Ramavtal avseende laddningsbara korttjänster för statliga myndigheter
Diarienummer Dnr 2020/192
2020-11-11
Ramavtal avseende laddningsbara korttjänster för statliga myndigheter
Mellan
Svenska staten genom Riksgäldskontoret och
ICA banken AB
Riksgäldskontoret | SE-103 74 Stockholm, Sweden | Besök: Olof Xxxxxx xxxx 00, Xxxxxxxxx | Xxx.xx. 202100-2635 Telefon x00 0 000 00 00 | Fax x00 0 00 00 00 | E-post: xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx | xxx.xxxxxxxxxx.xx
Innehåll
10. Vidareutveckling av Tjänsterna 8
11. Priser och prisjusteringar 8
16. Antidiskriminering och hållbarhet 10
18. Överlåtelse av Ramavtalet 11
21. Uppsägning av Ramavtalet 12
25. Tvister och tillämplig lag 15
4. Kravspecifikation för laddningsbara förbetalda kort 23
5. Kravspecifikation för laddningsbara efterbetalda kort 24
1. Ramavtalsparter
Mellan Staten genom Riksgäldskontoret, 103 74 Stockholm med organisationsnummer 202100-2635 (nedan kallad ”Riksgälden”) och ICA Banken AB org. nr 516401-0190 med adress: Box 4075 16940 Solna, (nedan kallad ” Leverantören”), har följande avtal (”Huvudavtalet”) slutits,
(tillsammans med tillhörande bilagor nedan benämnt ”Ramavtalet”). Riksgälden och Leverantören benämns nedan gemensamt för Parterna.
2. Definitioner
Nedanstående begrepp ska definieras enligt följande, om inte annat framgår av Ramavtalet eller annars uppenbarligen följer av omständigheterna:
Kontrakt: Det avtal inklusive tillhörande bilagor som sluts mellan Leverantören och Myndighet under Ramavtalet.
Ramavtalsperioden: Perioden under vilken Ramavtalet är giltigt. Huvudavtal: Detta ramavtalsdokument exklusive bilagor.
Kortanvändaren: Fysisk privat person som använder det laddningsbara kortet med dispositionsrätt.
Myndighet/-er: Under Ramavtalet avropsberättigad part/-er. Alla statliga myndigheter under regeringen som vid var tid ingår i den statliga redovisningsorganisationen inklusive de statliga affärsverken och Sveriges Riksbank.
Tjänst/-er: Laddningsbara korttjänster som levereras under Ramavtalet.
3. Avtalshandlingar
Ramavtalet består av nedan angivna handlingar. Om handlingarna innehåller oklarheter eller uppgifter som strider mot varandra ska handlingarna gälla i nedanangiven ordning om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat:
a. Tillägg till och ändringar i Ramavtalet
b. Detta Ramavtal, jämte tillhörande bilagor angivna nedan
c. Riksgäldens upphandlingsdokument
d. Leverantörens lämnade anbud
Följande bilagor ingår i detta Ramavtal:
1. Bilaga Laddningsbara korttjänster (denna bilaga ska preciseras och baseras på Leverantörens anbud)
2. Bilaga Avropsberättigade
Vid eventuella motsägelser mellan innehållet i detta Huvudavtal och bilagorna gäller Huvudavtalet före bilagorna. Bilagorna gäller utan inbördes rangordning.
4. Ramavtalets omfattning
Ramavtalet avser upphandling av laddningsbara korttjänster. Upphandlingen omfattar följande tjänsteområden:
• Laddningsbara kort förbetalt, inklusive infrastruktur och/eller
• Laddningsbara kort efterbetalt, inklusive infrastruktur Riksgälden garanterar inga volymer under Ramavtalet.
5. Ramavtalsperiod
Ramavtalet gäller från och med den 1 juli 2021 till och med den 30 juni 2024, med rätt, för Riksgälden att därefter förlänga Ramavtalet med ett (1) år till och med 30 juni 2025, varefter Ramavtalet upphör att gälla utan föregående uppsägning. Myndigheter kan avropa från Ramavtalet från den 1 juli 2021.
Tjänster under Ramavtalet får levereras från och med den 1 januari 2022.
Meddelande om förlängning av Ramavtalet ska lämnas av Riksgälden senast sex (6) månader innan Ramavtalet löper ut. Att Ramavtalet upphört att gälla ska inte påverka giltigheten av Kontraktet som ingåtts under Ramavtalets giltighetsperiod.
6. Kontaktpersoner
Parterna ska utse minst en kontaktperson vardera, med övergripande ansvar för Ramavtalet. Kontaktpersoner och kontaktuppgifter för Ramavtalet är:
Riksgälden:
Postadress: 103 74 Stockholm
Besöksadress: Xxxx Xxxxxx Gata 17 111 44 Stockholm E-post xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx
Kontaktperson: Xxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxx Xxxxxx Telefon: 00 000 00 00 00 0000000
Mobil: 000 000 00 00 000 0000000
E-post: xxx.xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx xxxx.xxxxxx@xxxxxxxxxx.xx
Leverantören:
Postadress: Box 4075
Besöksadress: 169 04 Solna
Kontaktperson: Xxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Mobil: 000 0000000 / 000 0000000
E-post: Xxxxxxx.xxxxxxxx@xxx.xx Xxxxxx.xxxxxxx@xxx.xx
Kontaktperson hos Leverantören ska ha behörighet att på Leverantörens vägnar och med denne bindande verkan företräda Leverantören i frågor avseende Ramavtalet. Parterna ska skyndsamt skriftligen meddela varandra om eventuella byten av kontaktpersoner eller ändring av kontakt-uppgifter.
