkt som bl.a. var att regeringen skulle agera aktivt för att skapa initiativet om minimilön inte ska vara rättsligt bindande och att EU inte har befogenheter att fastställa lönenivåer i medlemsstaterna. Ett enigt utskott har också nyligen upprepat denna hållning i ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytandeyttrande till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram 2020 (yttr. 2019/20:AU4y). Utskottet konstaterar uttalar där bl.a. att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för direktiv om minimilöner skulle innebära ett allvarligt hot mot den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande kollektivavtalsmodellen och att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme utskottet aktivt kommer att verka för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konfliktvärnas inom EU-samarbetet. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket ovanstående och vad detta levererar i form utskottet uppfattar som en tydlig hållning från regeringen kan inte utskottet se något behov av stabilitet och förutsägbarhet att rikta krav på arbetsmarknadenytterligare åtgärder på området till regeringen. Utskottet delar inte denna bedömningMotionsyrkandet avstyrks därför. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 Reservationer‌ av Xxxx Xxxxx (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 Xxxxx Xxxxxxxxx (CM), 2020/21:3409 yrkandena 29 Xxxxxxx Xxxxxxxxx (M) och 30 Xxxxxxx Xxxxxxx (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌.

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden omgivningsbuller beslutade riksdagen våren 2014 om ändringar i form plan- och bygglagen och miljöbalken som syftar till att underlätta planering och byggande av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter bostäder i bullerutsatta miljöer. Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2015. Vidare har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen lagändringar gjorts för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas säkerställa verksamhetsutövares rättssäkerhet i bl.ade fall då bostadsbebyggelse kommit närmare verksamheten. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M)Ändringarna, 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara januari 2016, avser bl.a. prövningen enligt miljöbalken av utredningsinsatser från ett nytt eller ändrat tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller när en myndighet tar initiativ till en omprövning av ett sådant tillstånd i de fall där bostäder har tillkommit i närheten av verksamheten. I sammanhanget kan även nämnas att regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar i maj 2017 beslutade om lättnader i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader för att skapa de bästa förutsättningarna ytterligare underlätta för en väl fungerande arbetsmarknadbostadsbyggande i bullerutsatta lägen. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet Frågor om bullerservitut har tagits upp av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåtPBL-kommittén och Bullersamordningsutredningen. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således PBL-kommittén fann att det inte heller av den anledningen var motiverat att inom ramen för kommitténs uppdrag utreda frågan om servitut för att tåla buller som överskrider de fastställda riktvärdena, bl.a. med hänvisning till att miljöbalkens regler kan få till följd att en överenskommelse inte får avsedd effekt. I Bullersamordningsutredningens delbetänkande görs bedömningen att det inte är lämpligt att ställa några krav på regeringen införa en möjlighet att, med undantag från vad som gäller enligt miljöbalken, ingå avtal som innebär att boende ska tolerera buller som går över gränsen för vad som utgör en olägenhet för människors hälsa. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av förslagenmotionsyrkandena. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkandenMotionsyrkandena bör avslås. Utstationering av arbetstagare‌Arrende‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna Utskottet vill inledningsvis slå fast att det välkomnar att arbetstagare från andra länder kommer till Sverige för att arbeta. Rörlighet av arbetskraft inom EU är centralt för att se till att efterfrågan på arbetskraft inom hela EU kan mötas och att tillväxten upprätthålls. Internationell handel och öppenhet gentemot andra länder är avgörande för vårt välstånd. Rörlighet över gränserna skapar också möjligheter för många, såväl människor som företag, att utvecklas. Utskottet vill dock tydligt slå fast att den fria rörligheten aldrig får betyda att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas. En självklar utgångspunkt måste vara att de som arbetar i detta avsnitt innehåller förslag Sverige ska ha goda och rättvisa villkor i linje med kollektivavtal, oavsett varifrån de kommer. Svenska villkor ska gälla alla som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder arbetar på den svenska arbetsmark- nadenarbetsmarknaden. Bland förslagen finns I samband med att utskottet behandlade ändringar av utstationeringslagen under det senaste riksmötet motsatte sig allianspartierna delar av förslaget. Allianspartierna invände då bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen rörligheten inom EU skulle riskera att hämmas och att förslaget skulle stå i strid med EU-rätten. Utskottet bemötte i betänkande 2016/17:AU9 (s. 13 f.) grundligt de invändningar som allians- partierna framförde. Utskottet anförde då bl.a. följande. Utskottet delar därmed inte allianspartiernas uppfattning om att lex Laval bör behållas intakt, utan anser precis som regeringen att det är dags att överge nuvarande reglering och ersätta den med en förstärkt rätt för hela arbetsmarknaden eller särskilt arbetstagarorganisationerna att ta strid för svenska kollektivavtal. Möjligheten att uppnå ett kollektivavtal i relation till sympatiåtgärder eller mindre företagutstationeringssituationer bör enligt utskottet i så hög grad som möjligt motsvara vad som gäller i rent inhemska situationer. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av I likhet med regeringen anser utskottet därmed att riva upp de begränsningar som följer av EU-rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019bör gälla endast när EU-rätten kräver det. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades allianspartierna nu på nytt framför samma argument om att det nya regelverket skulle göra det mindre attraktivt för företag från andra länder att komma hit och därmed hämma den fria rörligheten. Partierna oroar sig även för vad det ska innebära för branscher i behov av arbetskraft, såsom byggsektorn, och ifrågasätter på nytt förenligheten med EU-rätten. Utskottet anser att det resonemang som utskottet ställde sig bakom när regelverket infördes fortfarande står starkt. Det har inte framkommit några indikationer på att motsatsen skulle göra sig gällande. Utskottet anser att det är anmärkningsvärt att allianspartierna innan det nya regelverket har varit i kraft i ens ett år anser sig ha underlag för att göra bedömningen att regelverket verkar hämmande på rörligheten av arbetskraft till den svenska arbetsmarknaden. Än mer iögonfallande blir denna uppfatt- ning när Arbetsmiljöverkets statistik om utstationering för 2017 undersöks. Av denna framgår nämligen att det skedde en kraftig ökning av antalet utstatio- nerade arbetstagare 2017. Under året anmäldes totalt 72 552 utstationerade arbetstagare till Arbetsmiljöverkets register, en ökning med 52 procent jämfört med föregående år och den markant största ökningen sedan registret infördes. Allianspartiernas farhågor för att det regelverk som infördes 2017 skulle verka hämmande för viljan att utstationera välbehövlig arbetskraft till Sverige verkar alltså vara betydligt överdriven. Utskottet bedömer det snarare som att de trygga och rättvisa villkor som erbjuds på den svenska arbetsmarknaden tilltalar arbetskraften. Utskottet anser också att allianspartiernas inställning tydligt visar på den skiljelinje som finns i arbetsmarknadspolitiken mellan en grupp partier som väljer att inte stå upp för den svenska arbetsmarknads- modellen fullt ut och regeringens linje att konsekvent försvara modellen. Allianspartierna framställer även ett annat yrkande som också det framställdes i samband med att utskottet beslutade om nya utstationerings- regler under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.)det senaste riksmötet, nämligen krav på att sanktionera skyldig- heten att ge in kollektivavtalsvillkor till Arbetsmiljöverket. Utskottet står fast vid vad den uppfattning som framfördes där vid den tidigare behandlingen. Utskottet anser således att bestämmelsen som allianspartierna riktar in sig på är ända- målsenligt utformad som den ser ut i dag. Utskottet utgår också från att regeringen noga kommer att följa utvecklingen och att den är öppen för att överväga andra åtgärder om inte syftet med regleringen uppfylls. Det är dock för tidigt att, som allianspartierna verkar förespråka, redan nu utvärdera och konstatera att en bestämmelse som inte haft sin nuvarande utformning i ens ett år är otillräcklig. När det gäller Sverigedemokraternas yrkande om att revidera utstatio- neringsdirektivet i vissa avseenden konstaterar utskottet att det pågår ett arbete inom EU med att revidera utstationeringsdirektivet. Utskottet anser inte att det finns skäl att här upprepa en del föregripa detta arbete genom något initiativ från riksdagens sida. Vänsterpartiet har framställt ett yrkande om att systemet med anmälnings- skyldighet för utländska företag som utstationerar arbetstagare till Sverige bör utvidgas så att även köparna omfattas av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytandesanktionsansvaret. Utskottet konstaterar konsta- terar att ordningen partiet framställde ett liknande yrkande i samband med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler att utskottet beslutade om nya utstationeringsregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsettförra riksmötet. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se då att det skulle finnas inte framkommit skäl att se över eller förändra ändra på den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på där anmälningsskyldigheten åvilar det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105)utstationerande företaget. Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås har inte ändrat uppfattning i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåtdenna fråga heller. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet mot denna bakgrund samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌Entreprenörsansvar‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt Utskottet vill inledningsvis understryka att anställningsskyddet är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på en central del av den svenska arbetsmark- nadenarbetsmarknadsmodellen. Bland förslagen finns bl.a. krav på Syftet med anställningsskyddet är att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen ge arbetstagarna ett skydd som garanterar viss trygghet i anställningen samtidigt som anställningsskyddet ska vara förutsägbart och rimligt för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företagarbetsgivarna. Det finns även krav skäl att inledningsvis påpeka att det lagstadgade anställ- ningsskyddet i flera centrala delar kan frångås eller förstärkas genom kollek- tivavtal. Det finns t.ex. kollektivavtalsregler som avviker från lagen i fråga om tidsbegränsade anställningar. I vissa branscher och sektorer har man lagens nivåer, och på åtgärder andra områden har man anpassat reglerna i kollektivavtal. Utskottet anser att utgångspunkten måste vara att anpassningar av anställ- ningsskyddet i många fall med stor fördel hanteras bäst genom kollektivavtal. Lagstiftning bör främst övervägas i de fall avtalsvägen inte är framkomlig och frågan är särskilt angelägen. Utskottet vill samtidigt poängtera vikten av att det arbetsrättsliga regelverket och frågor om anställningsskyddet utvecklas i takt med eventuella förändringar på arbetsmarknaden. Såväl parterna på arbetsmarknaden som går lagstiftaren bör ständigt bevaka utvecklingen och agera i en helt annan riktning de fall där det är nödvändigt. Som framhållits i tidigare avsnitt innebär utvecklingen av det moderna arbetslivet ett antal nya utmaningar att beakta, och förändringar i form av att riva upp t.ex. sammansättningen hos de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019arbetssökande. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser noterar också att det finns skäl är tydligt att här upprepa en del av vad regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har som tidigare framförtsambition att fånga upp utvecklingen på arbetsmarknaden genom den sakpolitiska överenskommelse som partierna träffade i januari 2019 om politikens inriktning på flera områden. Utskottets utgångspunkt är Av januariavtalet framgår nämligen bl.a. att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa partierna ser ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet att modernisera arbetsrätten och inflytandeanpassa regelverket efter dagens arbetsmarknad. Utskottet konstaterar Det slås också fast i avtalet att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet samtidigt som den svenska arbetsmarknadenenskilde arbetstagaren ska skyddas mot godtyckliga uppsägningar. Utskottet anser fortfarande att det detta är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme lämplig utgångspunkt för parterna samtidigt som den bidrar till arbetet med att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknadenmodernisera arbetsrätten. En viktig och grundläggande del ingen annan bedömning än arbetsmarknadsministern i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agerahär avseendet. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden Vänsterpartiets yrkande om att skydda anställda mot godtyckliga uppsägningar vid byte av entreprenör i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse samband med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan upphand- lingar konstaterar utskottet att de konsekvenser även det är en fråga som regelverket behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare. I likhet med när frågan senast behandlades (bet. 2017/18:AU9 s. 13 f.) anser utskottet att det inte finns skäl till några initiativ på området. Det finns skäl att på nytt påminna om stridsåtgärder att det finns skyddsregler inom arbetsrätten och möjligheter till kollektivavtalslösningar på området. Det finns dessutom möjligheter att ställa arbetsrättsliga krav vid offentliga upphandlingar. I fråga om Liberalernas yrkande om att förlänga rätten att kvarstå i anställning så noterar utskottet att en proposition på samma tema nyligen överlämnats till riksdagen. Till skillnad från Liberalernas förslag om att förlänga rätten till 71 år föreslås i propositionen en stegvis förlängning till 69 år. Propositionen är baserad på en överenskommelse som har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivtträffats av partierna som ingår i Pensionsgruppen, däribland Liberalerna. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på kommer att vi har en arbetsmarknad bereda propositionen i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parternaunder våren. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar det finns några skäl som efterfrågas av motionärerna talar för att nu ta initiativ till ytterligare steg utöver förslagen i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidorpropositionen. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet mot denna bakgrund samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌Rätt till heltid‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades den reformering av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad arbetsrätten som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa har genomförts som en del av vad som tidigare framförtsdet stora omställningspaketet för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden har sin grund i ett förslag från arbetsmarknadens parter. Utskottets utgångspunkt bedömning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central ändringarna överlag leder till bättre förutsättningar för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas arbetstagares och arbetsgivarnas arbetsgivares behov av flexibilitet, trygghet och inflytandeinflytande – inte minst eftersom alla arbetstagare får bättre förutsättningar till omställning och kompetensutveckling genom hela arbetslivet. Ändringarna för också med sig att Sveriges konkurrenskraft stärks. Utskottet noterar att en av flera viktiga delar av reformeringen utgörs av ändringar i bestämmelsen i anställningsskyddslagen om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Ändringen innebär att alla arbetsgivare utan begränsning av storlek numera får undanta upp till tre arbetstagare från turordningen. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter motionärerna i kommittémotion 2023/24:647 (V) yrkande 9 helt vill slopa möjligheten till undantag från turordningen. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning utan menar i stället att det är olämpligt att lyfta fram en enskild bestämmelse och ställa krav på ensidiga förändringar av regelverket. Som utskottet framfört ovan är ändringen av turordningsreglerna en del av ett regelverk stort sammanhållet paket där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid parterna har visat fört omfattande förhandlingar för att nå fram till en överenskommelse. Politiken bör hålla sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknadenborta från att direkt börja peta i det nya regelverket. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte stället är inblandade tid för att låta det nya regelverket tillämpas i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna sin helhet på den svenska arbetsmarknaden och låta ny praxis växa fram i linje med det som parterna har efterfrågat. Vidare finns det skäl att framhålla att turordningsreglerna även efter de ändringar som har genomförts är väl medvetna om regelverkets karaktär dispositiva och att de tar hänsyn till det i parterna således har möjlighet att göra anpassningar utifrån sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägdrespektive branscher. Det är också något som i praktiken är vanligt förekommande genom både s.k. avtalsturlistor när en modell som över tid har levererat arbetsbristsituation uppstår och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.askrivningar om avvikande regler om turordning i kollektivavtal. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar Sammantaget kan utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas finns skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga riksdagen att ta ansvar för något initiativ på området, och anpassa regelverket därför bör yrkandet avslås. Företrädesrätten till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌återanställning‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna I motionerna i detta avsnitt innehåller framställs förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på antingen se över eller förstärka företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen och om möjligheten att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019använda bemanningsanställda när tidigare anställda har företrädesrätt. Utskottet konstaterar att flera behandlade senast liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20betänkande 2016/17:AU8 AU7 (s. 31 23 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa på nytt betona att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är en viktig del av vad som tidigare framförtsdet lagstadgade anställningsskyddet. Utskottets utgångspunkt Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsägningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central vända sig till en domstol för att skapa ett arbetsliv få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Det är viktigt att denna möjlighet finns och utnyttjas när så är påkallat. Det är också viktigt att sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för råder på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det den utformning i form av kvalifikationstid och längd som företrädesrätten i dag har i anställningsskyddslagen är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska ageratillfredsställande. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden frågan om att anlita inhyrd personal vill utskottet poängtera att möjligheten till detta kan vara värdefull för arbetsgivare i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagarvissa samman- hang. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 Anlitandeformen fyller ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar rimligt behov som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet finns på arbetsmarknaden. Utskottet noterar också att det råder en mycket hög grad av kollektivavtals- täckning bland arbetsgivarna i bemanningsbranschen, vilket innebär en trygghet för de anställda. Samtidigt delar utskottet Vänsterpartiets uppfattning att det är viktigt att möjligheten att hyra in arbetstagare inte denna bedömningmissbrukas genom att personer med företrädesrätt förbigås. Utskottets uppfattning Utskottet har även noterat att oro har uttryckts från vissa arbetstagarorganisationer i samma fråga. Enligt utskottet finns det skäl att fortsätta bevaka frågan och ta den oro som finns på allvar. Företrädesrätten är central för att tillförsäkra alla arbetstagare en hög nivå av anställningstrygghet. Utskottet anser att regelverket i dag överlag tillåter före- trädesrätten att spela den viktiga roll för anställningstryggheten som var lag- stiftarens avsikt. Det gäller även i fråga om situationen med inhyrd personal. Vidare finns det skäl att lyfta fram att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning har reglerat frågor om inhyrning av personal och frågor kopplade till företrädesrätten i sina kollektivavtal. Utskottet välkomnar att parterna tar frågor om företrädesrätt på allvar och i många fall har reglerat dessa avtalsvägen. Utskottet anser att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder utformning som bestämmelserna har i dag är en central del, överlag fungerar väl ändamålsenlig för att ta både arbetsgivarnas och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad arbetstagarnas intressen i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfredenbeaktande. Utskottet kan därför således inte se att det skulle finnas några skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder ändra den ordning som gäller på området. I likhet med vad utskottet framfört tidigare utgår det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet från att regeringen kommer att agera om det skulle visa sig att en ändring av regelverket är nödvändig för att stärka anställningstryggheten på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105)arbetsmarknaden. Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet mot denna bakgrund samtliga motionsyrkanden. Utstationering Uthyrning av arbetstagare‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna En grundförutsättning för utskottet är att alla arbetstagares personliga integritet måste värnas. Arbetstagaren är inte sällan den svagare parten i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt ett anställningsförhållande eller redan vid ett ansökningsförfarande, och det är inriktade på bestämmelserna om rätt därför centralt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen det finns bl.a. krav på ett väl avvägt regelverk med en god skyddsnivå att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019falla tillbaka på. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av det således inte har något annat synsätt än motionären i motion 2022/23:1445 (S) när det gäller synen på arbetstagares personliga integritet som något skyddsvärt. Till skillnad från hur motionären verkar se på saken menar dock utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa betona att en del eventuell reglering av vad som tidigare framförtsskyddet för den personliga integriteten i arbetslivet är en komplicerad fråga. Utskottets utgångspunkt är För att nå fram till ett svar behöver bl.a. en svår balansakt mellan olika intressen göras. I den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnasena vågskålen måste läggas vikten av att arbetstagare och arbetssökande just tillförsäkras ett bra skydd. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas I den andra vågskålen finns arbetsgivares behov av flexibilitet, trygghet att utöva den kontroll som deras ansvar för säkerheten och inflytandeeffektiviteten på arbetsplatsen kräver. En arbetsgivare måste också kunna leda och fördela arbetet. Den snabba digitala utveckling som har skett både i arbetslivet och i samhället i stort innebär också att ytterligare integritetsaspekter ibland måste beaktas. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den personliga integriteten i arbetslivet i dag inte är helt utan regleringar på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande Det gäller inte minst bestämmelser om hantering av personuppgifter i dataskyddsförordningen och den tillhörande dataskyddslagen. Olika aspekter av integritetsskydd i arbetslivet har också, precis som motionären själv noterar, varit föremål för flera statliga utredningar under de senaste 20 åren. Vad motionären inte framhåller är att det är både utredningarna och synpunkter från bl.a. remissinstanser visar på svårigheterna med en modell övergripande reglering av den personliga integriteten i arbetslivet som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme lämpar sig för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på hela arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i Slutligen vill utskottet framhålla den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer roll som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär har för att reglera förhållandena mellan arbetsgivare och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsenarbetstagare. Utskottet tolkar det menar att parterna även i integritetsfrågor bör ges stora möjligheter att hitta de lösningar som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknadenär bäst anpassade till branschspecifika förhållanden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar Därmed kan utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas finns skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder föreslå någon åtgärd från riksdagen, och därför bör yrkandet avslås. EU-lagstiftning på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌arbetsmarknadsområdet‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är inriktade på bestämmelserna om rätt centralt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre eventuella missförhållanden inom företag, organisationer och myndigheter kommer fram och kan åtgärdas. Det finns även krav både ett stort allmänintresse och ett betydande värde för enskilda individer i att missförhållanden uppmärksammas. I det sammanhanget kan arbetstagare ofta spela en avgörande roll. Arbetstagare har nämligen inte sällan en särskild möjlighet att upptäcka och påtala missförhållanden i olika typer av verksamheter. Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden kan således fullgöra en viktig samhälls- funktion i vissa situationer. Det finns därför skäl för att se till att dessa individer har det skydd i lagstiftningen som de behöver. I kommittémotion 2023/24:461 (V) yrkande 5 vill motionärerna se en möjlighet till ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande som utgör en repressalie. Som framgått ovan delar utskottet motionärernas grundläggande syn på åtgärder att visselblåsare kan spela en viktig roll och att det är en grupp som går behöver ett väl avvägt skydd i en helt annan riktning i form av lagstiftningen. Till skillnad från motionärerna menar utskottet dock inte att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder det kräver ett särskilt skydd mot ogiltigförklaring på det sätt som genomfördes 2019motionärerna efterfrågar. Utskottet konstaterar noterar att flera liknande yrkanden behandlades samma förslag framfördes både under remissförfarandet i samband med genomförandet av utskottet under förra riksmötet visselblåsardirektivet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.)svensk rätt och vid utskottets beredning av ärendet. I likhet med vad regeringen då anförde finns det skäl att framhålla att det enligt anställningsskyddslagen finns möjlighet att ogiltig- förklara en uppsägning eller ett avskedande och att det därför saknas skäl för att införa en särskild grund för ogiltigförklaring i lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser har inte ändrat uppfattning i frågan utan delar fortfarande denna bedömning. Det innebär att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförtsyrkandet bör avslås. Utskottets I motion 2023/24:1307 (S) vill motionärerna se ett starkare skydd mot föreningsrättskränkning i medbestämmandelagen. Utskottet delar visserligen motionärernas utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central aktuella lagstiftningen tillför ett betydelsefullt och önskvärt skydd för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för arbetstagarna på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell En arbetstagare som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknadenutövar sin grundlagsfästa föreningsrätt ska inte behöva utstå orättvis behandling av sin arbetsgivare. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att Till skillnad från motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är menar dock utskottet att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och del av lagstiftningen som motionärerna riktar in sig på är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar finns således inte skäl för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga riksdagen att ta ansvar för något initiativ på området, och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärderdärför bör yrkandet avslås. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering Uthyrning av arbetstagare‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna När det gäller motionerna om att förbjuda könsdiskriminerande reklam och reklam som är diskriminerande utifrån etnisk tillhörighet och sexuell läggning vill utskottet understryka att reklam med inslag av diskriminering i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt former är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknadenoacceptabel. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter branschen har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105)motverka diskriminerande reklam. Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet därför positivt på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för branschfinansierade Reklamombudsmannens verksamhet. Förutom att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är granska reklam har Reklamombudsmannen också en viktig ingrediens uppgift i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknadenatt informera och utbilda branschen i marknadsföringsetiska frågor. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära När utskottet våren 2017 behandlade motioner om könsdiskriminerande reklam var utskottet inte berett att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen då föreslå något initiativ med anledning av förslagenmotionerna. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkandenUtskottet förväntade sig att regeringen snarast återkommer med förslag om lagstiftning. Utstationering Utskottet stod våren 2018 fast vid detta ställningstagande. Som redovisats ovan har Diskrimineringsombudsmannen haft ett regeringsuppdrag att genomföra en kartläggning av arbetstagare‌förekomsten av könstereotyp och sexistisk reklam. I uppdraget har ingått att göra en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder, i form av utvecklad självreglering och utbildningsinsatser, inom detta område. Diskrimineringsombudsmannen har anlitat Högskolan i Halmstad för att genomföra uppdraget. En slutredovisning av uppdraget, som handlar om att kartlägga hur Reklamombudsmannens verksamhet fungerar, överlämnades den 1 mars 2019. De slutsatser och rekommendationer som presenteras i slutredovisningen ansvarar Högskolan i Halmstad och kartläggningens författare för. Vid en sammantagen bedömning med slutredovisningens resultat som grund anser de som utfört utredningen att självregleringen gällande, och förekomsten av, könsdiskriminerande reklam inte är tillfredsställande. Utredningen lämnar bl.a. ett antal rekommendationer när det gäller förändringar av Reklamombudsmannens verksamhet. Slutredovisningen av regeringsuppdraget har nyligen överlämnats och analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av detta arbete nu bör avvaktas. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Utskottet kommer dock att noga följa frågorna. Motionerna 2018/19:901 (MP) och 2018/19:2121

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades den nyligen genomförda reformeringen av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad arbetsrätten, som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa är en del av vad som tidigare framförtsomställningspaketet för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, har sin grund i ett förslag från arbetsmarknadens parter. Utskottets utgångspunkt bedömning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central de ändringar som har genomförts överlag leder till bättre förutsättningar för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas arbetstagares och arbetsgivarnas arbetsgivares behov av flexibilitet, trygghet och inflytande, eftersom alla arbetstagare får bättre förutsättningar till omställning och kompetensutveckling genom hela arbets- livet och Sveriges konkurrenskraft stärks. En av flera viktiga delar av reformeringen utgörs av ändringar i bestämmelsen i anställningsskyddslagen om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Ändringen innebär att alla arbetsgivare utan begränsning av storlek numera får undanta upp till tre arbetstagare från turordningen. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och det rör sig om en ändring som är en del av ett regelverk stort sammanhållet paket där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid parterna har visat sig vara fört omfattande förhandlingar för att nå fram till en stabil grund för den svenska arbetsmarknadenöverenskommelse. Utskottet anser fortfarande inte att det är en modell lämpligt att, som överlag fungerar väl motionärerna i partimotion 2022/23:611 (V) yrkande 9 gör, lyfta fram denna enskilda bestämmelse och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som kräva att den bidrar till ska ändras. Det är i stället läge att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del låta det nya regelverket tillämpas i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna sin helhet på den svenska arbetsmarknaden och låta ny praxis växa fram i linje med det som parterna har efterfrågat. Utskottet vill vidare framhålla att turordningsreglerna även efter de ändringar som har genomförts är väl medvetna om regelverkets karaktär dispositiva och att de tar hänsyn till det i parterna således har möjlighet att göra anpassningar utifrån sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägdrespektive branscher. Det är också något som i praktiken är vanligt förekommande genom både s.k. avtalsturlistor när en modell som över tid har levererat arbetsbristsituation uppstår och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.askrivningar om avvikande regler om turordning i kollektivavtal. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar Sammantaget kan utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas finns skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga riksdagen att ta ansvar för något initiativ på området, och anpassa regelverket därför bör yrkandet avslås. Företrädesrätten till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌återanställning‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna I syfte att stärka konsumentskyddet har nyligen ett skriftlighetskrav införts vid telefonförsäljning av varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Skriftlighetskravet gäller om en näringsidkare på eget initiativ kontaktar en konsument per telefon i detta avsnitt innehåller förslag syfte att ingå ett distansavtal. Om telefonkontakten leder till att parterna vill ingå ett avtal, ska näringsidkaren bekräfta sitt anbud i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form. För att ingå ett giltigt avtal krävs att konsumenten efter telefonsamtalet skriftligen accepterar näringsidkarens anbud. I lagstiftningsärendet om införande av ett skriftlighetskrav beslutade riksdagen även, på utskottets förslag, om ett tillkännagivande om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation lotterier och paketresor och återkomma med förslag. I propositionen med förslag om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till sympatiåtgärder eller mindre företagkonsumenter berörde regeringen frågan om huruvida de konsumentskyddsregler som föreslogs även skulle gälla vid telefonförsäljning till småföretagare. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019Regeringen anförde bl.a. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, svensk rätt endast i undantagsfall har ansetts motiverat att införa tvingande regler till skydd för andra grupper än konsumenter och att problemen vid telefonförsäljning när det gäller småföretagare inte synes vara tillräckliga för att göra de konsumentskyddsregler som föreslogs i propositionen tillämpliga även på dessa företag. Regeringen avsåg dock att följa utvecklingen på området. I den aktuella propositionen togs även frågan om ett generellt krav på inspelning av försäljningssamtal upp. Regeringen konstaterade att många näringsidkare redan spelade in sådana samtal och att en lagreglering om krav på inspelning av säljsamtal finns i lagen om värdepappersmarknaden. Regeringen ansåg sammanfattningsvis att den åtgärd som borde övervägas för att komma till rätta med problemen vid telefonförsäljning var införandet av ett skriftlighetskrav. Av de skäl som anfördes i propositionen ställde sig utskottet i betänkande 2017/18:CU36 bakom regeringens lagförslag om att införa ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter. Riksdagen följde utskottets förslag till riksdagsbeslut. Vidare gäller sedan den 1 juli 2018 ett förbud mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konfliktmarknadsföring eller försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon. Mot denna bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder finns inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser föreslå något initiativ från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen riksdagens sida med anledning av förslagenmotionsyrkandena. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkandenDe bör därför avslås. Utstationering av arbetstagare‌Bluffakturor‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt Utskottet vill inledningsvis understryka att anställningsskyddet är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på en helt central del av den svenska arbetsmark- nadenarbetsmarknadsmodellen. Bland förslagen finns bl.aSyftet med regelverket är att ge arbetstagarna ett värdefullt anställningsskydd samtidigt som det är förutsägbart och rimligt för arbetsgivarna. krav Utskottet anser att den nuvarande ordningen på ett övergripande plan tjänar sitt syfte väl genom att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företagbalansera dessa intressen med ett tillfredsställande anställningsskydd som resultat. Det finns även krav skäl att inledningsvis påpeka att det lagstadgade anställ- ningsskyddet i flera centrala delar kan frångås eller förstärkas genom kollektivavtal. Det finns t.ex. kollektivavtalsregler som avviker från lagen i fråga om tidsbegränsade anställningar. I vissa branscher och sektorer har man lagens nivåer, och på åtgärder som går andra områden har man anpassat reglerna i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019kollektivavtal. Utskottet anser att utgångspunkten måste vara att anpassningar av anställningsskyddet i många fall med stor fördel hanteras bäst genom kollektivavtal. Lagstiftning bör främst övervägas i de fall avtalsvägen inte är framkomlig och frågan är särskilt angelägen. I fråga om rätten att kvarstå i anställning som behandlas i ett antal motions- yrkanden konstaterar utskottet att det är en fråga som utskottet har behandlat vid flera liknande yrkanden behandlades av utskottet tillfällen under förra riksmötet mandatperioden, senast i betänkandet 2019/20betänkande 2016/17:AU8 AU7 (s. 31 15 f.). Utskottet står fast vid vad det resonemang som framfördes där förs i betänkandet och ser inte skäl att här upprepa det på nytt. När det gäller den blocköverskridande Pensionsgruppens arbete noterar utskottet att en överenskommelse träffades i december 2017. Avsikten med överenskommelsen är att renovera pensions- systemet för att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner. En del av överenskommelsen består i att rätten att kvarstå i anställning enligt anställningsskyddslagen ska höjas i ett första steg 2020 från 67 till 68 år och därefter 2023 från 68 till 69 år. Utskottet välkomnar överenskommelsen i denna del och anser att det är en väl avvägd ordning som Pensionsgruppen har enats om. Utskottet välkomnar också att Pensionsgruppen knutit ett råd med representanter för arbetsmarknadens parter till det fortsatta arbetet. Parterna har en viktig roll att spela för långsiktigt hållbara pensioner, inte minst eftersom de har flera verktyg för att åstadkomma ett mer hållbart arbetsliv. Samtidigt som utvecklingen av rätten att kvarstå i anställning är en viktig del av den framtida arbetsmarknaden vill utskottet poängtera att långtifrån alla vill eller kan arbeta ens till 67 års ålder. Stora grupper på arbetsmarknaden har en arbetssituation som gör att de slits ut i förtid och får lämna arbetsmarknaden långt tidigare än så. Utskottet anser att det är viktigt att parallellt värna frågor om omställning och ett hållbart arbetsliv för alla. Det är därför glädjande att regeringen är aktiv på området genom att bl.a. prioritera arbetsmiljöinsatser och förbättra förutsättningarna för att fler ska kunna arbeta längre. I maj 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att utreda arbetstidsfrågor för ett hållbart arbetsliv (dir. 2017:56). Syftet med utred- ningen är att skapa ett mer hållbart arbetsliv med minskad risk för ohälsa och arbetslöshet. Av direktiven framgår att regeringen vill stärka skyddet för arbetstagare, skapa ett tydligare regelverk och öka möjligheterna för ett flexibelt arbetsliv. I ett första delbetänkande från den 27 mars 2018 finns bl.a. överväganden och förslag på frågor om arbetstidsbanker (arbetstidskonton), arbetstidens förläggning som faktor för en attraktiv arbetsmiljö, kostnader för stressrelaterad sjukfrånvaro och deltid som möjlighet. Utredningen lämnar också förslag om arbetstagares möjlighet till utveckling och omställning under arbetslivet, samtidigt som andra får möjlighet till arbetslivserfarenhet. Utredningen föreslår bl.a. att en modell för utvecklingsledighet införs. Senast den 31 januari 2019 ska utredaren slutredovisa uppdraget. Utskottet kommer att följa utredningens arbete med stort intresse. Utskottet konstaterar vidare att ett antal yrkanden tar sikte på att strama upp möjligheterna till vissa tidsbegränsade anställningar genom förändringar i regelverket om allmän visstidsanställning, s.k. stapling av visstidsanställ- ningar och vikariat. Liknande yrkanden behandlades utförligt av utskottet under det senaste riksmötet i betänkande 2016/17:AU7 (s. 15 f.). Utskottet står fast vid den uppfattning som framförs där. Utskottet anser således att de problemområden som målas upp i motionerna för närvarande inte bör leda till några initiativ från riksdagen. I många fall får frågorna anses vara bäst lämpade att lösa i kollektivavtal. Regelverket är också i huvudsak väl avvägt för att balansera behoven av anställningstrygghet och flexibilitet. Utskottet vill dock på nytt betona att det mycket väl förstår den oro som många arbetstagare kan uppleva med olika typer av osäkra och otrygga jobb. Det är viktigt att regeringen också framöver nogsamt följer utvecklingen på området. Utskottet anser att utgångspunkten alltid bör vara att arbetstagare ska ha trygga och förutsägbara villkor och att missbruk av visstidsanställningar eller andra osäkra anställningar inte ska förekomma. I en motion uppmärksammas arbetsvillkoren för personer som utför arbete genom s.k. egenanställning. Utskottet utgår även här från att regeringen följer situationen noga framöver. När det gäller Vänsterpartiets yrkande om skyddet för anställda mot godtyckliga uppsägningar vid byte av entreprenör i samband med upphand- lingar har utskottet behandlat liknande motionsyrkanden flera gånger tidigare, mer utförligt senast i betänkande 2015/16:AU7 (s. 36 f.). Det som anförs där om de existerande skyddsreglerna som finns inom arbetsrätten och de möjlig- heter som kollektivavtalslösningar på området kan erbjuda gäller enligt utskottet fortfarande. Därtill kommer de redan existerande möjligheterna att ställa arbetsrättsliga krav vid offentliga upphandlingar. Frågan om s.k. hyvling av arbetstid tas upp i ett par motioner i detta avsnitt. Utskottet noterar i det sammanhanget att den nämnda utredningen om ett hållbart arbetsliv (dir. 2017:56) även fått i uppdrag att utreda och analysera arbetstagares skydd mot förändrade anställningsförhållanden i samband med omreglering av arbetstidsmått vid arbetsbrist. Denna del av uppdraget har inte redovisats än. Utskottet anser inte att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytandeförekomma utredningens arbete. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även avstyrker mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot denna bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌Rätt till heltid‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna När det gäller Vänsterpartiets yrkande om att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en ny lag mot trakasserier i detta avsnitt innehåller förslag arbetslivet konstaterar utskottet att det är en fråga som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt utskottet har behandlat flera gånger tidigare, senast i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20betänkande 2017/18:AU8 (s. 31 14 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad resonemang som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat utskottet anförde då alltjämt gör sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknadengällande. Utskottet anser fortfarande således att det överlag finns ett ändamålsenligt och väl avvägt regelverk på plats som ger ett brett skydd mot trakasserier i arbetslivet. Därutöver pågår det ett konstruktivt arbete både inom myndigheter och hos arbetsmarknadens parter. I fråga om arbetskraften inom den snabbt växande gig- och plattforms- ekonomin, som tas upp i ett motionsyrkande, konstaterar utskottet att regeringen under senare år har varit aktiv på området. Flera statliga utred- ningar har belyst olika aspekter av denna framväxande arbetsmarknad. Utskottet noterar vidare att regeringen är aktiv inom EU för lyfta frågor om framtidens arbetsmarknad. Eftersom arbete som organiseras via digitala plattformar inte sällan är gränsöverskridande med aktörer i flera länder är det naturligt att söka lösningar och dela erfarenheter ihop med andra länder. Utskottet välkomnar det arbete som regeringen gör på området. I ett motionsyrkande ifrågasätts arbetsgivarnas möjligheter att begära utdrag ur brottsregistret. Utskottet noterar att även det är en modell fråga som överlag fungerar väl varit föremål för statliga utredningsinsatser. Både Utredningen om integritet i arbetslivet (SOU 2009:44) och ger handlingsutrymme Utredningen om registerutdrag i arbetslivet (SOU 2014:48) har lämnat liknande förslag om ett förbud för parterna samtidigt som den bidrar till arbetsgivare att upprätthålla ordning utan författningsstöd begära att en arbetssökande ska visa upp eller överlämna ett utdrag ur belastningsregistret. Utgångspunkten för att föreslå ett sådant förbud har varit att arbetstagare och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärderarbetssökande bör tillförsäkras ett effektivt integritetsskydd. Utskottet konstaterar delar uppfattningen att rätten arbetstagare och arbetssökande ska tillförsäkras ett effektivt integritetsskydd. Som framkommit bl.a. vid remitteringen av förslagen har det väckts frågor om huruvida ett eventuellt förbud kan medföra att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i författningsstödet för registerkontroller behöver utökas för vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konfliktaktörer. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning det tillsatte regeringen Utredningen om belastningsregisterkontroll i arbetslivet som överlämnade sitt betänkande i april 2019 (SOU 2019:19). Utredningen föreslår bl.a. ett utökat författningsstöd för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsettregisterkontroll i arbetslivet för vissa aktörer. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 Utskottet kommer att visa att inte följa det vidare arbetet på området med stort intresse. I en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken motion föreslås ändringar i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsenlagen om entreprenörsansvar för löne- fordringar. Utskottet tolkar välkomnar motionärernas ambition att undvika tvetydig lagstiftning och håller med om att det bör vara tydligt vem som att motionärerna omfattas av ansvarsbestämmelser när sådana finns i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknadenlagstiftningen. Utskottet delar dock inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är uppfattningen att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägdnu aktuella lagstiftningen visar brister i det avseendet. Det är kan också konstateras att lagstiftningen endast varit i kraft i några månader och att det därför får anses svårt att redan nu göra en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt bedömning av utfallet i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar avseende som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till dettamotionärerna. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således Sammanfattningsvis anser utskottet att det med hänvisning till bl.a. det befintliga regelverkets utformning och pågående utredningsarbete inte heller finns något behov av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen vidta åtgärder med anledning av förslagende förslag som behandlas i detta avsnitt. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkandenSamtliga motionsyrkanden avstyrks därför. Utstationering av arbetstagare‌Socialt protokoll inom EU, Global Deal och ILO:s kärnkonventioner‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna Utskottet vidhåller sin ovan redovisade uppfattning när det gäller behovet av en översyn av lagstiftningen rörande den här typen av korttidskrediter. Som tidigare angetts pågår för närvarande ett arbete inom Justitiedeparte- mentet med en ny konsumentkreditlag som ska genomföra konsumentkre- ditdirektivet (2008/48/EG) i svensk rätt. De ansvariga stadsråden har förklarat att inom ramen för arbetet tas också åtgärder när det gäller pro- blemen med sms-lån upp. Enligt uppgift från Justitiedepartementet beaktas även bl.a. promemorian Konsumentskyddet inom det finansiella området och Konsumentombudsmannens framställning om en översyn av lagstift- ningen som rör s.k. snabblån i detta avsnitt innehåller förslag arbete. Justitieministern har i sitt frågesvar den 15 oktober 2009 och vid inter- pellationsdebatten den 4 december 2009 förklarat att den nya konsument- kreditlagen, som genomför direktivet, ska innehålla skärpta krav på olika sätt är inriktade information, bl.a. om den effektiva räntan, och skärpta krav på bestämmelserna om kreditpröv- ning. Vidare föreslås en skyldighet för kreditgivaren att förklara kreditavta- let och dess verkningar för konsumenten. Konsumenten föreslås också få rätt att vidta stridsåtgärder ångra ett kreditavtal. Inriktningen på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt arbetet är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnasde nya kraven på kreditprövning och information om effektiv ränta ska gälla också vid sms-lån och andra s.k. Modellen med sin särskilda natur är central för snabblån. Enligt ministern kommer ett förslag att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas remitteras under december i år och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar en proposition planeras att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler lämnas under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknadenvåren 2010. Utskottet anser fortfarande alltjämt att resultatet av det är en modell arbete som överlag fungerar pågår inom Justi- tiedepartementet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Samtidigt kan utskottet konstatera att den av justitieministern redovi- sade inriktningen på arbetet torde ligga väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det linje med flertalet av motions- önskemålen i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska ageradenna del. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden motionsyrkandena om utbildning av ungdomar i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige privateko- nomiska frågor instämmer utskottet i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagaratt det är viktigt att ungdomar erhåller utbildning och information om dessa frågor. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraftSom redovisats ovan bedriver redan flera myndigheter, bl.a. genom sin flexibilitet Konsumentverket, Kronofogdemyn- digheten, Finansinspektionen och förmåga Konkurrensverket ett omfattande arbete i syfte att utvecklasge ungdomar utbildning i privatekonomi, inklusive frågor om lån och kreditköp. Som framgått ovan konstaterar Såvitt utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket kan bedöma fungerar effektivtdetta arbete väl. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet Utskot- tet kan därför mot denna bakgrund, liksom tidigare, inte se att det skulle finnas skäl att se över föreligger något behov av ett sådant uppdrag eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att tillkännagivande som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 de aktuella motionerna. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna C206 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs 2, C208, C220, C227, C231, C237, C241, C249, C251, C264, C276 yrkande 11, C298, C339, C345, C399, C428, C443, C455, C475, C481 yrkande 6, C482 yrkandena 1, 2 och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌4 samt C492 yrkande 6.

Utskottets ställningstagande. Motionerna Utskottet konstaterar inledningsvis att medlemskapet i detta avsnitt innehåller förslag EU innebär att det är möjligt att flytta till ett annat medlemsland för att arbeta. Då gäller samma arbetsvillkor som för den inhemska arbetskraften. EU:s regelverk tillåter också tillfälligt arbete i ett annat EU-land under vissa villkor, s.k. utstationering. Utskottet anser att det är positivt att Sveriges medlemskap i EU gör det möjligt för arbetstagare att komma till Sverige för att arbeta. Rörlighet för arbetskraft inom EU är centralt för att se till att efterfrågan på olika sätt arbetskraft inom hela EU kan mötas och att tillväxten upprätthålls. Utskottet är inriktade övertygat om att internationell handel och öppenhet mot andra länder är avgörande för vårt lands välstånd. Rörlighet över gränserna skapar också möjligheter för många, såväl människor som företag, att utvecklas. Utskottet vill betona att samtidigt som det är centralt att den fria rörligheten värnas får det aldrig leda till att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas. En självklar utgångspunkt för utskottet är att de som arbetar i Sverige ska ha goda och rättvisa villkor i linje med svenska kollektivavtal, oavsett varifrån de kommer. Eventuella förändringar när det gäller regelverket vid utstationering bör sträva mot att uppnå mer likabehandling mellan utstationerade och inhemska arbetstagare samtidigt som den fria rörligheten av tjänster värnas. Mot den bakgrunden är det glädjande att regeringens arbete med utstatio- neringsfrågor på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder EU-nivå på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav ett tydligt vis har varit inriktat just på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt komma till rätta med bristen på likabehandling mellan utstationerade och inhemska arbetstagare i relation utstationeringsdirektivet. Utskottet konstaterar också att regeringens inriktning under en längre tid har varit att stärka kollektivavtalens ställning även i utstationeringssituationer. Utskottet kan också konstatera att regeringens arbete har lett till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning välkomna resultat i form av en revidering av utstationeringsdirektivet och att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.)ändringsdirektivet har genomförts. Utskottet står fast vid vad som framfördes där sin tidigare framförda ståndpunkt att lagändringarna kan bidra till att stärka skyddet vid utstationering och anser att det finns skäl att här upprepa en del skapa förutsättningar för mer likabehandling av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Det bör i förlängningen också leda till att konkurrensen inriktas på vem som gör jobbet bäst i stället för konkurrens på dåliga villkor och till en europeisk arbets- marknad som är mer rättvis för både arbetstagarna och arbetsgivarna. Motionärerna i detta avsnitt har vitt skilda förslag om i vilken riktning regelverket för utstationering bör utvecklas framöver. Medan vissa motionärer vill vrida tillbaka regelverket genom att återinföra lex Laval, menar andra motionärer att ytterligare åtgärder behövs på området. Utskottet anser fortfarande kan inte ställa sig bakom den inriktning för politiken som önskas av någon av dessa motionärer. Utskottet har särskilt svårt att förstå varför det är en modell skulle anses finnas skäl att ta flera steg tillbaka när det gäller att garantera likabehandling av arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden oavsett var man kommer ifrån. Genom att återinföra lex Laval på det sätt som överlag fungerar väl efterfrågas i kommittémotionerna 2021/22:3321 yrkande 11 (M) 2021/22:3226 yrkande 6 (C) och ger handlingsutrymme 2021/22:4198 yrkande 29 (KD) skulle risken för parterna samtidigt som den bidrar till osund konkurrens öka. Det skulle också innebära att möjligheterna att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska ageraförsämras. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan Vidare konstaterar utskottet att de konsekvenser den oro som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen motionärerna verkar känna för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 företagens vilja att komma hit och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla risken för att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga fria rörligheten hämmas inte minst har stöd i frågan utvecklingen på arbetsmark- naden. Arbetsmiljöverkets statistik visar fortfarande på en hög nivå av anmälningar om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidorutstationering. Utskottet konstaterar således att de trygga och rättvisa villkor som erbjuds på den svenska arbetsmarknaden uppenbarligen tilltalar utstationerande arbetsgivare och de arbetstagare som kommer hit för att arbeta. Det finns därför inte något skäl för något initiativ till regeringen, och yrkandena bör således avslås. När det gäller förslagen i kommittémotion 2021/22:469 yrkandena 7–9 (V) noterar utskottet att liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen tidigare. Utskottet har inte heller ändrat uppfattning om behovet av åtgärder utan anser att den anledningen nuvarande ordningen är lämpligt väl avvägd. I fråga om förslaget att ställa få genomdriva ytterligare krav med stridsåtgärder finns skäl att påminna om att stridsåtgärder inte är förenligt med EU-rätten när det rör sig om villkor utanför den hårda kärnan. Utskottet ser således inte skäl för något initiativ till regeringen, och därför bör yrkandena avslås. Slutligen noterar utskottet att motionärerna i kommittémotion 2021/22:4198 yrkande 28 (KD) även detta riksmöte vill att arbetstagar- organisationernas skyldighet att lämna in kollektivavtalsvillkor till Arbets- miljöverket ska kopplas till sanktioner. Utskottet står fast vid sin tidigare hållning att bestämmelsen som motionärerna riktar in sig på är ändamålsenligt utformad som den ser ut i dag. Det finns därför inte något skäl för utskottet att föreslå några krav på regeringen med anledning av förslagenåtgärder i frågan, och därför bör yrkandet avslås. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌Trakasserier i arbetslivet‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna I motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna om rätt företrädesrätt till återanställning i olika riktning. Moderaterna vill se över regelverket för att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på förbättra rörligheten medan Vänsterpartiet vill förstärka företrädesrätten för att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företagbl.a. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019motverka godtyckliga uppsägningar. Utskottet konstaterar att flera behandlade liknande yrkanden behandlades av utskottet från dessa båda partier under förra senaste riksmötet i betänkandet 2019/20betänkande 2017/18:AU8 AU9 (s. 31 22 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa på nytt lyfta fram att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen redan finns i det lagstadgade anställningsskyddet. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central domstol för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för fackliga förhandlingar enligt den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen råder på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar Vidare finns det skäl att påpeka att reglerna om företrädesrätt till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till att det finns skäl att vrida på regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till Moderaterna eller Vänsterpartiet finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Det är inte fråga Utskottet vill också framhålla att prioriteringarna i den sakpolitiska överenskommelse om politikens inriktning på flera områden som Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet träffade i januari 2019 bör vara vägledande för eventuella förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidorarbetsrättens område framöver. Utskottet konstaterar således att förändringar av företrädesrätten i anställningsskyddslagen inte nämns som någon uttrycklig prioritering i januariavtalet. Det uppges dock att utgångspunkten ska vara att arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar. Utskottet anser att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagenen väl avvägd utgångspunkt för kommande förändringsarbete. Därmed Utskottet avstyrker utskottet mot denna bakgrund samtliga motionsyrkanden. Utstationering Uthyrning av arbetstagare‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna Utskottet erinrar om att regeringen den 24 januari 2002 beslutade att Reger- ingskansliet departementsvis skulle se över gällande formkrav i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt lagar och förordningar och överväga behoven av förändringar i syfte att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen undanröja onödiga hinder för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering (s. 31 f.Ju2002/462). Utskottet står fast vid vad För att samordna arbetet inrättades inom Re- geringskansliet en arbetsgrupp, i vilken departementen företrätts av chefs- tjänstemän eller chefer för rättssekretariaten. Arbetsgruppen antog namnet FORMEL-gruppen. Resultatet av översynen presenterades den 15 april 2003 i departementspromemorian (Ds 2003:29) Formel – Formkrav och elektronisk kommunikation. I promemorian lämnas underlag för regeringens ställnings- taganden till det vidare arbetet. När det gäller de formkrav som, enligt den bedömning som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen gjorts i promemorian, bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande ändras anförs att det är en modell av vikt att arbetet inte avstannar. Arbetet bör även fortsättningsvis ske i respektive de- partement utifrån de prioriteringar och förutsättningar som överlag fungerar väl råder på varje område, men det bör finnas någon mekanism för samordning mellan depar- tementen. I promemorian anförs vidare att regeringen bör överväga om, och ger handlingsutrymme i sådant fall i vilken form, de generella ställningstaganden som görs utifrån bedömningar som redovisas i promemorian bör underställas riksdagen. Det betonas att det är viktigt att nya formkrav utformas i kontakt med berörda myndigheter och parallellt med att nya elektroniska tjänster utvecklas. Vad som redovisats i promemorian bör också beaktas inom ramen för parterna samtidigt det arbete med regelförenkling som den bidrar till sker i Regeringskansliet och på myndigheterna. I promemorian anförs vidare att upprätthålla ordning varje departement på lämpligt sätt bör upp- märksamma sina pågående kommittéer och reda utredningar på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del innehållet i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt rapporten och att nya hindrande formkrav inte bör införas på något område om det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konfliktsärskilt motiverat. Promemorian har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 27 oktober 2003. Beredningen fortsätter nu inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är sålunda redovisats kan utskottet konstatera att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det för närvarande inom Regeringskansliet pågår arbete i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse linje med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsenmotions- önskemålet. Utskottet tolkar det som anser att motionärerna i detta avsnitt arbete inte verkar tillfreds med det gällande regelverket bör föregripas genom något uttalande från riksdagens sida och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är föreslår att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 motion N248 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌16 av- slås.

Utskottets ställningstagande. Motionerna Utskottet vill inledningsvis framhålla den roll som företrädesrätten till återanställning spelar i detta avsnitt innehåller förslag det lagstadgade anställningsskyddet. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsägningar. Om regelverket kring- gås är det möjligt att vända sig till en domstol för att få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder råder på den svenska arbetsmark- nadenarbetsmarknaden. Bland förslagen finns bl.aFöreträdesrätten till återanställning är en av flera viktiga pusselbitar i det arbetsrättsliga regelverket som bidrar till att skapa balans på den svenska arbetsmarknaden. krav I likhet med flera andra delar av det arbets- rättsliga regelverket är bestämmelserna om företrädesrätt dispositiva på det sättet att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt avvikelser får göras genom kollektivavtal. Om parterna i relation förhandlingar skulle komma fram till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda vrida på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del regelverket i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar att företrädesrätten till återanställning i anställnings- skyddslagen är en av de frågor som har varit föremål för förhandlingarna mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden om en reformerad arbetsrätt. Enligt den principöverenskommelse som parterna har träffat ska bl.a. företrädesrätten träda in tidigare än i dag när det gäller anställningar med den nya anställningsformen. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstids- anställning. Förslaget finns även med i den lagrådsremiss som regeringen har tagit fram och kan således förväntas återkomma i den proposition som är aviserad till mars i år. Utskottet anser inte att det inte heller av den anledningen är lämpligt finns något skäl att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌föregripa det pågående förändringsarbetet, och därför bör yrkandet avslås.‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna Motionärerna i detta avsnitt innehåller förslag som kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 21 (M) och 2020/21:653 yrkande 12 (SD) uttrycker på olika sätt sin oro för EU:s inflytande över sociala och arbetsmarknadspolitiska frågor. Ämnet som är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen föremål för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades motionärernas diskussion berördes av utskottet även under förra riksmötet i betänkandet föregående riksmöte (bet. 2019/20:AU8 (s. 31 41 f.), även om yrkandena inte var exakt desamma. Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är Utskottet vill tydligt slå fast att den svenska arbetsmarknadsmodellen frågor inom t.ex. det arbetsrättsliga området som saknar en tydlig gränsöverskridande dimension självklart i första hand bör värnashanteras på nationell nivå. Modellen Det gäller inte minst frågor om arbetsvillkor och lönebildning som har varit föremål för utskottets bedömning på senare år (utl. 2017/18:AU11 och 2020/21:AU6). I båda fallen har ett enigt utskott varit tydligt med sin särskilda natur är central att det rört sig om frågor som i Sverige i stor utsträckning och med goda resultat har överlåtits till arbetsmarknadens parter. Ett enigt utskott har också gett uttryck för att skapa ett arbetsliv någon förändring inte heller önskas i det avseendet. I utlåtande 2020/21:AU6, som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov behandlades av flexibilitetutskottet i december 2020, trygghet och inflytandehar det bl.a. kommit till uttryck på följande sätt: Utskottet oroas också över att en sådan extensiv tolkning av EU:s befogenheter enligt EUF-fördraget som kommissionen gör i det nu aktuella fallet kan leda till att kommissionen även fortsättningsvis kommer att föreslå gemensamma åtgärder på det arbetsrättsliga området. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande understryker att det är centralt att medlemsstaternas befogenheter på detta område värnas i EU-arbetet. Det har varit en modell grundbult i det svenska förhållningssättet till EU ända sedan vi gick med i unionen. Utgångspunkten måste således även i fortsättningen vara att frågor inom det arbetsrättsliga området som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda saknar en tydlig gränsöverskridande dimension i första hand bör hanteras på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärdernationell nivå. Utskottet konstaterar har alltså vid upprepade tillfällen när EU-förslag har varit föremål för subsidiaritetsprövning poängterat vikten av att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt medlemsländernas kompetens på det social- och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konfliktarbetsmarknadspolitiska området respekteras. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på Utskottet står naturligtvis fast vid den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agerauppfattningen. När det gäller konsekvenserna motionärernas förslag om att regeringen å sin sida bör vidta åtgärder för att verka i denna riktning menar utskottet att det varit tydligt att regeringen bedrivit ett mycket aktivt påverkansarbete när det gäller t.ex. direktivförslaget om minimilöner, just för att värna det nationella självbestämmandet på arbetsmarknaden området. När det gäller just den s.k. sociala pelaren, som varit aktuell i form utskottet under många år, menar utskottet att regeringen även här noga har bevakat kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna. Utskottet noterar regeringens ståndpunkt såsom den redovisades inför utskottet vid en överläggning med utskottet i november 2020 inför kommissionens framtagande av förlorade arbetsdagar en handlingsplan för genomförandet av den sociala pelaren (prot. 2020/21:11): En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på grund av konflikter har Sverige i jämförelse skatte- och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Pelaren för sociala rättigheter ändrar inte kompetensfördelningen enligt EU:s fördrag, utan ger inom givna ramar vägledning om vilka frågor på det sociala området som EU och medlemsstaterna bör bidra med andra länder mycket få förlorade arbetsdagarutifrån sina befogenheter. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet Regeringen förutsätter att deras årsrapport för 2020 kommissionen fullt ut respekterar detta och tillförsäkrar att rätt beslut sker på rätt nivå. Samarbete på området bör främst ske genom förstärkt erfarenhetsutbyte, inte genom bindande lagstiftning på EU-nivå. Utskottet utgår från att regeringen kommer att visa fortsätta att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 värna medlemsstaternas kompetens på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket social- och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägdarbetsmarknadspolitiska området inom ramen för EU-samarbetet. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.afinns därmed inget behov av att rikta ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklasMotionsyrkandena avstyrks därmed. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 Reservationer‌ av Xxxx Xxxxx (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 Xxxxx Xxxxxxxxx (CM), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 Xxxxxxx Xxxxxx (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (LM). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌.

