Common use of Utskottets ställningstagande Clause in Contracts

Utskottets ställningstagande. I motionerna i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning i anställningsskyddslagen i olika riktning. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 (M) vill se över regelverket för att bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 (V) förstärka företrädesrätten för att bl.a. motverka godtyckliga uppsägningar. Utskottet behandlade likalydande yrkanden under förra riksmötet i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 f.). Utskottet anser att det finns skäl att på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol för att få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder på den svenska arbetsmarknaden. Det finns också skäl att upprepa att reglerna om företrädesrätt till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till att det finns skäl att vrida på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än i dag när det gäller anställningar med den nya anställningsform som parterna föreslår, s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskansliet. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbete. Mot bakgrund av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se att det finns något skäl till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌

Utskottets ställningstagande. I motionerna Utskottet vill inledningsvis framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellen bygger på en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter. Statens roll är att bidra med ett ändamålsenligt regelverk och andra styrmedel för att säkra goda arbetsvillkor och underlätta tillkomsten av nya jobb, samtidigt som förutsättningar skapas för arbetsmarknadens parter att ta ansvar för löners och övriga villkors närmare utformning. En viktig del i denna ordning är utgångspunkten att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning tar ansvar för vilka närmare arbetsrättsliga villkor som ska gälla i arbetslivet. En sådan ordning möjliggör bl.a. för parterna att anpassa villkoren till de förutsätt- ningar som råder i respektive bransch. Utskottet anser att reformeringen av arbetsrätten är ett gott exempel på en fungerande samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter. En väl fungerande politik på arbetslivsområdet bygger på en god dialog mellan staten och arbetsmarknadens parter. Motionärerna i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade riktar in sig på förslag om utökad ledighet från arbetet kopplad till bestämmelserna olika situationer, såsom att bedriva näringsverksamhet, utöva sitt föräldraskap och pröva ett annat arbete. Det som anförts ovan om företrädesrätt vikten av en fungerande samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter gäller även i frågor om rätt till återanställning i anställningsskyddslagen i olika riktningledighet. Medan I kommittémotion 2023/24:395 (SD) yrkande 1 vill motionärerna ge båda föräldrarna lagstadgad rätt till ledighet vid besök hos mödravården. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 (M) vill se över regelverket för fråga om vikten av att bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna båda föräldrarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 (V) förstärka företrädesrätten för att bl.a. motverka godtyckliga uppsägningar. Utskottet behandlade likalydande yrkanden under förra riksmötet i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 f.)alla delar av sina barns liv. Utskottet anser dock att det befintliga regelverket om föräldrars rätt till ledighet i olika sammanhang är väl avvägt. Det får anses ge en bra grund för att man ska kunna fylla den helt avgörande roll man som förälder har i sina barns liv. Utskottet anser inte att det finns skäl att på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten föreslå att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av yrkandet, och därför bör det avslås. När det gäller frågan om rätt till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol ledighet för att få prövat om bedriva näringsverksamhet, som tas upp i kommittémotion 2023/24:420 (SD) yrkande 4, delar utskottet motionärernas grundsyn att möjligheten för arbetstagare att vara lediga för att bedriva näringsverksamhet fyller en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inteviktig funktion. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder Företagen spelar en viktig roll på den svenska arbetsmarknadenarbetsmarknaden och är en motor i jobbskapandet. Det finns också skäl Genom fler och växande företag kan vi skapa fler arbetstillfällen och få fler att upprepa att reglerna om företrädesrätt gå från bidrag till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtalarbete. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till Utskottet konstaterar att det i dag finns en förhållandevis generös rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. Utskottet kan därför inte se att det i nuläget finns skäl att vrida ändra den befintliga lagstiftningen men utesluter inte att frågan kan aktualiseras i framtiden. Utskottet vill också framhålla att det är en fråga där det står parterna fritt att förhandla inom ramen för kollektivavtal eller på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet ett mer övergripande plan. Utskottet ser inte skäl för parterna riksdagen att göra dettata något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten studieledighetslagen erbjuder arbetstagare en förhållandevis långtgående rätt till återanställning i anställningsskyddslagen är ett tjänstledighet för att studera. I kommittémotion 2023/24:993 (V) yrkande 5 pekar motionärerna på att det skulle finnas särskilda behov av de områden ledighet för att studera samiska språk. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning. När det gäller vilken typ av utbildning som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än berättigar till ledighet menar utskottet att det i dag bedöms utifrån allmängiltiga och rimliga kriterier. Det finns således inte skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Även när det gäller anställningar med den nya anställningsform möjligheten att vara tjänstledig för att pröva ett annat arbete menar utskottet att det regelverk som parterna föreslår, s.kfinns på området är väl avvägt. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställningAtt som motionären i motion 2023/24:874 (S) ställa krav på en generell rätt för samtliga arbetstagare att vara tjänstlediga för ett annat arbete vore att sträcka sig för långt och helt bortse från arbetsgivares behov av stabilitet. Det innebär finns således inte skäl för riksdagen att företrädesrätten ta något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Rätt till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskansliet. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbete. Mot bakgrund av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se att det finns något skäl till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌sympatiåtgärder‌

Utskottets ställningstagande. I motionerna De olika frågeställningar om uthyrning av arbetstagare som Vänsterpartiet tar upp i sin partimotion i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning behandlade utskottet vid upprepade tillfällen under förra mandatperioden, senast i anställningsskyddslagen i olika riktning. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 betänkande 2017/18:AU9 (M) vill se över regelverket för att bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 (V) förstärka företrädesrätten för att bl.a. motverka godtyckliga uppsägningars. 