Common use of Utskottets ställningstagande Clause in Contracts

Utskottets ställningstagande. Utskottet noterar att motionärerna i såväl kommittémotion 2023/24:2464 (C) yrkande 9 som motion 2023/24:2657 (S) uttrycker oro för EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet som hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet har samma ingångsvärde som motionärerna när det gäller vilken roll EU ska ha på arbetsmarknadsområdet, nämligen att svenska intressen ska värnas och att EU ska hållas borta från att lagstifta på områden där unionen inte har befogenhet. Utskottet konstaterar att det under senare år vid flera tillfällen har behandlat förslag till EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Utskottet har då varit konsekvent i sin hållning att arbetsmarknadsfrågor som saknar en gränsöverskridande dimension i första hand självklart bör hanteras på nationell nivå. Det gäller t.ex. i fråga om minimilöner där ett enigt utskott stod bakom ett motiverat yttrande om att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet gav då bl.a. uttryck för att det är medlemsländerna själva som reglerar frågor om löneförhållanden och att EU saknar befogenhet att lagstifta på området. Utskottet konstaterar också att regeringen är tydlig när det gäller inriktningen att den svenska arbetsmarknadsmodellen måste värnas i EU- sammanhang. Utskottet utgår från att regeringen framöver kommer att fortsätta att värna Sveriges intresse överlag och inte minst när det gäller arbetsmarknadsområdet. Utskottet kan således inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ, och därför bör yrkandena avslås. Global Deal‌

Utskottets ställningstagande. Utskottet noterar att motionärerna i såväl kommittémotion 2023/24:2464 kommittémotionerna 2022/23:849 (C) yrkande 9 som motion 2023/24:2657 38 och 2022/23:852 (SC) yrkande 11 uttrycker sin oro för EU-EU- lagstiftning på arbetsmarknadsområdet som hotar den svenska arbetsmarknadsmodellenarbetsmark- nadsmodellen. Utskottet har samma ingångsvärde som motionärerna när det gäller vilken roll EU ska ha på arbetsmarknadsområdet, nämligen att svenska intressen ska värnas och att EU ska hållas borta från att lagstifta på områden där unionen inte har befogenhet. Utskottet konstaterar att det under senare år vid flera tillfällen har behandlat förslag till EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Utskottet har då varit konsekvent i sin hållning att arbetsmarknadsfrågor arbetsrättsliga frågor som saknar en gränsöverskridande gränsöver- skridande dimension i första hand självklart bör hanteras på nationell nivå. Det gäller t.ex. i fråga om minimilöner där ett enigt utskott stod bakom ett motiverat yttrande om att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet gav då bl.a. uttryck för att det är medlemsländerna själva som reglerar frågor om löneförhållanden och att EU saknar befogenhet att lagstifta på området. Utskottet konstaterar också uppfattar det som en stor styrka för Sverige att regeringen är tydlig när det gäller inriktningen enighet råder över partigränserna och dessutom mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden om var gränsen för EU:s befogenheter på arbetsmarknadsområdet går. Utskottet står fast vid sin hållning om att medlemsländernas kompetens på arbetsmarknadsområdet måste respekteras. Utskottet kan inte se att den svenska arbetsmarknadsmodellen måste värnas i EU- sammanhangrelativt nytillträdda regeringen på något vis har gett uttryck för att dess hållning skulle vara en annan än utskottets. Utskottet utgår från att regeringen framöver kommer att fortsätta att värna Sveriges intresse överlag och inte minst när det gäller arbetsmarknadsområdetarbetsmarknadsområdet inom EU-arbetet framöver. Utskottet kan således inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativinitiativ på området, och därför bör yrkandena avslås. Global Deal‌