Utskottets ställningstagande. Motionerna Utskottet noterar att frågan om att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en ny lag mot trakasserier i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form arbetslivet har framställts vid upprepade tillfällen av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019motionärer från Vänsterpartiet under senare år. Utskottet konstaterar har således haft möjlighet att behandla frågan vid flera liknande yrkanden tillfällen både under innevarande mandatperiod och tidigare. Frågan behandlades av utskottet under förra riksmötet senast i betänkandet betänkande 2019/20:AU8 (s. 31 26 f.) och mer utförligt i betänkande 2017/18:AU8 (s. 14 f.). Utskottet står fast vid vad anser att det resonemang som framfördes där och utskottet tidigare anfört fortfarande gör sig gällande. Utskottet anser inte att det har framkommit något vare sig i motionen eller i övrigt som gör att det finns skäl att här upprepa en del ändra sin tidigare bedömning. Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram Utredningen om vissa frågor i diskrimineringslagen (A 2019:03). Utredningen ska bl.a. se över behovet av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central åtgärder för att skapa ett arbetsliv säkerställa efterlevnad av bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen och bedöma om behovet av ytterligare åtgärder för arbetstagare som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov trakasseras av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer personer som inte är inblandade anställda på arbetsplatsen (dir. 2018:99 och 2020:102). Ett delbetänkande presenterades av utredningen i en enskild konfliktdecember 2020 (SOU 2020:79) där det bl.a. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling föreslås att Diskriminerings- ombudsmannen ska få rätt att utfärda föreskrifter om kraven på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När arbetsgivare när det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden arbetet med aktiva åtgärder. En sådan föreskriftsrätt skulle t.ex. kunna leda till ett klargörande av diskrimineringslagens (2008:567) bestämmelser om vilka riktlinjer och rutiner en arbetsgivare ska ha i form syfte att förhindra trakasserier (jfr 3 kap. 6 § diskrimineringslagen). Slutredovisning av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige uppdraget ska ske senast den 1 oktober 2021. Utskottet noterar också att frågan om mobbning och trakasserier i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagararbetslivet uppmärksammas i En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 (skr. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 2020/21:92). Skrivelsen kommer att visa behandlas av utskottet senare i vår i betänkande 2020/21:AU11. Sammanfattningsvis anser utskottet att det överlag finns ett ändamålsenligt och väl avvägt regelverk på plats som ger ett brett skydd mot trakasserier i arbetslivet, inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 minst genom de krav som ställs på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhangarbetsgivare genom regleringar på t.ex. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsenarbetsmiljö- och diskrimineringsområdena. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se noterar också att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som pågår ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt konstruktivt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs inom regeringen och inte minst vara väl förankrade hos parternadess myndigheter. Utskottet kan inte se att någon det finns något behov av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen vidta åtgärder med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌kommittémotion 2020/21:735 yrkande 2 (V), varför yrkandet avstyrks.

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar noterar inledningsvis att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet olika regeringar under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser en lång tid har arbetat utifrån det uttryckliga målet att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central arbetsrätten ska skapa förutsättningar för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar Det är lagstiftarens uppgift att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara parterna på arbetsmarknaden finna en stabil grund för den svenska arbetsmarknadenlämplig nivå i balansen mellan flexibilitet och trygghet. Utskottet anser fortfarande att anställningsskyddslagens utformning är central för att skapa den önskade balansen och att utformningen av regelverket för bl.a. turordningsreglerna spelar en viktig roll. När det gäller turordningsreglerna i anställningsskyddslagen konstaterar utskottet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme alltså möjligt för parterna samtidigt att i ett kollektivavtal ställa upp kriterier som den bidrar till kan komma att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del påverka en arbetstagares plats i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsettturordningen. Utskottets uppfattning är också att det är vanligt förekommande att de centrala inblandade parterna kommer överens om en s.k. avtalsturlista när en arbetsbristsituation uppstår på en arbetsplats. Det innebär att det är vanligt att avsteg görs från anställningsskyddslagens regler om sist in, först ut och att man i stället kommer överens om en lista med en annan turordning. Det finns också skäl att framhålla att enligt Medlingsinstitutets årsrapport för 2018 arbetar närmare 90 procent av de anställda i Sverige på arbetsplatser som omfattas av kollektivavtal. Turordningsreglerna har haft en liknande utformning sedan 1974 års anställningsskyddslag och vidare över till den nuvarande anställningsskydds- lagen. Vissa redaktionella förändringar har gjorts under åren och en möjlighet för arbetsgivaren att enligt lagen undanta personer från turordningen har funnits med vid ett par olika tillfällen. Nuvarande ordning med rätt för arbetsgivare med högst tio arbetstagare att undanta högst två arbetstagare av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten har dock gällt i närmare 20 år. Utskottet noterar att det i olika sammanhang under årens lopp har förekommit diskussioner om att se över lagstiftningen som reglerar turord- ningen. Utgångspunkten för krav av det slaget har inte sällan varit att lagstiftningen behöver förändras i takt med att arbetsmarknaden förändras. Utskottet håller på ett generellt plan med om att det är viktigt att både arbetsrätten i stort och just turordningsreglerna utvecklas i takt med föränd- ringar på arbetsmarknaden. Det är viktigt att både parterna på den svenska arbetsmarknaden arbetsmark- naden och lagstiftaren bevakar utvecklingen och agerar i de fall det är väl medvetna om regelverkets karaktär nödvändigt. Målet med ett eventuellt förändringsarbete måste enligt utskottet vara att utforma regelverket så att det tillgodoser både arbetstagarnas och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar arbetsgivarnas behov av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockoutflexibilitet, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsentrygghet och inflytande. Utskottet tolkar det som konstaterar att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds riktar in sig på två olika områden av turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. För det första vill bl.a. Moderaterna och Liberalerna se förändringar av själva grundkon- struktionen med målet att reglerna i högre grad ska baseras på kompetens i stället för anställningstid. För det gällande regelverket andra vill flera partier se förändringar i fråga om rätten att undanta personer från turordningen. Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och vad detta levererar Liberalerna vill att möjligheten till undantag ska utökas på olika sätt medan Vänsterpartiet vill att rätten att undanta två personer ska tas bort. Behovet av att modernisera arbetsrätten och däribland att se över turord- ningsreglerna är något som är en del av den sakpolitiska överenskommelse som Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet träffade i form av stabilitet och förutsägbarhet januari 2019 om politikens inriktning på arbetsmarknadenflera områden. Utskottet delar inte denna bedömningnoterar att det i en av januariavtalets 73 punkter framhålls att arbetsrätten ska moderni- seras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundlägg- ande balans mellan arbetsmarknadens parter ska upprätthållas. Utskottets uppfattning är Vidare framgår att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägdanställningsskyddslagen ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, En utredning på området ska enligt januariavtalet också bl.a. genom sin flexibilitet föreslå hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivtanställdes omställningsförmåga kan stärkas. Utskottet uppfattar fortfarande detta noterar att regeringen den 25 april 2019 beslutade om kommittédirektiven till den utredning på området som pekas ut i januariavtalet (dir. 2019:17). Av direktiven framgår bl.a. att ett kvitto av fyra deluppdrag i utredningen är inriktat på turordningsreglerna och att vi har en arbetsmarknad utredaren ska utarbeta författningsförslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfredenanställningsskyddslagen. Utskottet kan därför inte se således konstatera att det skulle finnas skäl turordningsreglerna i anställnings- skyddslagen genom januariavtalet och den nyligen tillsatta utredningen på arbetsrättsområdet kan förväntas få den ordentliga översyn som flera motionärer i detta avsnitt efterfrågar. Utskottet kommer att se över eller förändra den nuvarande ordningen för med stort intresse följa regeringens arbete med att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt genomföra de reformer som efterfrågas stakas ut i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L)nämnda avseenden i januariavtalet. Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga det är centralt att ta ansvar för och anpassa förändringar av det arbetsrättsliga regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parternaarbetsmarknadens parter. Utskottet kan inte se Parterna har och bör fortsätta att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ha ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidorstort ansvar när det gäller arbetsmarknadens funktionssätt. Utskottet konstaterar således att partierna som ligger bakom januariavtalet har beaktat detta. Avtalet slår nämligen fast dels att den kommande utredningen ska ha kontakt med parterna, dels att parterna ska ges möjlighet att på egen hand nå en överenskommelse om hur anställnings- skyddslagen ska reformeras, vilken i så fall kommer att läggas fram av regeringen framför utredningens eventuella förslag. Utskottet välkomnar att parterna har möjlighet att själva nå fram till en lösning. Mot bakgrund av ovanstående och särskilt i avvaktan på det inte heller vidare arbetet med att genomföra innehållet i januariavtalet ser utskottet inget behov av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen vidta åtgärder med anledning av förslagende förslag som behandlas i detta avsnitt. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkandenSamtliga motionsyrkanden avstyrks därför. Utstationering av arbetstagare‌Företrädesrätten till återanställning‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna Vid toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i detta avsnitt Göteborg den 17 november 2017 undertecknade EU:s institutioner gemensamt den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Den sociala pelaren innehåller förslag 20 principer som enligt kommissionen ”ska fungera som vägvisare för förnyad konvergens uppåt i fråga om sociala normer mot bakgrund av de föränderliga villkoren i arbetslivet”. Den 14 december 2017 tillstyrkte Europeiska rådet toppmötets slutsatser och betonade att den sociala pelaren bör genomföras både på olika sätt är inriktade EU- nivå och på bestämmelserna om rätt medlemsstatsnivå. Vid mötet uppmanade rådet vidare kommissionen att vidta stridsåtgärder på föreslå lämplig övervakning av genomförandet. Utskottet noterar att Liberalerna anför att EU-samarbetet bör utvecklas med den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019sociala pelaren, medan Kristdemokraterna har invändningar mot arbetet med den sociala pelaren. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades den sociala pelaren nu har beslutats på EU-nivå. Sverige röstade för pelaren, och beslutet föregicks av utskottet under förra riksmötet överläggningar och samråd i betänkandet 2019/20:AU8 riksdagen som gav sitt stöd till regeringens ståndpunkt. Utskottet noterar vidare att kommissionen nyligen presenterade ett meddelande om övervakning av genomförandet av den sociala pelaren (s. 31 f.COM(2018) 130). Utskottet står fast vid vad som framfördes där konstaterar att genomförandet av den sociala pelaren enligt meddelandet främst ska ske genom samordning och anser tematisk uppföljning och s.k. benchmarking inom ramen för den europeiska terminen. Utskottet har förståelse för att regeringens arbete med frågor om sociala rättigheter på EU-nivå emellanåt innebär en svår balansgång mellan att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och att inta en konstruktiv hållning i förhandlingsarbetet. Inte minst därför är det viktigt med en tydlig dialog med riksdagen när det gäller den fortsatta utvecklingen på området. Utskottet utgår från att regeringen även framöver kommer att samverka med utskottet i önskad utsträckning. Mot bakgrund av det anförda kan inte utskottet se att det finns skäl att här upprepa en del till några initiativ med anledning av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska ageraLiberalernas eller Kristdemokraternas motionsyrkanden. När det gäller konsekvenserna frågan om ett juridiskt bindande socialt protokoll på arbetsmarknaden EU-nivå är det en fråga som utskottet har behandlat vid upprepade tillfällen under mandatperioden, senast i form av förlorade arbetsdagar betänkande 2016/17:AU7 (s. 28 f.). I likhet med vad som tidigare har framförts i frågan anser utskottet att regeringen är tydlig i sina prioriteringar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagarområdet. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet Regeringen bedriver ett långsiktigt arbete för att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 stärka arbetstagares rättigheter och kollektivavtalens ställning på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsenEU-nivå. Utskottet tolkar det anser att en omfattande process med fördragsändringar inte är rätt väg att gå just nu. Det finns andra områden för att förstärka arbetstagares rättigheter som att motionärerna bör prioriteras i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknadenstället. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar anser således att det inte heller av den anledningen är lämpligt finns skäl att ställa några krav på rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av förslagenVänsterpartiets yrkande. Därmed Utskottet avstyrker utskottet mot denna bakgrund samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌Registerutdrag i arbetslivet‌

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna Xxxxxxxx med yrkanden om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- nadenlagstiftning om franchising har varit föremål för behandling av riksdagen vid åtskilliga tillfällen sedan början av 1980-talet. Bland förslagen finns bl.a. När utskottet våren 2002 behandlade motioner med krav på lagstiftning om franchising var de frågor som togs upp i de då aktuella motionerna föremål för en omfattande remissbehandling. I betänkande 2001/02:LU12 ansåg sig utskottet inte ha någon anledning att införa någon form frångå sina tidigare ställningstaganden och avstyrkte bifall till motionerna. Riksdagen följde utskottet. I betänkandet framhöll utskottet emellertid vikten av proportionalitetsprincip antingen att regeringen har en beredskap för hela arbetsmarknaden eller särskilt att överväga lagstiftning och att spörsmålet i relation till sympatiåtgärder eller mindre företagSverige hanteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den internationella utvecklingen. Det finns även Utskottet anförde vidare att det kunde vara lämpligt att regeringen, så snart det då pågående arbetet inom Unidroit med en modellag för franchising är färdigt, överväger frågan om svensk lagstiftning på området. Motioner med krav på åtgärder som går lagstiftning om franchising behandlades senast våren 2003 i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019betänkande 2002/03:LU4. Utskottet konstaterar hänvisade då till ett aviserat ut- redningsarbete inom Regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit har Justitiedepartementet hösten 2003 gett en sakkunnig person i uppdrag att flera liknande yrkanden behandlades biträda departementet med att göra en analys av utskottet under förra riksmötet modellagen och utreda i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.)vilken utsträckning en lag av det slag som tagits fram inom Unidroit bör införas i Sverige och hur den i så fall närmare bör vara utformad. Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser I arbetet ingår även att det finns skäl att här upprepa en del bedöma behovet av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central ytterligare åtgärder för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytandestärka franchisetagarnas ställning. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig Arbetet skall vara en stabil grund för slutfört senast den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105)31 oktober 2004. Utskottet ser processen med tillfredsställelse på det arbete som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter nu inletts inom Justi- tiedepartementet. Resultatet av pågående arbete bör inte föregripas genom några uttalanden från riksdagens sida. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna L230 och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌L259.

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt Utskottet vill inledningsvis slå fast att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på utgångspunkten måste vara att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning ska råda för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad alla som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förlorad under 2020 på grund av strejk eller lockout, varken i avtalsrörelsen eller i andra sammanhang. Att inte en enda dag har gått förlorad har enligt Medlingsinstitutet aldrig inträffat förut. Samtidigt var 2020 ett stort avtalsår med ca 500 förhandlingar som omfattade 3 miljoner anställda. Även antalet medlingsärenden var betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i endast tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta levererar i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen, där regel- verket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl och är väl avvägd. Det är en modell som över tid har levererat och skapat goda förutsätt- ningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, bl.a. genom sin flexibilitet och förmåga att utvecklas. Som framgått ovan konstaterar utskottet att de konsekvenser som regelverket om stridsåtgärder har på den svenska arbetsmarknaden vid en jämförelse med andra länder visar att regelverket fungerar effektivt. Utskottet uppfattar fortfarande detta som ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i bl.a. kommittémotionerna 2020/21:3371 yrkande 20 (M), 2020/21:3284 yrkandena 3 och 4 (C), 2020/21:3409 yrkandena 29 och 30 (KD) och 2020/21:3281 yrkandena 1–3 (L). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden gjort sig tydliga inte minst i frågan om rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningsinsatser från regeringen (SOU 2018:40) utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen (prop. 2018/19:105). Utskottet ser processen som ett styrkebevis på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att som föreslås i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 8 (V) vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna är inte en lämplig väg framåt. Utskottet vill understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen verksamma på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar Seriösa företag ska inte kunna konkurreras ut av företag som bryter mot lagar och regler. Enskilda arbetstagare ska inte drabbas av att deras rättigheter inte tillgodoses av oseriösa arbetsgivare. Utskottet vill betona vikten av att brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden måste bekämpas. Utskottet noterar att motionärerna i regelverket avsnittet på olika sätt vill utöka entreprenörsansvaret för lönefordringar. I kommittémotion 2023/24:2620 (S) anför motionärerna att entreprenörsansvaret för lönefordringar enligt entreprenörsansvarslagen bör utvidgas till att omfatta uthyrda arbetstagares lön i enlighet med förslag från Utredningen om utvärdering och översyn av entreprenörsansvaret. I motion 2023/24:1835 (S) anser motionärerna att det finns ett behov av en översyn av ett utökat huvudentreprenörsansvar för lönefordringar i samband med att en underentreprenör går i konkurs. Utskottet kan följaktligen konstatera att arbetet mot arbetslivskriminalitet står högt på regeringens dagordning. Utskottet noterar även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar bestämmelserna om entreprenörsansvar för lönefordringar nyligen har utvärderats och att utredningens slutbetänkande nu är ute på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parternaremiss. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna det finns skäl att föregripa den pågående beredningen genom nya initiativ på området, och därför bör yrkandena avslås. Trakasserier i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden. Utstationering av arbetstagare‌arbetslivet‌