Överväganden och slutsatser kring insyn och kontroll exempelklausuler

Överväganden och slutsatser kring insyn och kontroll. Vattenfall tycks på ett framgångsrikt sätt ha konsoliderat och effektiviserat verksamheten i Tyskland på relativt kort tid. Valet av bolagsstruktur har dock avgörande betydelse för möjligheterna till insyn och kontroll för bolags- ledning, utsedda revisorer och Riksrevisionen. På grund av den bolagsform som Vattenfalls verksamhet i Tyskland drivs i är moderbolagets legala möjligheter till insyn och kontroll i sina dotterbolag i Tyskland begränsade. Vattenfall bedömer dock själv att man på annat sätt har tillfredsställande insyn i och kontroll av verksamheten i Tyskland. Detta motsägs inte av Riksrevisionens granskning. Enligt tysk lagstiftning har Riksrevisionen ingen rätt att få tillgång till in- formation direkt från det börsnoterade Vattenfall Europe AG p.g.a. att en aktiebolagsrättslig likabehandlingsregel aktualiseras visavi minoritetsägare. Riksdagen har valt att organisera en del av sin kontrollmakt genom att ge Riksrevisionen ett långtgående mandat att granska statliga bolag och deras förehavanden. Enligt 2 § lagen om revision av statlig verksamhet m.m. (SFS 2002:1022) får Riksrevisionen bland annat granska En grundläggande förutsättning för en effektiv revision är att det finns praktiska möjligheter till insyn oavsett i vilket land eller inom vilka rättsliga strukturer verksamheten bedrivs. Riksrevisionens slutsats är att • den svenska staten, genom Riksrevisionen eller andra kontrollorgan, inte har erforderliga kontrollmöjligheter i Vattenfall Europe AG där staten utövar bestämmande inflytande och indirekt uppfattas stå som garant för de investeringar som genomförts. Det kan konstateras att den möjlighet som enligt lag tillkommer Riksrevisionen inte är tillämpbar för detta bolag. Detta påverkar den svenska statens möjligheter att följa upp och värdera de möjligheter och risker som detta ägande innebär.

Related to Överväganden och slutsatser kring insyn och kontroll

  • Tvist och tillämplig lag Tvist i anledning av Avtaletska avgöras av allmän domstol, varvid svensk rätt ska tillämpas.

  • Beskrivning av huvuddragen i kreditprodukten Typ av kredit TUOHI Mastercard, fortlöpande kredit Det sammanlagda kreditbeloppet Detta är den övre kreditlimit eller det totala belopp som ställs till förfogande genom kreditavtalet. 2 000 - 10 000 euro Villkoren för uttaget Här anges när och hur pengarna kan lyftas. Kredittagaren kan göra det första inköpet på kredit genast efter att kreditbeslutet godkänts. Fortsatta inköp/kontantuttag kan kredittagaren göra efter att han fått kortet. Kreditavtalets löptid Krediten som anslutits till kortet gäller tillsvidare. Betalningsrater och, i förekommande fall, i vilken ordning dessa ska fördelas mellan olika fordringar Du måste betala följande: Krediten återbetalas i månadsrater som omfattar ränta på obetalt kapital, en avgift som hanför sig till tillhandahållande av konto och amortering av krediten. Månadratens belopp är en avtalad procentandel av skuldsaldot vid faktureringstidpunkten. Om till exempel 1 500 euro av krediten har utnyttjats och om amorteringsprocenten är fyra (4) är månadsraten 60 euro. Övriga avtalsenliga avgifter ska betalas i anslutning till den månads- raten, enligt den avtalade förfallodagen. Det totala belopp som ska betalas Detta är det lånade kapitalet plus ränta och eventuella övriga kostnader i samband med krediten. Det totala kreditbeloppet beror på utnyttjandet av krediten, återbetalningen av den och kreditavtalets löptid. Det uppskattade totala kreditbelopp som ska betalas, om krediten uppgår till exempel till 1 500 euro, inklusive räntor och kostnader, är 1 710 euro utifrån antagandet att kredittiden är ett år, räntan på krediten (06.2019) samt avgifterna och provisionerna är oförändrade under hela kredittiden och krediten återbetalas i 12 lika stora rater med en månads intervall. I kalkylen har avgiften som hanför sig till tillhandahållande av konto och avgiften för pappersfaktura beaktats. Begärda säkerheter Detta är en beskrivning av den säkerhet som ska ställas i samband med kreditavtalet. Krediten beviljas utan säkerhet.

  • Försäkran och läkarintyg Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom. Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

  • Tvistelösning och tillämplig lag Tvist i anledning av dessa villkor eller därmed sammanhäng- ande rättsfrågor ska slutligt avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. Dessa villkor och därmed sammanhängande rättsfrågor ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att införa en proportionalitetsprincip och sympatiåtgärder. Utskottet hänvisar bl.a. till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 18 (M), 19 (C), 20 (V), 21 (KD) och 22 (L) samt särskilt yttrande 5 (C).

  • Säkerhet och sekretess Personuppgiftsansvarig och Personuppgiftsbiträdet ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas enligt Avtalet. Parterna ska därvid följa Region Skånes instruktioner för informationssäkerhet som redogjorts för i 7.11.1.

  • Vem försäkringen gäller för och försäkrad verksamhet Försäkringen avser i försäkringsbrevet angiven verksamhet och gäller för försäkringstagaren såsom innehavare av försäkrad rörelse.

  • Tillämplig lag och tvistelösning Rättigheter och skyldigheter enligt Kontraktet regleras av svensk rätt med undantag av dess lagvalsregler.

  • Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Val av en eller två justeringsmän

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.