22 f.). Utskottet behandlade likalydande yrkanden under förra riksmötet vill lyfta fram några grundläggande utgångspunkter med anledning av det som anförs i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 f.)Vänsterpartiets partimotion. Antalet årsanställda i bemanningsbranschen uppgick enligt Kompetens- företagens årsrapport 2018 till 93 100 personer, vilket motsvarade 2 procent av den sysselsatta befolkningen. En central utgångspunkt för utskottet är att bemanningsbranschen och alla dess arbetstagare är viktiga aktörer på den svenska arbetsmarknaden. På dagens flexibla arbetsmarknad är det nödvändigt att ha ett system som möjliggör inhyrning av arbetskraft som ett komplement vid t.ex. vakanser och arbetstoppar. Även i omställnings- och rekryterings- situationer fyller inhyrning av arbetskraft ett viktigt behov. Utskottet anser att det finns skäl är viktigt att på nytt lyfta fram den roll uthyrda arbetstagare har tillgång till ett bra skydd och goda villkor i anställningen. Det är därför glädjande att notera att kollektivavtals- täckningen är hög i bemanningsbranschen. Att som företrädesrätten till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör arbetstagare ha ett viktigt skydd kollektivavtal att luta sig mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till innebär normalt en domstol garanti för att få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket arbetet utförs under goda villkor. Utskottet kan inte ställa sig bakom yrkanden som är inriktade på att hindra eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder försvåra för bemanningsföretagen att verka på den svenska arbetsmarknaden. Det finns också skäl Utskottet vill betona att upprepa de arbetstillfällen som erbjuds genom bemannings- företagen innebär att reglerna om företrädesrätt personer som försöker ta sig in på arbetsmarknaden relativt snabbt kan få en fast anställning hos ett bemanningsföretag. Arbets- sökande kan på så vis slippa den osäkerhet som det innebär att genom visstids- anställningar vara inhyrd för en dag eller några timmar direkt hos arbets- givaren. Utskottet konstaterar att bemanningsföretagen därigenom ibland kan bidra till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtalen starkare situation för vissa arbetstagare. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till Utskottet anser att det finns skäl är viktigt att vrida på regelverket i ha ett regelverk som möjliggör för arbetstagarorganisationerna att ha en reell möjlighet till insyn och inflytande över arbetsgivarens beslut att hyra in personal. Det är utskottets uppfattning att den riktning svenska arbetsmarknadsmodellen som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna innebär att göra kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler erbjuder just detta. Vidare konstaterar utskottet Utskottet anser vidare att utgångspunkten vid inhyrning av arbetskraft bör vara att ett stadigvarande arbetskraftsbehov normalt ska tillgodoses genom anställning av egen personal. Det är inte heller meningen att inhyrning ska användas på ett sätt som konsekvent sätter företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än i dag när det gäller anställningar med den nya anställningsform som parterna föreslår, s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskansliet. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbeteur spel. Mot bakgrund av utskottets utgångspunkter är det ovan anförda välkommet att parterna i stor utsträckning har reglerat frågor om pågående förändringsarbete på området inhyrning av personal från bemanningsföretag i olika situationer i sina kollektivavtal. Som exempel har det införts bestämmelser om kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder förstärkt facklig förhandlingsrätt med skiljenämnd. Utskottet kan inte utskottet se således konstatera att det finns något skäl befintliga regelverket ger arbetstagarorganisationer möjligheter att påverka processen när en arbetsgivare ska få hyra in arbetskraft. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund samtliga motionsyrkanden. Utökad rätt till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌ledighet‌

Utskottets ställningstagande. I motionerna Utskottet noterar inledningsvis att samtliga motionärer i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna ser behov av att ändra turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. Motionärerna skiljer sig dock åt i fråga om företrädesrätt till återanställning vilka förändringar av regelverket de ser behov av. Det som efterfrågas är dels en ändring av grundkonstruktionen så att reglerna i anställningsskyddslagen i olika riktning. Medan motionärerna högre grad baseras på kompetens, vilket tas upp i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 17 (M), dels utökade möjligheter för arbetsgivare att undanta anställda från turordningen, som lyfts fram i kommittémotionerna 2020/21:653 yrkande 5 (SD) vill se över regelverket för att bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna och 2020/21:3409 yrkande 25 (KD) samt i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 (V) förstärka företrädesrätten för att bl.a. motverka godtyckliga uppsägningarflera enskilda motioner. Utskottet behandlade likalydande konstaterar att yrkanden om förändrade turordningsregler har behandlats av utskottet tidigare under förra riksmötet mandatperioden, senast i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 20 f.). Utskottet anser står fast vid det som tidigare har framhållits i fråga om behovet av att det reformera turordningsreglerna i anställnings- skyddslagen. Det finns dock skäl att på nytt lyfta fram den roll vad som företrädesrätten till återanställning spelar tidigare har framförts när det gäller utgångspunkterna för regelverket och vad som bör vara styrande för eventuella förändringar. Utskottet konstaterar att flera olika regeringar under lång tid har arbetat utifrån det uttryckliga målet att arbetsrätten ska skapa förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Det är lagstiftarens uppgift att tillsammans med parterna på arbetsmarknaden finna en lämplig nivå i det lagstadgade anställnings- skyddetbalansen mellan dessa intressen. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås Anställningsskyddslagens utformning är det möjligt att vända sig till en domstol central för att få prövat skapa den önskade balansen och utformningen av regelverket för bl.a. turordnings- reglerna spelar en viktig roll. När det gäller turordningsreglerna i anställningsskyddslagen konstaterar utskottet vidare att avvikelser i fråga om kriterierna för turordningen får göras genom kollektivavtal. Det är i praktiken vanligt förekommande att de inblandade parterna kommer överens om sådana avvikelser i form av en arbetsgivare har agerat s.k. avtalsturlista när en arbetsbristsituation uppstår på en arbetsplats. Avsteg från anställningsskyddslagens regler om sist in, först ut görs således redan i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder dag på den svenska arbetsmarknaden. Det finns också skäl att upprepa framhålla att reglerna om företrädesrätt till återanställning är dispositiva enligt Medlingsinstitutets årsrapport för 2019 arbetar 90 procent av de anställda i Sverige på det sättet att avvikelser får göras genom arbetsplatser som omfattas av kollektivavtal. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till Samtidigt vill utskottet betona att alla arbetsgivare inte omfattas av kollektivavtalade lösningar. För dessa arbetsgivare och deras anställda blir utformningen av den arbetsrättsliga lagstiftningen särskilt viktig. Utskottet anser att det finns skäl är viktigt att vrida både arbetsrätten i stort och just turordningsreglerna utvecklas i takt med förändringar på arbetsmarknaden. Även om det är viktigt att det arbetsrättsliga regelverket är stabilt över tid är det inte immunt mot behovet av förändringar om situationen på arbets- marknaden motiverar det. Vi har i dag ett mer globaliserat samhälle där bl.a. ny teknik sprider sig snabbt, och där krav på stor anpassningsförmåga och ständig utveckling följer i spåren av detta. Det uppstår ibland situationer där företag och andra verksamheter behöver kunna behålla nyckelkompetens i samband med omstruktureringar för att klara av konkurrensen och för att verksamheter ska kunna växa. Inte minst gäller detta för mindre företag som har mindre marginaler att hantera personalnedskärningar och där det kan vara av stor vikt att behålla enskilda nyckelpersoner. Med det ovan anförda som utgångspunkt är det viktigt att både lagstiftaren och parterna på arbetsmarknaden bevakar utvecklingen och agerar om och när det är nödvändigt. Utskottet konstaterar att det är just vad såväl regeringen och dess samarbetspartier som arbetsmarknadens parter har gjort. Regerings- partierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har i januariavtalet tydligt framhållit behovet av att modernisera arbetsrätten och däribland se över turordningsreglerna. Parterna har å sin sida fört intensiva förhandlingar som resulterat i en principöverenskommelse som ligger till grund för pågående förändringsarbete inom Regeringskansliet. Överenskommelsen innehåller bl.a. förslag till stora ändringar av turordningsreglerna i anställnings- skyddslagen samtidigt som ändringar