Utskottets ställningstagande. Utskottet noterar att motionärerna Motionärerna i såväl kommittémotion 2023/24:2464 (C) yrkande 9 som motion 2023/24:2657 (S) detta avsnitt uttrycker samtliga sin oro för EU-vad de upplever som ökade ambitioner från EU när det gäller lagstiftning på arbetsmarknadsområdet arbetsmarknads- området. En gemensam sak för motionärerna är att de alla lyfter fram den europeiska pelaren för sociala rättigheter och de åtgärder som hotar den svenska arbetsmarknadsmodellenhar följt i dess spår som problematisk. Utskottet har samma ingångsvärde som motionärerna när det gäller vilken roll EU ska ha på arbetsmarknadsområdet, nämligen att svenska intressen ska värnas och att EU ska hållas borta från att lagstifta på områden där unionen inte har befogenhet. Utskottet konstaterar att det under senare år vid tid haft flera tillfällen har behandlat förslag att behandla frågor med anknytning till EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Utskottet har då varit konsekvent i sin hållning att arbetsmarknadsfrågor arbetsrättsliga frågor som saknar en gränsöverskridande dimension i första hand självklart bör hanteras på nationell nivå. Det gäller t.ex. i fråga frågan om minimilöner där ett enigt utskott stod bakom ett motiverat yttrande om att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet gav då bl.a. uttryck för att det är medlemsländerna själva som reglerar frågor om löneförhållanden och att EU saknar befogenhet att lagstifta på området. Utskottet konstaterar var också enigt om att det är centralt att medlems- staternas befogenheter på arbetsmarknadsområdet värnas i EU-arbetet och att den inställningen varit en grundbult i det svenska förhållningssättet till EU ända sedan vi gick med i unionen. Utskottet har inte ändrat sin hållning om att medlemsländernas kompetens på arbetsmarknadsområdet måste respekteras. När det gäller motionärernas förslag om att regeringen bör agera på olika sätt för att förhindra ingripande EU-lagstiftning och förslag som inkräktar på den svenska arbetsmarknadsmodellen anser utskottet att regeringen är aktiv i EU-förhandlingar på området. Som exempel är regeringens agerande i förhandlingarna om minimilöner ett gott exempel på när regeringen bedrivit ett mycket aktivt påverkansarbete för att värna det nationella självbe- stämmandet på området. Även i fråga om den europeiska pelaren för sociala rättigheter har regeringen varit tydlig när det gäller inriktningen med sin ståndpunkt om respekt för kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna. Utskottet välkomnar också regeringens hållning i fråga om att den svenska arbetsmarknadsmodellen måste värnas i samarbete på området främst bör ske genom förstärkt erfarenhetsutbyte, inte genom bindande lagstiftning på EU- sammanhangnivå. Utskottet utgår från att regeringen framöver kommer att fortsätta att värna Sveriges intresse överlag och inte minst när det gäller arbetsmarknadsområdetmedlemsstaternas kompetens på arbetsmarknadsområdet inom ramen för EU- samarbetet. Utskottet kan således inte se att det Det finns därför inget skäl för riksdagen att ta något initiativinitiativ till regeringen, och därför yrkandena bör yrkandena alltså avslås. Global Deal‌

Utskottets ställningstagande. Utskottet noterar Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att motionärerna i såväl kommittémotion 2023/24:2464 (C) yrkande 9 som motion 2023/24:2657 (S) uttrycker oro för EU-lagstiftning vidta stridsåtgärder på arbetsmarknadsområdet som hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet har samma ingångsvärde som motionärerna när det gäller vilken roll EU ska ha på arbetsmarknadsområdet, nämligen att svenska intressen ska värnas och att EU ska hållas borta från att lagstifta på områden där unionen inte har befogenhetarbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att det flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under senare år vid flera tillfällen har behandlat förslag till EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdetmandatperioden. Utskottet har då varit konsekvent i står fast vid sin hållning och anser att arbetsmarknadsfrågor det finns skäl att här upprepa en del av vad som saknar en gränsöverskridande dimension i första hand självklart bör hanteras på nationell nivåtidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller t.exför hela regelverket. i fråga om minimilöner där En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett enigt utskott stod bakom ett motiverat yttrande om att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipenarbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet gav då bl.akonstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. uttryck för Utskottet anser fortfarande att det är medlemsländerna själva en modell som reglerar frågor om löneförhållanden överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att EU saknar befogenhet upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att lagstifta på områdetvidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar också att regeringen rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är tydlig när inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller inriktningen konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är fortfarande att den svenska arbetsmarknadsmodellen måste värnas arbetsmarknads- modellen, där regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för både trygghet och tillväxt genom sin förmåga att vara flexibel och utvecklas i EU- sammanhangtakt med tiden. Vidare menar utskottet att de begränsade effekter som visar sig på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar är ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet utgår från kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i kommitté- motionerna 2021/22:3226 yrkandena 4 och 5 (C), 2021/22:4198 yrkandena 31 och 32 (KD) samt motionerna 2021/22:2881 (M), 2021/22:3325 yrkande 18 (M), 2021/22:331 (SD) och 2021/22:2976 (KD). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden visat sig just i frågan om behovet att anpassa rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningar av regeringen framöver kommer utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen. Utskottet anser att fortsätta processen är ett gott exempel på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att värna Sveriges intresse överlag skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att vilja vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna på det sätt som föreslås i kommittémotion 2021/22:464 yrkande 1 (V) är inte en lämplig väg framåt. Avslutningsvis vill utskottet understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst när det gäller arbetsmarknadsområdetvara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl för riksdagen att ta till något initiativinitiativ till regeringen, och därför bör yrkandena samtliga yrkanden avslås. Global Deal‌Utstationering av arbetstagare‌