Hälso- och sjukvårdssystem exempelklausuler

Hälso- och sjukvårdssystem. I Norge drivs både socialtjänst och primärvård av de 428 kommunerna. Specialistvården sköts av fyra regionale helseforetak (RHF), till vilka 27 helseforetak (HF) finns knutna. RHF:erna ansvarar för styrning och finansiering, medan helseforetaken är utförare av vården, dvs. sjukhus och kliniker. Inom primärvården har patienten möjlighet att ansluta sig frivilligt till en fastlege (husläkare) som är förpliktigad att prioritera sina fasta patienter enligt Fastlegeordningen. Om specialistvård är aktuellt har patienten rätt att själv välja sjukhus. Liksom i Sverige betalar patienten en egenavgift för sjukvård hos husläkare och jourmottagning upp till en viss summa – därefter erhålls frikort. Blir man inlagd på sjukhus och är medlem i folketrygden betalar man inte för vården eller medicinerna. Folketrygden är Norges offentliga socialförsäkring och sköts av Helseøkonomiforvaltningen (HELFO). Helse- og Omsorgsdepartementet står för den centrala styrningen med ett övergripande ansvar för att befolkningen ska få goda och likvärdiga hälso- och sjukvårdstjänster. Verkställandet av politiska beslut sköts av Helsedirektoratet, som också ser till att lagar och regler följs. Helsedirektoratet inför riktlinjer och bedriver uppföljning av dels folkhälsa och levnadsförhållanden, dels utvecklingen av hälso- och sjukvårdstjänster. Xxxxxxx har direktoratet ett övergripande ansvar för den nationella hälsoberedskapen. Forskning och utveckling för bättre tjänster inom hälsa och välfärd utförs av organisationen SINTEF, som bedriver forskning även inom andra områden.
Sample 1
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Hälso- och sjukvårdssystem. Vård och omsorg benämns ”social- och hälsovård” i Finland. Både primärvård och socialvård, dvs. socialtjänst, tillhandahålls av de kommunerna (311 stycken). I vissa fall har flera kommuner gått ihop i så kallade samkommuner (184 stycken). Specialistvården sköts av de 21 sjukvårdsdistrikten. Därutöver tillhandahålls viss specialistvård av universitetssjukhusen utifrån upptagningsområden som benämns miljondistrikt. Patienten betalar klientavgift för vården upp till en viss summa, varefter frikort erhålls. Patientens hemkommun står för den faktiska kostnaden av tillhandahållen vård.1 Ansvarigt departement är Social- och hälsovårdsministeriet, vilket står för central styrning och lagstiftningsarbete. Institutet för hälsa och välfärd (THL) följer upp befolkningens hälsa och välfärd och utvecklar främjande åtgärder. Institutet samlar in och producerar forsknings- och statistikbaserad information och administrerar THL landets indikatorbank, Sotkanet.
Sample 1
Hälso- och sjukvårdssystem. I Skottland är sjukvård och socialtjänst offentligt finansierad genom den nationella organisationen National Health service (NHS) Scotland. NHS Scotland omsätter 12,2 miljoner pund (2016) vilket motsvarar 40 % av den självstyrande riksdelens budget. Ansvaret för att leverera vård är fördelad till 14 regionala vårdgivare, så kallade health boards (HP), som i sin tur är indelade i flera så kallade Health and Social care partnerships utifrån vårdområde.
Sample 1
Hälso- och sjukvårdssystem. I Nederländerna finansieras all hälso- och sjukvård genom privata sjukvårdsförsäkringar som är obligatoriskt för alla invånare. Försäkringsbolagen förväntas sköta sina inköp strategiskt så att utförare av vården konkurrerar både på kvalitet och pris. I tillägg till den obligatoriska försäkringen köper majoriteten av nederländarna (84 %) ytterligare försäkring på frivillig basis, vanligen från samma försäkringsbolag som de tecknat den obligatoriska försäkringen via. I den obligatoriska försäkringen ingår bland annat besök hos husläkare, sjukhus och specialister, tandvård och fysioterapi upp till 18 års ålder, mediciner samt vård vid psykisk ohälsa, såväl akut vård och öppenvård som slutenvård. Ansvarig myndighet för hälso- och sjukvård i Nederländerna är Ministry of Health, Welfare and Sport (VWS). Inom ministeriet återfinns det Nationella institutet för hälso- och sjukvård (Zorginstituut Nederland, ZiNL) som är den instans som bestämmer vilken vård som ingår i den obligatoriska sjukvårdsförsäkringen. ZiNL ansvarar även för att publicera kvalitetsstandarder för olika verksamheter att förhålla sig till (motsvarande Socialstyrelsens föreskrifter). The Dutch Healthcare Autority (NZA) är en självständig administrativ myndighet inom VWS som ansvarar för att sätta takpriser för vad olika typer av vård får kosta patienter i egenavgift. NZA är även Nederländernas tillsynsmyndighet för både utförare av vård och försäkringsbolag. Tillsyn sker efter behov baserat på egna uppföljningsanalyser samt patientanmälda brister. Patienten väljer själv husläkare. De flesta nederländare är registrerade hos en husläkare, även om det inte finns ett formellt krav på detta. Val av vårdgivare inom specialistvård är fritt för patienten, men remiss från husläkare krävs. Nederländernas modell för socialtjänst skiljer sig dock från Sverige på flera sätt. Liksom inom vården tillhandahålls merparten av dessa tjänster av ideella/privata organisationer som finansieras av staten, lokala myndigheter och socialförsäkringen. Under de senaste tio åren har det även skett en professionalisering där ett flertal organisationer gått från att vara välgörenhetsorganisationer till professionella tjänsteleverantörer. Ett exempel på detta är DZB-Leiden som skapades 1996 med syfte att hjälpa personer med inlärningssvårigheter och psykisk sjukdom att få arbete. Ett flertal av de ansvarsområden som i Sverige faller på kommuner och försäkringskassan hanteras i Nederländerna som utvecklingsprogram/projekt. Exak...
Sample 1
Hälso- och sjukvårdssystem. Estlands hälso- och sjukvårdssystem är strikt uppdelat i olika funktioner där styrning och förvaltning utfår från socialministeriet och dess byråer, den estniska sjukförsäkringsfonden och oberoende privata vårdleverantörer. Socialministeriet och dess byråer ansvarar för utveckling av nationell hälsovårdspolitik och lagstiftning, efterlevnad av lagar och riktlinjer, insamling och analys av indikatorer kopplade till produktion och ekonomi för enskilda leverantörer samt legitimering av vårdpersonal och licensiering av anläggningar. Både Socialministeriet och lokala myndigheter (liknande kommuner) finansierar socialtjänsten. På Socialministeriets hemsida anges dock att: Det estländska sjukvårdssystemet stöptes om i grunden efter Sovjetunionens fall. Vården utgår från familjeläkare som innehar primärvårdsuppdrag och agerar gatekeeper i systemet. I Estland finns idag ca 800 företag som erbjuder familjeläkartjänster, 70 % av dessa drivs fortfarande som enskilda bolag med bara en verksam läkare. Samtliga medborgare i Estland måste vara listad hos en familjeläkare, som i sin tur ansvarar för att ha antalet listade personer inte understiger 1200 eller överstiger 2000. Ur beställarsynvinkel hanteras alla sjukvårdskostnader via den estniska sjukförsäkringsfonden (EHIF). EHIF driver det nationella, obligatoriska sjukförsäkringssystemet och utför vissa kvalitetssäkringsaktiviteter. Det nationella sjukförsäkringssystemet täcker cirka 95 % av befolkningen med förebyggande och behandlande tjänster. Försäkringen finansieras av inkomstskatt för anställda samt arbetsgivaravgifter och statliga bidrag för vissa befolkningsgrupper. Ersättning utgår i enlighet med tecknade serviceavtal (service descriptions) där servicekvalitet (inklusive väntetider) ofta ingår. För mer information om det estländska hälso- och sjukvårdssystemet, besök gärna denna hemsida.
Sample 1