även görs i parternas huvudavtal. Utskottet anser att målet med förändringsarbetet på området måste vara att utforma regelverket så att det tillgodoser både arbetstagarnas och arbets- givarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Det är välkommet att parternas förhandlingar har präglats av denna inriktning. Utskottet kan således konstatera att turordningsreglerna i anställnings- skyddslagen genom det förändringsarbete som nu bedrivs inom Regerings- kansliet kan förväntas få den riktning ordentliga översyn som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna efterfrågar. Utskottet konstaterar att göra detta. Vidare konstaterar utskottet förändringsarbetet tar sin utgångs- punkt i parternas överenskommelse och att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än olika sätt deltar i dag när det gäller anställningar fortsatta arbetet med den nya anställningsform som parterna föreslår, s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagengenomföra överenskommelsen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskanslieten välkommen ordning för förändringar på området och visar på styrkan i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbetekommer med stort intresse att följa det fortsatta arbetet med att genomföra parternas överenskommelse och utgår från att det kommer att få anledning att återkomma i frågan. Mot bakgrund av ovanstående och särskilt i avvaktan på det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området och vidare arbetet med att genomföra parternas överenskommelse ser utskottet inget behov av att vidta åtgärder med anledning av de möjligheter förslag som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se att det finns något skäl behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför. Företrädesrätten till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌återanställning‌

Utskottets ställningstagande. I motionerna Vad först gäller önskemålet i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade motion 2018/19:838 (S) om att det bör övervägas att införa lagstiftning om att kommunerna ska vara skyldiga att tillhandahålla konsumentvägledning är det enligt utskottets uppfattning viktigt att alla konsumenter oavsett var de bor har tillgång till bestämmelserna en god konsumentvägledning. Den kommunala konsumentvägledningen har en särskilt betydelsefull roll när det gäller att ge stöd till konsumenter som är i behov av rådgivning vid ett personligt möte. När utskottet tidigare behandlat motioner om företrädesrätt till återanställning att det ska vara ett obligatoriskt åtagande för kommuner att tillhandahålla konsument- vägledning har utskottet dock ansett att en sådan reglering skulle innebära en inskränkning av den kommunala självbestämmanderätten som utskottet inte kunde ställa sig bakom (se t.ex. bet. 2009/10:CU1 och bet. 2016/17:CU12). Vidare har Statskontoret ett pågående regeringsuppdrag att bedöma hur det oberoende konsumentstödet fungerar och överväga möjliga förbättringar när det gäller konsumentstödet. Uppdraget ska utgå från en kartläggning av det konsumentstöd som förmedlas via myndigheter och den kommunala konsumentverksamheten. Även det konsumentstöd som ges via de branschfinansierade konsumentbyråerna och det civila samhällets aktörer ska beaktas. Statskontorets uppdrag ligger även i anställningsskyddslagen linje med önskemålen i olika riktning. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 motion 2018/19:2830 (M) vill se över regelverket yrkande 2 om åtgärder för att öka kunskaperna om konsumenternas rättigheter. Enligt utskottet bör resultatet av det pågående utredningsarbetet avvaktas. Utskottet vill vidare peka på att statsrådet Xxxxxxx Xxxxxxxxx vid riksdagens frågestund den 31 januari 2019 förklarade att han under mandatperioden kommer att föra en dialog med Konsumentverket om hur den nationella konsumentupplysningen kan utvecklas. När det gäller yrkandet i motion 2018/19:337 (SD) yrkande 3 om att ta fram informationsmaterial för att ge konsumenterna bättre kunskap om låntagande och hushållsekonomi lämnas exempelvis på Hallå konsuments webbplats information till konsumenter om olika privatekonomiska frågor bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 (V) förstärka företrädesrätten för att bl.a. motverka godtyckliga uppsägningar. Utskottet behandlade likalydande yrkanden under förra riksmötet i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 f.). Utskottet anser att det finns skäl att på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol för att få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder på den svenska arbetsmarknaden. Det finns också skäl att upprepa att reglerna om företrädesrätt till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till att det finns skäl att vrida på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än i dag när det gäller anställningar lån och hushållsekonomi. Mot denna bakgrund finns det inte behov av något initiativ från riksdagens sida med den nya anställningsform som parterna föreslåranledning av motionsyrkandena. Motionerna 2018/19:337 (SD) yrkande 3, s.k2018/19:838 (S) och 2018/19:2830 (M) yrkande 2 bör därför avslås. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställningVad slutligen gäller yrkandet i motion 2018/19:981 (SD) yrkande 5 om att upplysa konsumenterna om fördelarna med att handla svenskproducerade varor anser utskottet att det är viktigt att konsumenterna inför köp av varor kan få adekvat och objektiv information om bl.a. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskansliethållbarhetsfrågor. Utskottet kan däremot inte ställa sig bakom förslaget i motionen. Motionsyrkandet bör givetvis inte föregripa detta arbetedärför avslås. Mot bakgrund av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se att det finns något skäl till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌Märkningsfrågor‌

Utskottets ställningstagande. Utskottet kan konstatera att flertalet av de frågor som tas upp i motionerna berörs i regeringens skrivelse. När det gäller Kristdemokraternas yrkande om likvärdig konkurrens mel- lan Lernia och övriga bemanningsföretag är följande att säga. Som fram- går av skrivelsen finns det två typer av kollektivavtal för den som är anställd hos ett bemanningsföretag. Skillnaden ligger främst i beräkningen av lönen. Avtalet på tjänstemannasidan innebär att arbetstagarna är garante- rade en månadslön baserad på 133 timmar per månad. Efter 18 månader baseras lönen på 150 timmar. LO:s senaste avtal bygger i stället på huvud- regeln att den som är uthyrd ska ha samma lön som de anställda i kundföretaget. Garantilönen baseras på 90 % av genomsnittsförtjänsten under de senaste tre månaderna. För tid då arbetstagaren inte är uthyrd, men arbetar eller deltar i beordrad utbildning, betalas en s.k. personlig lön enligt den lönepraxis som gäller hos bemanningsföretaget. Denna lön får dock inte understiga kollektivavtalets minimilön. Av skrivelsen framgår också att lönen enligt Lernias avtal utgörs av en fast månadslön eller tim- lön på sedvanligt sätt, oavsett hur mycket arbetstagaren varit uthyrd. Att Lernia inte följer någon av huvudmodellerna beror enligt skrivelsen på att dessa avtal slöts före de stora avtalen. Lernias avtal passar inte in i model- lerna. Man föredrog att behålla den egna varianten, vilket enligt skrivelsen medfört att Lernia inte är medlem i Bemanningsföretagen. I motionerna denna fråga kan utskottet liksom Kristdemokraterna konstatera att det är parternas uppgift att träffa kollektivavtal. Det vore dock utskottet främ- mande att som Kristdemokraterna gör spekulera om hur ett förhandlingsre- sultat skulle ha blivit om förutsättningarna varit andra. Det är inte heller aktuellt att avyttra Lernia eller delar av verksamheten. Utskottet ställer sig därför inte bakom motion A1 yrkande 1. Frågan om arbetslöshetsersättning och bemanningsföretag har behand- lats av utskottet tidigare, senast i betänkande 2004/05:AU4. I skrivelsen konstateras nu att det finns en viss särbehandling av arbetslösa som kom- mer från bemanningsföretag. Det är inte någon bestämmelse i lag som särbehandlar denna kategori, men AMS har genom meddelanden till arbets- löshetskassorna informerat om sin syn på hur försäkringen ska gälla i samband med anställning i personaluthyrningsföretag. Detta går tillbaka till ett meddelande nr 5/1996 som i korthet anger att en person som arbe- tar i ett personaluthyrningsföretag får anses