Vård vid missbruk och beroende exempelklausuler

Vård vid missbruk och beroende. 5 3.2 Organisering av uppföljning 6 3.3 Uppföljningens syfte och innehåll 6 3.3.1 Nasjonalt kvalitetsindikatorsystem (NKI) 6
Sample 1
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Vård vid missbruk och beroende. 12 4.1.2 Vård- och landskapsreformen 12 4.2 Organisering av uppföljning 13
Sample 1
Vård vid missbruk och beroende. 18 5.2 Organisering av uppföljning 19 5.2.1 Skotska regeringen 19
Sample 1
Vård vid missbruk och beroende. 24 6.2 Organisering av uppföljning 25 6.3 Uppföljningens syfte och innehåll 27
Sample 1
Vård vid missbruk och beroende. Kommunerna har det övergripande ansvaret för patienter med missbruksproblematik, inklusive uppföljning efter specialistvård. Kommunen ska säkra en långvarig kontinuitet genom att följa brukarna över tid. Individuell plan är ett möjligt verktyg för att tillse förankring och kontinuitet för individen i övergången mellan olika tjänster. Kommunala insatser kan exempelvis röra sig om behandling och rehabilitering, boendetjänster, ekonomiskt bistånd, arbetsförmedling, stödsamtal och -grupper eller tjänster i hemmet. Kommunal vård och omsorg, husläkare och specialistvård (annan än den för missbruksbehandling) kan remittera patienten till tverrfaglig specialisert rusbehandling (TSB). TSB ska vara tvärvetenskaplig, vilket innebär att den inkluderar medicinsk, psykologisk och social yrkeskompetens. Vården patienten kan få inom ramen för TSB är omedelbar hjälp, avvänjning, öppenvård (till exempel i form av utredningsarbete, terapi, gruppsamtal eller etablering av läkemedelassisterad rehabilitering, dagcenter eller uppföljning efter utskrivning), så kallad dagbehandling eller dygnsbehandling. Helsedirektoratet finansierar sju regionala kompetenscentrum – Regionale kompetansesentrene på rusfeltet (KoRus) – som har tre huvudsakliga uppgifter: att stimulera utveckling av förebyggande arbete i kommunerna, kompetensutveckling inom kommuner och specialistvård samt nationella spetskompetensområden. Kompetenscentrumen bistår dessutom kommunerna i kartläggning av missbruksproblematik och tjänster och har en viktig roll i förebyggande arbete. För mer information, se: Helsedirektoratet, Nasjonal faglig retningslinje for behandling og rehabilitering av rusmiddelproblemer og avhengighet samt Helsedirektoratet, Nasjonal overdosestrategi 2014–2017.
Sample 1
Vård vid missbruk och beroende. Det huvudsakliga ansvaret för vård och omsorg vid missbruk och beroende vilar på kommunerna. Erbjudna tjänster innefattar social- och hälsovårdens handledning och rådgivning, socialservice som stöder alkohol- och drogfrihet eller minskar skadorna till följd av missbruk, undersöknings-, vård- och rehabiliteringstjänster för sjukdomar som orsakats av missbruk samt specialtjänster inom missbrukarvården. Specialtjänster inom missbruksvården är framförallt A-kliniker och ungdomsstationer. Till A-kliniker kan man söka sig utan remiss och flera kliniker har jourverksamhet. Service för missbrukare erbjuds huvudsakligen inom den avgiftsfria öppenvården och hit hör A- klinikerna. Öppenvården kan ges i form av socialt stöd, avgiftning, gruppterapi, familjeterapi eller rehabilitering. Frågor kring boende och ekonomiskt bistånd utreds också inom öppenvården. Om öppenvårdens tjänster inte är tillräckliga erbjuds anstaltsrehabilitering och avgiftsvård. Institutionsvård är finansierad av hemkommunen och därtill betalar patienten en mindre dygnsavgift efter finansiell förmåga. Tjänster som stöder vården och rehabiliteringen är bland annat boendetjänster, social rehabilitering och dagcenter. Det finns ett antal organisationer för kamrat- eller anhörigstöd, exempelvis Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner.
Sample 1
Vård vid missbruk och beroende. I fallet missbruk och beroende finns det i Skottland 32 stycken Alcohol and drug partnerships (ADP); dvs. vissa HP har avtal med flera ADP. Varje ADP är dock knuten till en enda regional beställare. Hur mycket medel som varje HP/ADP skall motta fastställer den Skotska regeringen utifrån det uppskattade behovet. Det uppskattade behovet baseras främst utifrån den estimerade prevalensen av missbrukare samt socioekonomisk tyngd, se mer under 5.2.1. Vården av drogmissbrukare utgår från den nationella strategin The road to recovery som fastställdes 2008. Strategin fokuserar bland annat på prevention, att främja återanpassning i samhället samt minskad tillgång till narkotika genom lagförande. Till Strategin finns en konkret åtgärdsplan (se länk) som på ett tydligt sätt definierar förväntat utfall, ansvar och tidsperspektiv för varje åtgärd. En uppföljning av planens utfall planeras till 2017-2018. Scotland har även sedan en strategi för att hantera alkohol, Changing Scotland’s Relationship with Alcohol: a framework for action, sedan 2008. Strategin fokuserar bland annat på att begränsa marknadsföringen av alkohol, snabbt erbjuda korta interventioner (Alcohol Brief Interventions, ABIs) till personer med riskbeteende samt höja minimumpriserna på alkohol. 2016 följdes planen upp för sista gången men ett antal indikatorer kopplade till de tidigare målsättningarna, exempelvis alkoholrelaterad dödlighet och alkoholrelaterade vårdtillfällen följs fortsatt. Båda dessa strategier täcker in aspekter som faller inom såväl vård som socialtjänst varför ingen vidare uppdelning mellan dessa kommer att göras. När det gäller vård för spelberoende finns det i Skottland sköts denna inom den reguljära missbruksvården men här saknas uttalad strategi eller ambitioner.
Sample 1
Vård vid missbruk och beroende. Nederländerna erbjuder ett brett utbud av medicinska, psykosociala, psykologiska och behandlingstjänster för personer med alkohol-, drog- och spelmissbruk. Slutenvårdsbehandling erbjuds på 18 kliniker (varav sju är särskilda avdelningar vid psykiatriska sjukhus och resterande regionala missbruksmottagningar). Öppenvårdsbehandling sker via 110 utförare som är spridda över hela landet. De behandlingar som erbjuds är sträcker sig från akuta ”crisis interventions”, substitutionsbehandling, sociala och beteendemässiga interventioner, stödjande psykoterapi och läkemedelsbehandling. Under det senaste decenniet har missbruksbehandlingssystemet genomgått en omfattande omorganisation. En stor serie av utspridda organisationer, med olika mål och målgrupper, slogs samman regionalt. Finansiering av alkohol- och drogbehandlingstjänster är offentlig, från olika källor, såsom folkhälsosäkring, kommuner, ministerier etc.
Sample 1

