Vägkategorier exempelklausuler

Vägkategorier. I Sverige finns statliga vägar där vägverket är väghållare och kommunala vägar där re- spektive kommun är väghållare. Det finns dessutom enskilda vägar med och utan statsbi- drag. Dessa fördelar sig enligt nedanstående tabell: Statliga vägar 99 700 km Kommunala vägar 41 600 km Enskilda vägar med statsbidrag 75 000 km Enskilda vägar utan statsbidrag 354 500 km Cykelvägar ingår inte i siffrorna. I Norge har vägnätet delats in i riksvägar, fylkesveger, kommunala vägar och privata vä- gar. Dessa fördelar sig enligt nedanstående tabell: Riksvägar 27 000 km Fylkesveger 27 000 km Kommunala vägar 38 000 km I Norge sköter Statens vegvesen drift och vägunderhåll av riksvägar och fylkesveger. De kommunala vägarna sköts av de 341 kommunerna. Danmark har ca 72 400 km offentliga vägar. Dessa fördelar sig enligt följande: Statliga vägar 3 800 km Kommunala vägar 68 600 km Storebæltsbroen 22 km I Danmark finns det därtill privata vägar. I Danmark är det den offentliga Vejbestyrelsen, som äger och administrerar över de offentliga vägarna. I Finland finns det ca 79 000 km allmänna vägar som administreras av Finlands stat (Väg- förvaltningen). Kommunerna administrerar över ca 26 000 km gator. De enskilda vägarnas förvaltningsnämnder administrerar över ca 80 000 km enskilda vägar. Kommunerna och/eller staten kan medverka i skötsel och underhåll av enskilda vägar. I Island finns det 13 000 km allmänna vägar som administreras av Islands stat (Ve- gagerdin). Kommunerna administrerar över ca 2 000 km gator.

Related to Vägkategorier

  • Räddningskostnad Om den försäkrade haft utgift (räddningskostnad) för att begränsa omedelbart förestående eller inträffad skada som kan föranleda skadeståndsskyldighet som omfattas av försäkringen, betalas ersättning om åtgärderna med hänsyn till omständigheterna varit skäliga. Ersättning betalas dock inte för att avvärja befarad skada på grund av säkerhetsbrist eller defekt hos produkt som den försäkrade levererat. Ersättning betalas inte heller för kostnad för sanering av egen egendom eller på fastighet som ägs, hyrs eller nyttjas av den försäkrade.

  • Räddningskostnader Ersättning betalas för skäliga kostnader som den försäkrade haft för att fullgöra sin räddningsplikt enligt 9.1 (Räddningsplikt), dock högst med det belopp varmed förlusten av det försäkringsmässiga täckningsbidraget minskat. Medför sådan kostnad nytta även under eventuell karenstid eller efter ansvarstidens slut, ersätts högst det belopp som kan anses falla på ansvarstiden med undantag av karenstiden.

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌

  • Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.

  • Teckningskurs Teckningskursen är 2,50 SEK per aktie. Courtage utgår ej.

  • Ändrad sysselsättningsgrad Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen propor- tioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden ändras under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.

  • Uppsägningstider Arbetsgivaren ska iaktta följande uppsägningstider: Anställningsförhållandet har pågått oavbrutet Uppsägningstid

  • Räddningsåtgärder Du ska efter förmåga avvärja skada som kan befaras inträffa och omedelbart försöka begränsa skada som redan inträffat. De anvisningar som vi lämnat ska följas. Vi ersätter skäliga kostnader för åtgärd som vi föreskrivit eller som annars med hänsyn till omständigheterna är rimlig under förutsättning att det inte skäligen hade kunnat begäras att du tidigare skulle ha vidtagit åtgärder för att förebygga skada. Ersättning lämnas inte om du har rätt till ersättning enligt lag, författning, avtal, garanti eller liknande åtagande. Åsidosätter du föreskrifter om räddningsåtgärder kan ersättningen minskas eller falla bort enligt avsnitt M4, Nedsättning av försäkringsersättning.

  • Teckningstid Xxxxxxxx av aktier ska ske under perioden från och med den 17 maj 2018 till och med den 1 juni 2018. Styrelsen i Bolaget äger rätt att förlänga teckningstiden. De äger inte rätt att avbryta emissionen efter det att teckningstiden har påbörjats.

  • Uppsägningstid Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande om inte annat följer av mom. 3:1-5 på nedan: Anställningstid vid företaget Uppsägningstid < 3 år 1 månad 3 år < 6 år 2 månader 6 år och mer 3 månader