vara anställd i den omfattning som han eller hon står till förfogande för bemanningsföretaget, oberoende av hur stor garantilön eller lön medlemmen erhåller. Meddelandet avser endast uthyrd personal. I ett meddelande nr 5/2001 förtydligades saken. Det görs en skillnad mellan uthyrd personal, icke uthyrd personal i uthyr- ningsföretagets egen administration och personal i entreprenadverksamhet. Senare har även IAF (nr 2/2004) informerat om hur ersättningsrätten bör bedömas vid deltid eller vid upprepade anställningar hos företag som hyr ut arbetskraft. En person som sagts upp från ett bemanningsföretag som har tecknat kollektivavtal som innebär att den anställde har en tillsvidare- anställning med lön under de perioder som företaget inte kan erbjuda sysselsättning bör enligt IAF kunna bli berättigad till ersättning under för- utsättning att uppsägningen skett enligt reglerna i lagen om anställnings- skydd och gällande kollektivavtal. I ett annat meddelande nr 4/2004 anger IAF att en arbetstagare inte är att betrakta som arbetslös vid glapp mellan uthyrningarna. Situationen kan enligt IAF jämföras med permittering. I fråga om deltidsarbete är IAF:s uppfattning att arbetslöshetsersättning inte kan lämnas, oberoende av garantitidens omfattning eller den lön som utbe- talas. Skälet är att arbetstagaren i första hand får anses stå till uthyrnings- företagets förfogande. Regeringen anför i sina slutsatser att den beskrivna tillämpningen är föranledd av risken för missbruk. Regeringen gör ingen annan bedömning än den som framkommit i meddelandena från AMS och IAF. Det är nödvändigt att hitta en balans mellan risken för missbruk och den enskildes trygghet. Riskerna överväger i dagsläget enligt regeringens bedömning. Det konstateras att den enskilde har rätt till ersättning under vissa förutsättningar, och att dessa inte alltid är uppfyllda i förhållande till anställningar i eller via ett bemanningsföretag. Regeringen har enligt skri- velsen inte för avsikt att initiera några ändringar av tillämpningen av försäkringen i detta avsnitt föreslås avseende. Utskottet kan för sin del konstatera att frågan handlar om tillämpningen av lagen om arbetslöshetsförsäkring. Den tillämpning som anges i de olika meddelandena bygger till vissa delar inte på en bedömning av förhållan- dena i det enskilda fallet utan på vad en anställning i ett bemanningsföre- tag typiskt sett anses innebära. En antal frågor kan ställas i sammanhanget. Kan en arbetslös heltidssökande, med tanke på de speciella konsekven- serna i a-kassehänseende, vägra att acceptera en anställning i ett beman- ningsföretag och ändå behålla sin arbetslöshetsersättning? Vilken bedöm- ning skulle göras om en tidigare heltidsarbetande accepterat deltid i ett bemanningsföretag? Hur skulle man se på det fallet att en person kombine- rar en anställning på deltid i ett bemanningsföretag med en annan anställ- ning i ett vanligt företag upp till full tid och han eller hon senare blir arbetslös från det senare företaget? Utskottet instämmer i att försäkringen inte får användas som buffert mellan uppdrag av mindre seriösa beman- ningsföretag. Hur enskilda fall ska bedömas avgörs ytterst av domstol. Utskottet förutsätter att regeringen följer tillämpningen och vid behov vid- tar åtgärder kopplade till bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning i anställningsskyddslagen i olika riktning. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 (M) vill se över regelverket för att bl.aförhindra icke godtagbara resultat för enskilda. förbättra rörligheten Kristdemokraterna vill motionärerna för det tredje att karensregeln i kommittémotion 2020/21:176 arbetsförmedlings- lagen slopas. Utskottet kan konstatera att regeln fanns med i den lag (1991:746) som innebar att uthyrning av arbetskraft skildes ut ur begrep- pet arbetsförmedling och legaliserades. Regeln hade det dubbla syftet att motverka försök till kringgående av arbetsrättslig lagstiftning och oönskad rekryteringsverksamhet från uthyrningsföretagets sida (prop. 1990/91:124 s. 55). Den överfördes till den alltjämt gällande 1993 års arbetsförmedlings- lag, som innebar ytterligare liberalisering. Till skillnad från i den äldre lagen riktas regeln nu endast till uthyraren, inte beställaren (prop. 1992/93:218 s. 32). Som regeringen konstaterar kan denna karensregel, sedd ur ett arbetstagarperspektiv, leda till att en person inte kan förändra sin arbetssituation genom att byta anställning, vilket särskilt gäller hos stora arbetsgivare inom en bransch, t.ex. landsting, där bemanningsföretag kan vara den enda alternativa arbetsmarknaden. Om en person ändå väljer att byta anställning kan detta inom vissa branscher i stort sett innebära ett yrkesförbud. Karensregeln hindrar även möjligheterna att konkurrera med lönenivåer. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan. Utskottet kan med detta sammantaget konstatera att de övriga frågeställ- ningar som Kristdemokraterna väckt i motion A1 yrkandena 2 och 3 också är uppmärksammade av regeringen. När det gäller frågan om bemanningsföretag och förmedlingsuppdrag kan utskottet hänvisa till att regeringen har gett AMS i uppdrag att genom samarbete med bemanningsföretagen ge arbetslösa akademiker jobbchans i små och medelstora företag. Arbetsförmedlingen ska ta vara på bemannings- företagens stora kontaktnät. AMS har beslutat om föreskrifter för detta samarbete (AMSFS 2006:3). Sammanfattningsvis anser utskottet att motionerna Sk527 yrkande 4 (Vkd), A1 yrkandena 1–3 (kd), A416 yrkande 1 (kd), A420 yrkande 13 (kd) förstärka företrädesrätten för att bl.aoch bör avslås av riksdagen. motverka godtyckliga uppsägningar. Utskottet behandlade likalydande yrkanden under förra riksmötet De frågor som tas upp i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 f.). Utskottet anser att det finns skäl att på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol för att få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder på den svenska arbetsmarknaden. Det finns också skäl att upprepa att reglerna om företrädesrätt till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till att det finns skäl att vrida på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än i dag socialdemokratiska motionerna när det gäller anställningar med översyn av reglerna för anställda och arbetsgivare i bemanningsföretag, registrering och arbetsmiljöarbete är uppmärksammade i skrivelsen. När det gäller auktorisation avser inte regeringen att för närvarande ta några initiativ men kommer att noga följa utvecklingen. I fråga om registrering ser regeringen i detta läge inget behov av att införa en registreringsskyldig- het. När det gäller den nya anställningsform särskilda situationen som parterna föreslåranställda i bemanningsfö- retag har sägs det att verkningarna av kollektivavtalen i branschen bör avvaktas, s.ksamtidigt som situationen bör beaktas i utredningar som behand- lar anknytande frågor. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställningArbetsmiljöaspekterna beaktas bl.a. Det innebär genom att företrädesrätten reger- ingen gett tilläggsdirektiv till återanställning är ett utredningen om arbetsmiljölagen om effekterna av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar att stärka skyddsombudens möjligheter att verka till förmån för anställda i anställningsskyddslagenbemanningsföretag. Det är således I tilläggsdirektiven (dir. 2005:114) ingår också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskansliet. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbete. Mot bakgrund av det ovan anförda att utreda om pågående förändringsarbete på området och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se att det finns något skäl möjligheter att förstärka skyddet för dem som arbetar i ett entreprenadföretag och som för sin arbetsmiljö i viktiga avseenden är beroende av beställarföretaget, t.ex. vad avser tidsplanering och andra villkor för arbetet. En del av uppdraget för denna utredning (dir. 2004:91) är att också överväga om det är lämpligt att införa en skyldighet för inhyrare av arbetskraft att informera uthyraren om risker i arbetsmiljön och om åtgärder som vidtas för att motverka dessa. Slutbetänkande ska lämnas senast den 1 mars 2007. Motionerna A240 (s), A326 (s) och A358 (s) avstyrks i den mån de inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda. Regeringens skrivelse läggs till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌handlingarna.

Utskottets ställningstagande. I motionerna Utskottet vill inledningsvis slå fast att en central utgångspunkt är att mobbning och andra trakasserier aldrig ska accepteras vare sig i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning arbetslivet eller samhället i anställningsskyddslagen stort. När mobbning förekommer på en arbetsplats drabbas självklart den person som utsätts hårt, men även andra på arbetsplatsen kan drabbas genom att bristerna i olika riktningarbetsmiljön gör att de mår dåligt. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 (M) vill se över regelverket För att arbetsmarknaden ska fungera på önskat sätt och för att bl.amänniskor ska känna sig trygga på sina arbetsplatser är det avgörande att ha ett regelverk som fångar upp mobbning och andra trakasserier. förbättra rörligheten vill motionärerna i kommittémotion 2020/21:176 I kommittémotionerna 2021/22:468 yrkande 4 2 (V) förstärka företrädesrätten och 2021/22:3969 yrkande 13 (L) samt motion 2021/22:4112 yrkande 1 (MP) framställs förslag om att det bör införas en ny lag mot trakasserier i arbetslivet. Som framgått ovan delar utskottet motionärernas grundinställning att mobbning och andra trakasserier är något som aldrig ska få förekomma på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet har inte heller någon annan inställning än motionärerna när det gäller behovet av att ha ett regelverk som ger möjlighet till upprättelse för att de personer som har utsatts för trakasserier i arbetslivet. Utskottet gör dock en annan bedömning när det gäller behovet av nya regelverk på området. Det gällande regelverket inkluderar bl.a. motverka godtyckliga uppsägningararbetsmiljö- lagstiftningen och diskrimineringslagstiftningen. Utskottet behandlade likalydande yrkanden under förra riksmötet konstaterar att det inom ramen för dessa finns bestämmelser som på ett tydligt sätt är inriktade på att fånga upp missförhållanden i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 f.)arbetslivet. Vidare noterar utskottet att regeringen är aktiv i frågan både genom utredningsinsatser och genom tydliga prioriteringar i sin arbetsmiljöstrategi för 2021–2025. Utskottet anser välkomnar att regeringen bevakar denna viktiga fråga. Utskottet kan därför inte se att det finns skäl till något initiativ till regeringen, varför yrkandena bör avslås. I motion 2021/22:4112 yrkande 2 (MP) finns det även ett förslag om att utreda behovet av en ombudsman mot kränkande särbehandling. Utskottet anser även när det gäller detta yrkande att motionärerna har vällovliga ambitioner med sitt förslag. Det är utskottets fasta övertygelse att den typen av förkastligt beteende som motionärerna pekar ut inte ska förekomma på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten våra arbetsplatser och att utsatta personer självklart ska ha rätt till återanställning spelar i upprättelse. Som framgått ovan menar utskottet dock att det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör finns ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt brett regelverk att vända sig till en domstol för att få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder på den svenska arbetsmarknadentillgå. Det finns också skäl att upprepa framhålla att reglerna om företrädesrätt till återanställning Diskrimineringsombudsmannen är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Om parterna en viktig aktör i förhandlingar skulle komma fram till att det finns skäl att vrida på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än i dag när det gäller anställningar med den nya anställningsform som parterna föreslår, s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskanslietmånga sammanhang. Utskottet ser således inte skäl för något initiativ till regeringen, och därför bör givetvis inte föregripa detta arbete. Mot bakgrund av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se att det finns något skäl till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandenayrkandet avslås. Lag mot trakasserier om skydd för den personliga integriteten i arbetslivet‌

Utskottets ställningstagande. Vad först gäller motionsyrkandet om krav på klimatmärkning vid reklam för flygresor och vid köp av flygresor anges i januariavtalet att en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor ska införas. Enligt den angivna tidsplanen i avtalet ska ett uppdrag ges till Luftfartsverket under våren 2019. Klimadeklarationen ska gälla från den 1 januari 2021. Det finns därför inte behov av något tillkännagivande i denna fråga. Motion 2018/19:2255 (L) yrkande 6 bör avslås. När det gäller motionsyrkandet om ursprungsmärkning av varor finns som redovisats ovan bl.a. krav på obligatorisk ursprungsmärkning för vissa livsmedel. Krav om viss ursprungsmärkning finns även i fråga om el. I motionerna januariavtalet anges att det ska införas ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger och i storkök. Livsmedelsverket har haft i uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska kunna göra en anmälan till EU-kommissionen om nationella bestämmelser om en sådan ursprungsmärkning. Enligt januariavtalet ska en proposition lämnas under våren 2020. Vidare anges i januariavtalet att en utredning om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas eller tas om hand ska tillsättas under 2021. Utskottet finner inte anledning att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Motion 2018/19:981 (SD) yrkande 2 bör avslås. När det gäller motionsyrkandet om information om bl.a. arbetsförhållanden för att underlätta bra val vid köp av varor och tjänster har regeringen gett Konsumentverket i uppdrag att i samarbete med Upphandlingsmyndigheten främja tillhandahållandet av tillförlitlig information om produktionsvillkor i andra länder. Riksdagen har beslutat att avsätta medel för detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade ändamål. Vidare har riksdagen tillfört medel för bidrag till bestämmelserna de organisationer inom det civila samhället som tar fram lättillgängliga informationsverktyg för konsumenter om företrädesrätt till återanställning frågor som rör produktionsvillkor i anställningsskyddslagen andra länder. Både det nordiska miljömärket Svanen, EU-miljömärket och flera andra miljömärkningar uppställer socialt ansvarstagande som ett kriterium för märkningen. Utskottet kan således konstatera att det pågår ett arbete som måste anses ligga i olika riktninglinje med motionsönskemålet. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 Motion 2018/19:2861 (C) yrkande 18 bör därför avslås. När det slutligen gäller motionsyrkandet om att utreda möjligheten att införa en obligatorisk märkning av djurtestade kosmetiska produkter råder ett totalt förbud mot djurförsök vid framtagandet av kosmetiska produkter som ska släppas ut på EU/EES-marknaden. I Europaparlamentets och rådets förordning (MEG) vill se över regelverket för nr 1223/2009 om kosmetiska produkter regleras när det är tillåtet att bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna på produktens förpackning och i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 (V) förstärka företrädesrätten meddelanden ange att produkten inte är testad på djur. Vidare har Europaparlamentet nyligen antagit en resolution om ett globalt stopp för kosmetikatester på djur samt ett förbud mot handel med kosmetiska ingredienser och produkter som testats på djur. Resolutionen uppmanar vidare EU att bl.averka för ett världsomfattande förbud mot kosmetikatester på djur inom FN:s ramverk. motverka godtyckliga uppsägningarDåvarande socialministern Xxxxxx Xxxxxxxxxx anförde i sitt frågesvar den 20 juni 2018 att frågan om ett globalt förbud mot djurförsök på området är något som med fördel kan drivas gemensamt på EU-nivå. Utskottet behandlade likalydande yrkanden under förra riksmötet i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 f.)Enligt uppgift från Regeringskansliet har kommissionen gett sitt stöd till Europaparlamentets resolution. Utskottet anser att Enligt utskottets mening finns det finns inte skäl att på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddetföreslå någon åtgärd med anledning av motionen. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningarMotion 2018/19:2691 (SD) bör därför avslås. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol för att få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås Reservationer‌ av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder på den svenska arbetsmarknaden. Det finns också skäl att upprepa att reglerna om företrädesrätt till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till att det finns skäl att vrida på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än i dag när det gäller anställningar med den nya anställningsform som parterna föreslårXxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx (SD), s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskansliet. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbete. Mot bakgrund av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området Xxxxx Xxxxxxx (SD) och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se att det finns något skäl till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌Xxxxxxxx Xxxxxxxx (SD).