Related to Vård vid missbruk och beroende

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nodvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Särskilda aktsamhetskrav Du ska vårda din egendom och inte utsätta den för betydande risk att skadas eller förloras. Xxx högt aktsamhetskravet ställs beror bland annat på egendomens art och värde. Har du inte följt aktsamhetskraven kan ersättningen sättas ned, se avsnittet M.6 Nedsättning av försäkringsersättning.

  • Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress

  • Byte och anvisning av elhandelsföretag 8.1 Byte av elhandelsföretag ska genomföras utan särskild kostnad för kunden. Det åligger elnätsföretaget att genomföra byte av elhandelsföretag enligt anmälan från det nya elhandelsföretaget som kunden valt. Elnätsföretaget är skyldigt att genomföra bytet till den dag elhandelsföretaget och kunden kommit överens om såvida anmälan från elhandelsföretaget skett senast 14 dagar innan bytet ska genomföras. Om byte av elhandelsföretag och/eller balansansvarig inte skett på föreskrivet sätt kommer det tidigare elhandelsföretaget att fortsätta leveransen, respektive balansansvaret att kvarstå på den tidigare balansansvarige tills bytet kan äga rum. 8.2 Det åligger elnätsföretaget att efter att anmälan om nytt elhandelsföretag eller ny balansansvarig inkommit underrätta anmälande elhandelsföretag om anmälan är fullständig eller ofullständig. Vid fullständig anmälan ska elnätsföretaget bekräfta lämnade uppgifter samt om anmälan avser nytt elhandelsföretag ange beräknad årsförbrukning i uttagspunkten. Vid ofullständig anmälan ska det av underrättelsen framgå vad som är ofullständigt/felaktigt i anmälan. 8.3 Om en kund saknar avtal om elleverans med ett elhandelsföretag är elnätsföretaget enligt lag skyldigt att anvisa kunden ett sådant (anvisat elhandelsföretag). Elnätsföretaget ska utan dröjsmål underrätta kunden om vilket elhandelsföretag som anvisats och om kundens möjligheter att byta elhandelsföretag. 8.4 Lämnar elnätsföretaget en anvisning enligt punkten 8.3 till kunden ska elnätsföretaget samtidigt underrätta det anvisade elhandelsföretaget om detta.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Förvaring av säkerhetskopia Säkerhetskopia av modifierad programvara och datainformation ska förvaras skild från originalet på sådant sätt att original och kopia inte kan skadas vid samma skadetillfälle. Detta medför att original och säkerhetskopia ska förvaras i skilda byggnader.