Related to Hälso- och sjukvårdssystem

  • Hälso- och sjukvård För hälso- och sjuk- och tandvårdsinsatser har region/landsting ansvar och gällande avtal mellan respektive kommun och region/landsting gäller. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmäld till Socialstyrelsens vårdgivarregister. Uppdragsgivaren ska alltid informeras när en hälso- och sjukvårdsinsats är påkallad och påbörjas. Då kommunen är uppdragsgivare för vården vid stödboende och den enskilde är i behov av insatser från två huvudmän ska alltid en individuell plan upprättas. Kostnadsansvaret ska framgå i den individuella planen. Bedöms behovet kvarstå efter att placering avslutats ska en planering finnas för hur det medicinska vårdbehovet ska tillgodoses. Droganalyser, akut tand- och läkarvård bekostas av vårdgivaren. I de fall vårdgivaren har läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal knuten till sig ska deras insatser specificeras avseende innehåll och kostnad såväl i den individuella planen som i faktura alternativt debiteras rätt huvudman direkt. Alla läkemedel bekostas av den placerade, exempelvis vid substitutionsbehandling. Uppdragsgivaren har inget läkemedelsansvar. Alla vårdgivare ska ha rutiner för att hantera och förbättra såväl somatisk som psykisk hälsa under placeringen. Särskilt ska barns behov av tandvård beaktas. Vårdgivaren har ett särskilt ansvar att uppmärksamma risksituationer där den placerade personen riskerar att falla mellan stolarna mellan olika huvudmän – ex om en hälso- och sjukvårdsinsats eller tandvårdsbehandling inte hinner slutföras innan placeringstidens slut. Hälso - och sjukvård: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar) Svar: Ja

  • Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.

  • Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nodvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

  • Rätten till sjuklön och sjukanmälan Mom. 1:1 Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom. 2:2, 2 st. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom. 3 - 6. Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjukpe- riod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Mom. 1:2 När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- förande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått an- mälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).

  • Upprättande och godkännande av röstlängd Val av en eller två justeringsmän

  • Särskilda säkerhetsföreskrifter Utöver bestämmelserna i avsnitt 2.9 Säkerhetsföreskrifter gäller följande särskilda säkerhetsföreskrifter.

  • Lön och anställningsvillkor för anställda Ersättningen till ledande befattningshavare ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Styrelsen ska årligen upprätta förslag till nya riktlinjer och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Styrelsen ska följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller, i förekommande fall, andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Styrelsens beslut om ersättning till ledande befattningshavare fattas med beaktande av stämmans antagna riktlinjer, varigenom det säkerställs att ersättningen ryms inom riktlinjerna. Skriftligt beslutsunderlag, som uppvisar bolagets kostnad, upprättas alltid innan beslut om enskild ersättning tas.