Utskottets ställningstagande. I motionerna Utskottet vill inledningsvis slå fast att mobbning och andra former av trakasserier aldrig ska accepteras vare sig på den svenska arbetsmarknaden eller i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning samhället i anställningsskyddslagen stort. Det är självklart att arbetstagare inte ska behöva mötas av mobbning eller andra trakasserier på sin arbetsplats. När mobbning förekommer på en arbetsplats drabbas i olika riktningförsta hand den person som utsätts hårt, men även andra på arbetsplatsen kan drabbas genom att bristerna i arbetsmiljön gör att de mår dåligt. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 (M) vill se över regelverket För att arbetsmarknaden ska fungera på önskat sätt och för att bl.amänniskor ska känna sig trygga på sina arbetsplatser är det avgörande att ha ett regelverk som fångar upp mobbning och andra trakasserier. förbättra rörligheten vill motionärerna i I kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 2023/24:77 (V) förstärka företrädesrätten för yrkande 3 vill motionärerna införa en ny lag mot trakasserier i arbetslivet. Som framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på att bl.a. motverka godtyckliga uppsägningartrakasserier i arbetslivet är något som aldrig ska accepteras på våra arbetsplatser. Utskottet behandlade likalydande yrkanden under förra riksmötet delar också motionärernas uppfattning om vikten av att ha ett regelverk som ger möjlighet till upprättelse för de personer som har utsatts för trakasserier i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 f.)arbetslivet. När det gäller frågan om det finns behov av att införa en ny lag på området gör dock utskottet en annan bedömning än motionärerna. Utskottet anser att vi i dag har ett regelverk i form av bl.a. arbetsmiljölagstiftningen och diskrimineringslag- stiftningen som är inriktat på att fånga upp missförhållanden i arbetslivet. För den som har utsatts för trakasserier eller kränkningar finns det även en möjlighet att polisanmäla händelsen. Det finns skäl att på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol således olika vägar för att få prövat om sin sak prövad rättsligt. Utskottet menar att regelverket är väl avvägt i dessa delar. Vidare konstaterar utskottet att det behövs en arbetsgivare fortsatt hög ambitionsnivå i arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet. Utskottet välkomnar att regeringen har agerat tagit initiativ på området, bl.a. genom uppdrag till Arbetsmiljöverket. Utskottet noterar också den pågående uppföljningen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som bl.a. avser arbetet mot kränkande särbehandling i strid med regelverket eller intearbetslivet. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder på den svenska arbetsmarknadenUtskottet noterar även att området varit föremål för flera utredningar under senare tid. Det finns också skäl att upprepa även i detta sammanhang lyfta fram den roll som arbetsmarknadens parter har för att reglerna förebygga mobbning och andra trakasserier i arbetslivet. Med sin djupa kunskap om företrädesrätt till återanställning arbetsplatserna och möjligheten att fånga upp tidiga signaler om missförhållanden är dispositiva parterna väl lämpade att på det sättet både lokal och central nivå bidra i arbetet mot att avvikelser får göras genom kollektivavtalhålla trakasserier borta från våra arbetsplatser. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till Därmed kan utskottet inte se att det finns skäl att vrida på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna att göra dettanågot initiativ från riksdagen, och därför bör yrkandet avslås. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den Den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än i dag när det gäller anställningar med den nya anställningsform som parterna föreslår, s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskansliet. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbete. Mot bakgrund av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området arbetsmarknadsmodellen och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se att det finns något skäl till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌EU‌

Utskottets ställningstagande. I motionerna Motionerna i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade riktar in sig på förslag om utökad ledighet från arbetet kopplat till bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning i anställningsskyddslagen i olika riktningstart av näringsverksamhet, föräldraskapet och anhörig- omsorg. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 (M) vill se över regelverket för att bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 (V) förstärka företrädesrätten för att bl.a. motverka godtyckliga uppsägningar. Utskottet behandlade likalydande Liknande yrkanden behandlades av utskottet vid upprepade tillfällen under förra riksmötet mandatperioden, senast i betänkande 2019/202017/18:AU8 AU9 (s. 25 f.). Utskottet anser att en stor del av det finns skäl resonemang som framfördes där gäller även för de yrkanden som har framställts under det nuvarande riksmötet. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill på var sitt håll att på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten arbetstagares rätt till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet ska utökas genom att tillåta en längre ledighetsperiod än i dag. Förslagen skiljer sig något åt i hur stor ökningen bör vara; Moderaterna vill gå längst genom att förespråka en fördubbling från dagens sex månader till minst ett år. Utskottet välkomnar det underliggande syftet om att få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder fler företag att växa fram på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser att nya och växande företag har en viktig roll att fylla på framtidens arbetsmarknad. En stor andel av de nya jobb som skapas på arbetsmarknadens skapas just i små och växande företag. Utskottet delar dock inte de båda partiernas uppfattning om behov av generella förändringar på området. När det gäller möjligheten för personer i arbetslivet att utveckla sig själva, t.ex. genom att testa på att driva näringsverksamhet eller göra något annat, noterar utskottet att januariavtalet slår fast att s.k. utvecklingstid ska införas. Enligt överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna ska utvecklingstid införas från budgetpropositionen för 2020 i upp till ett år. Utvecklingstiden ska enligt avtalet möjliggöra kompetensutveckling hos den enskilde. Utskottet noterar att Utredningen för hållbart arbetsliv över tid lämnade ett liknande förslag i sitt delbetänkande (SOU 2018:24). I delbetänkandet föreslås bl.a. att en möjlighet till s.k. utvecklingsledighet för arbetstagare införs. Ledigheten ska enligt förslaget bl.a. kunna ägnas åt att starta näringsverksamhet. Utskottet kommer att följa det vidare arbetet med att genomföra den aktuella delen av januariavtalet med stort intresse. Utskottet noterar att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna var för sig framställer ett antal olika yrkanden som på olika sätt innebär ökad ledighet från arbetet för föräldrar, personer som ska bli föräldrar och anhöriga. Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att föräldrar tar en aktiv del i samtliga delar av sina barns uppväxt, däribland skolgången. Utskottet anser också att de insatser som många människor gör i form av att vårda en anhörig fyller en viktig funktion i samhället. Det finns också skäl system som vi har i dag, med bl.a. en generös rätt till föräldraledighet, är dock utformat på ett sätt som på ett övergripande plan innebär att upprepa vi har en bra grund för att reglerna om företrädesrätt människor ska kunna ta till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtalvara sina intressen som föräldrar och anhöriga. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till Utskottet vill poängtera att det finns skäl en risk att vrida på regelverket en markant utökad ledighet för att ta hand om barn och anhöriga kan påverka jämställdheten negativt, då kvinnor i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare klart större utsträckning än i dag när det gäller anställningar med den nya anställningsform som parterna föreslår, s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagenmän tar ut sådan ledighet. Det är således viktigt att eventuella förslag till förändringar av regelverket beaktar detta. När det gäller eventuella förändringar i riktning mot utökad ledighet delar utskottet uppfattningen som framförs i några av motionerna i detta avsnitt om att situationen för arbetande föräldrar är ett område som bör prioriteras. Det är en grupp där det går att se att risken för psykisk ohälsa är högre än i andra grupper. Många föräldrar får inte tiden att gå ihop och många känner sig tvungna att gå ned i arbetstid. Ofta är det kvinnor som väljer att minska sin arbetstid med t.ex. sämre pensionsutveckling som följd. Som noteras i ett par av motionerna i detta avsnitt är det också ett många föräldrar som har svårt att ta ledigt under skollov och studiedagar. Inte minst gäller det ensamstående föräldrar. Av januariavtalet, som enligt utskottet bör vara styrande för eventuella förändringar på området, framgår nämligen att införandet av en s.k. familjevecka ska påbörjas. Föräldrar till barn mellan 4 och 16 år som arbetar ska få tre lediga dagar inom ramen för föräldraförsäkringen var som de områden som nu utreds inom Regeringskanslietkan ta ut när barnen inte kan vara i skolan på grund av lov, planeringsdagar och liknande. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbetevälkomnar alltså ambitionen hos partierna bakom januariavtalet att underlätta situationen för föräldrar som jobbar. Mot bakgrund Utskottet konstaterar att en del av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se efterfrågas i motionerna i detta avsnitt sannolikt kommer att tillgodoses när vissa överenskommelser i januariavtalet genomförs i praktiken. Utskottet anser därför att det inte finns något skäl till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagenpå området med anledning av motionsyrkandena, som avstyrks. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌Stridsåtgärder‌

Utskottets ställningstagande. Förvärv och entreprenadarbeten som avser småhus utgör för de flesta privatpersoner de ekonomiskt mest betydelsefulla affärerna i deras liv. Det är därför av största vikt att rättsordningen tillhandahåller den enskilde ett gott och tydligt konsumentskydd vid sådana förvärv och arbeten. De tillämpliga reglerna måste innebära en rättvis avvägning mellan parternas intressen. De lagändringar som trädde i kraft 2005 innebar en förstärkning av konsumentskyddet vid förvärv och entreprenadarbeten i fråga om småhus. Genom lagändringarna kom den konsumenträttsliga regleringen av avtal mellan en konsument och näringsidkare som rör småhusentreprenad att undantagslöst vara tvingande till konsumentens förmån. Vidare infördes de särskilda bestämmelserna i konsumenttjänstlagen om småhusentreprenad och regler om färdigställandeskydd. I motionerna i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna lagstiftningsärendet ställde sig lagutskottet bakom regeringens lagförslag och avstyrkte motioner om företrädesrätt till återanställning i anställningsskyddslagen i olika riktning. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 (M) vill se över regelverket för att bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna att regeringen skulle återkomma med ett nytt lagförslag med krav på att vissa avtalsvillkor skulle vara skriftliga och krav på obligatorisk slutbesiktning. Riksdagen följde lagutskottets förslag. Det finns även ett nyligen uppdaterat standardavtal, Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader – ABS 18, som bygger på konsumenttjänstlagens regler. När det gäller möjligheten för en andrahandsköpare av ett småhus att reklamera fel till entreprenören har Högsta domstolen i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 ett avgörande avseende småhusentreprenad ansett att ett avtalat överlåtelseförbud inte har hindrat en förvärvare av huset från att mot entreprenören göra gällande rättigheter som övertagits från beställaren (V) förstärka företrädesrätten för att bl.a. motverka godtyckliga uppsägningar. Utskottet behandlade likalydande yrkanden under förra riksmötet i betänkande 2019/20:AU8 (NJA 2015 s. 25 f.1040). Utskottet anser vill i sammanhanget även peka på att i det uppdaterade entreprenadkontraktet till ABS 18 har en tidigare bestämmelse om att entreprenadkontraktet inte fick överlåtas på någon annan utan den andra partens godkännande tagits bort. Utskottet kan mot den bakgrunden inte se att det finns skäl att på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddetföreslå något initiativ från riksdagen. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningarMotionerna 2018/19:1389 (MP) och 2018/19:2590 (L) yrkande 22 bör därför avslås. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol Tydligare regler för att få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder på den svenska arbetsmarknaden. Det finns också skäl att upprepa att reglerna om företrädesrätt till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till att det finns skäl att vrida på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än i dag när det gäller anställningar med den nya anställningsform som parterna föreslår, s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskansliet. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbete. Mot bakgrund av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se att det finns något skäl till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌fakturors förfallodatum‌

Utskottets ställningstagande. I motionerna Motionerna i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning i anställningsskyddslagen i olika riktning. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 (M) vill se över regelverket för att riktar bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 (V) förstärka företrädesrätten för att bl.ain sig på förslag om utökad ledighet från arbetet kopplad till start av näringsverksamhet, föräldraskap, anhörigomsorg och utlandsstationering. motverka godtyckliga uppsägningarDet finns även ett par yrkanden om semester. Utskottet behandlade likalydande Vissa liknande yrkanden under behandlades av utskottet vid förra riksmötet i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 27 f.). Utskottet anser att en stor del av det finns skäl att på nytt lyfta fram den roll resonemang som företrädesrätten framfördes där även gäller för de yrkanden som har framställts under det nuvarande riksmötet. När det gäller rätt till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol tjänstledighet för att få prövat om en arbetsgivare har agerat bedriva näringsverksamhet föreslås i strid kommittémotionerna 2020/21:3100 yrkande 1 (M), 2020/21:3483 yrkande 6 (M) och 2020/21:708 yrkande 1 (SD) att ledighetsperioden ska fördubblas från dagens sex månader till minst ett år. Utskottet vill i likhet med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder motionärerna se fler och växande företag på den svenska arbetsmarknaden. Som utskottet konstaterat tidigare skapas en stor andel av de nya jobben på arbetsmarknaden just i små och växande företag. Utskottet delar således målbilden i de aktuella motionerna. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning om behovet av utökad ledighet på området utan anser att nuvarande ledighetsperiod är väl avvägd. Det befintliga regelverket ger tillräckligt med utrymme för att uppnå det som efterfrågas av motionärerna även om det inte kan uteslutas att frågan kan aktualiseras i framtiden. Utskottet noterar att motionärerna i partimotionerna 2020/21:2774 yrkande 8 och 29 (KD) och 2020/21:3203 yrkande 40 (KD) samt kommittémotionerna 2020/21:1832 yrkande 1 (SD) och 2020/21:2026 yrkande 1 (SD) framställer olika yrkanden om ökad ledighet från arbetet för föräldrar, personer som ska bli föräldrar och anhöriga. Utskottet står fast vid sin tidigare framförda uppfattning att det är viktigt att föräldrar tar en aktiv del i samtliga delar av sina barns uppväxt. Samtidigt ser utskottet i likhet med vad som tas upp i några av motionerna de svårigheter som många föräldrar som arbetar har. Utskottet anser vidare att de insatser som många människor gör i form av att vårda en anhörig fyller en viktig funktion i samhället. När det gäller frågan om ledighet för vård av anhörig noterar utskottet att Utredningen om genomförande av direktivet om balans mellan arbete och privatliv har undersökt om svensk rätt stämmer överens med det s.k. balansdirektivets rätt till fem dagars ledighet per arbetstagare och år för vård av anhörig. I sitt slutbetänkande slår utredningen fast att det inte behövs några lagändringar för att genomföra direktivets bestämmelser på området (SOU 2020:81 s. 129 f.). Utskottet menar att det system som vi har i dag är utformat på ett sätt som generellt ger en bra grund för att människor ska kunna ta till vara sina intressen som föräldrar och anhöriga. Det finns också skäl att upprepa på nytt påpeka att reglerna utökad ledighet för att ta hand om företrädesrätt till återanställning är dispositiva på det sättet barn och anhöriga riskerar att avvikelser får göras genom kollektivavtalpåverka jämställdheten negativt, eftersom kvinnor i större utsträckning än män tar ut sådan ledighet i dag. Om parterna Utskottet anser att den som vill se en förändring av regelverket i förhandlingar skulle komma fram till nämnda avseenden behöver beakta detta. Utskottet anser inte att det finns skäl att vrida ställa krav på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett regeringen med anledning av de områden aktuella yrkandena. När det gäller yrkandena från ett par enskilda motionärer om semester- ersättning respektive rätt till semester för alla delar utskottet inte den uppfattning som ingår framförs i den princip- överenskommelse motionerna. Utskottet anser att semesterlagen och dess bestämmelser om t.ex. vem som flera av parterna har rätt till semester, längden på semes- terledigheten och nivån på semesterersättningen innebär en bra grundtrygghet för arbetstagarna på den svenska arbetsmarknaden kom överens arbetsmarknaden. Helt i linje med hur den svenska arbetsmarknadsmodellen bör fungera är det möjligt att avtala om under slutet av 2020mer förmånliga nivåer i kollektivavtal, vilket också ofta sker i dag. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än i dag när Utskottet kan således inte ställa sig bakom yrkandena. När det gäller anställningar med den nya anställningsform rätt till tjänstledighet för medföljare vid utlandsstationering som parterna föreslår, s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar lyfts fram i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskansliet. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbete. Mot bakgrund av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder en enskild motion kan inte utskottet se att det finns något skäl till att föreslå några initiativ om företrädesrätten till återanställning regeringen med anledning av vad som anförs i anställningsskyddslagenmotionen. Därmed Utskottet avstyrker utskottet båda motionsyrkandenamot denna bakgrund samtliga motionsyrkanden. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌Stridsåtgärder‌

Utskottets ställningstagande. I motionerna Motionerna i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning i anställningsskyddslagen i innehåller förslag på olika riktning. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 (M) vill se över regelverket former av utökad ledighet från arbetet för att bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 (V) förstärka företrädesrätten för att bl.a. motverka godtyckliga uppsägningarskilda ändamål. Utskottet behandlade likalydande yrkanden har vid upprepade tillfällen under förra riksmötet mandatperioden behandlat liknande yrkanden, senast i betänkande 2019/202016/17:AU8 AU7 (s. 25 f.). Utskottet anser att en stor del av det resonemang som framfördes där gäller även för de yrkanden som framställts under det nuvarande riksmötet. Det finns således inte skäl att på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten i sin helhet upprepa resonemanget. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet vill att arbetstagares rätt till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol tjänstledighet för att få prövat om bedriva näringsverksamhet ska utökas genom att tillåta en längre ledighetsperiod än i dag. Utskottet delar inte denna uppfattning utan anser att dagens regelverk på området överlag är väl avvägt mellan de olika intressen som gör sig gällande. Utskottet noterar också att Utredningen för hållbart arbetsliv över tid i sitt nyligen avlämnade delbetänkande (SOU 2018:24) har lämnat förslag som ligger i närheten av det som yrkas. Utredningen föreslår bl.a. att en möjlighet till utvecklingsledighet för arbetstagare bör införas. Arbetstagare som är etablerade på arbetsmarknaden ska efter överenskommelse med sin arbetsgivare ha möjlighet att ansöka och bli anvisad utvecklingsledighet. Ledigheten, som kan vara mellan tre och tolv månader, ska t.ex. kunna ägnas åt att starta näringsverksamhet. Utredningen föreslår även att det ska införas en utökad rätt till tjänstledighet för arbetstagare som vid sidan av sin anställning vill bedriva näringsverksamhet. Utskottet kommer att följa regeringens vidare beredning av betänkandet med intresse. Ett antal motionsyrkanden från Sverigedemokraterna och Kristdemo- kraterna tar sikte på olika former av ledighet för föräldrar och anhöriga. Utskottet delar visserligen uppfattningen att det är viktigt att föräldrar tar en aktiv del i samtliga delar av sina barns uppväxt, däribland skolgången. Utskottet anser också att de insatser som många människor gör i form av att vårda en anhörig fyller en viktig funktion i samhället. Det system som vi har agerat i strid dag, med regelverket eller intebl.a. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell en generös rätt till föräldraledighet, är dock utformat på ett sätt som råder på den svenska arbetsmarknadenskapar en bra grund för att människor ska kunna ta till vara sina intressen som föräldrar och anhöriga. Det finns också skäl en risk att upprepa utökad ledighet för att reglerna ta hand om företrädesrätt till återanställning barn och anhöriga kan påverka jämställdheten negativt, då kvinnor i klart större utsträckning än män tar ut sådan ledighet. Utskottet noterar även att Utredningen om en modern föräldraförsäkring i sitt nyligen lämnade slutbetänkande (SOU 2017:101) inte pekat på behov av några ändringar i ledighetslagstiftningen i de avseenden som är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtalaktuella i motionsyrkandena. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till Utskottet anser därför att det inte finns skäl att vrida ta initiativ till några förändringar på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns området. När det således möjlighet för parterna att göra detta. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten gäller rätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna ledighet på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020på ett övergripande plan och mer omfattande förändringar, såsom en sjätte semester- vecka som föreslås i ett motionsyrkande, vill utskottet framföra följande. Enligt partsöverenskommelsen Utskottet anser att det är önskvärt att arbetsmarknadens parter så långt som möjligt tar ansvar för vilka närmare arbetsrättsliga villkor som ska före- trädesrätten träda in tidigare än gälla i dag när det arbetslivet. Det gäller anställningar med den nya anställningsform för alla som arbetar i Sverige, oavsett varifrån man kommer och oavsett vilken livssituation man befinner sig i. Genom att parterna tar ett sådant ansvar kan långsiktig stabilitet uppnås, samtidigt som parterna föreslår, s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär själva har möjlighet att företrädesrätten anpassa villkoren till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar förutsättningar som råder i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskanslietrespektive bransch. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbete. Mot bakgrund av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se anser att det finns något skäl till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagenär statens uppgift att skapa förutsättningar för parterna att ta ett sådant ansvar och samtidigt säkerställa vissa grundläggande villkor. Därmed Nuvarande regelverk är överlag väl utformat för att tillgodose just detta. När det särskilt gäller antalet semesterdagar kan utskottet också konstatera att flera kollektivavtal har reglerat det genom att erbjuda en mer generös ledighet än de 25 dagar som gäller enligt semesterlagen (1977:480). Utskottet avstyrker utskottet båda motionsyrkandenamot denna bakgrund samtliga motionsyrkanden. Lag mot trakasserier i arbetslivet‌Stridsåtgärder‌