Riksgälden har rätt att efter begäran få av Leverantören utsedd kontaktperson utbytt.
7. Språk
All kommunikation och dokumentation ska vara på svenska om inte annat överenskommits.
8. Avrop från Ramavtalet
8.1 Avropsberättigade
Avrop under Ramavtalet kan göras av alla statliga myndigheter som vid var tid ingår i den statliga redovisningsorganisationen inklusive de statliga affärsverken och Sveriges Riksbank.
En uppdaterad förteckning över myndigheter i den statliga redovisningsorganisationen finns på Ekonomistyrningsverkets hemsida, xxxxx://xxxxxxxxxxxxxx.xxx.xx/
Av Bilaga Avropsberättigade framgår vilka myndigheter som ingår i den statliga redovisningsorganisationen.
8.2 Avropsrutin
Myndigheten skickar avropsförfrågan till den mailadress som Leverantören har angett. Leverantören ska alltid lämna avropssvar på en avropsförfrågan.
8.3 Kontrakt
När Myndigheten avropat Leverantören för den aktuella Tjänsten ska ett skriftligt Kontrakt ingås mellan Myndigheten och Leverantören. Myndigheten och Leverantören ingår i samband därmed de produkt- och eventuella kommunikationsavtal som är nödvändiga för att Tjänsten ska kunna tillhandahållas.
9. Leverantörens åtagande
9.1 Tjänster
Leverantören ansvarar för att Tjänsterna under Ramavtalet uppfyller de krav på Tjänsterna som anges i detta Ramavtal med bilagor. Leverantören ska uppfylla alla de i upphandlingsdokumentet ställda kraven under hela Ramavtalstiden inklusive giltighetstiden på Kontraktet. Leverantören ska vid avrop tillhandahålla tjänster som omfattas av Ramavtalet och i enlighet med vad som anges i Ramavtalet. Leverantören ska, utan kostnad för Riksgälden avhjälpa brister i Tjänsterna som utgör avvikelse från Ramavtalet och som åberopas av Riksgälden, med den skyndsamhet som omständigheterna, enligt Riksgäldens skäliga bedömning, kräver. Leverantören får inte skicka reklam och dylikt till Myndigheter eller Kortanvändaren. Leverantören ska alltid samråda med Riksgälden innan utskick av informationsmaterial och dylikt sker till Myndigheten eller kortanvändaren. Leverantören ska inte erbjuda någon form av rabatter, bonuspoäng, incitamentsprogram eller liknande för Tjänsterna.
Leverantören åtar sig att på ett för såväl Parterna som för Myndigheten smidigt och effektivt sätt avveckla och överlämna sina åtaganden under Ramavtalet i samband med och inför Avtalsperiodens slut, oaktat anledningen till avslutet.
9.2 Legala krav och tillstånd
Leverantören ska inneha samtliga tillstånd och godkännanden som erfordras för att Leverantören ska kunna uppfylla sina förpliktelser under Ramavtalet.
9.3 Rapportering
Leverantören ska till Riksgälden löpande rapportera betydande eller återkommande reklamationer från Myndigheter och/eller Kortanvändare avseende brister i Tjänsterna. Leverantören ska kvartalsvis skicka statistik till Riksgälden för uppföljning av offererade tjänster som angivet i Riksgäldens upphandlingsdokument.
Riksgälden har rätt att göra ändringar i vilken information som ska finnas med i rapporteringen.
10. Vidareutveckling av Tjänsterna
Leverantören ska aktivt och löpande se över rutinerna och formerna för utförandet och utformningen av Tjänsterna för att analysera hur Tjänsterna kan förbättras och bättre möta Riksgäldens och statens nuvarande och framtida behov. Leverantören förbinder sig att, utan särskild anmaning från Riksgälden eller Myndighet och utan särskild ersättning, vidta den vidareutveckling och de förbättringar av Tjänsterna som föranleds av effektiviserade rutiner, teknikutveckling i fråga om relevanta IT-system respektive förändringar i branschpraxis.
Utöver vad som sagts ovan ska Parterna under Ramavtalsperioden, i nära samarbete, fortsätta utvecklingen av Tjänsterna med utgångspunkt från statens förändrade och framtida behov.
11. Priser och prisjusteringar
11.1 Priser
För Tjänster gäller de priser som anges i Bilaga ”Laddningsbara korttjänster” Priserna är angivna exklusive mervärdesskatt. I förekommande fall tillkommer lagstadgad mervärdesskatt.
Priserna får inte justeras under Ramavtalsperioden på annat sätt än vad som framgår i punkt 11.2.
Leverantören äger inte rätt till annan ersättning, såsom faktureringsavgift, påslag, förseningsavgift eller dylikt, än som har angivits i Ramavtalet eller följer
av tvingande lag. Leverantören äger inte heller rätt till ersättning för byte av kort eller annan åtgärd till följd av teknisk utveckling.
11.2 Prisjusteringar
Leverantören har rätt att justera priset för en Tjänst om det är påkallat till följd av lagstiftning, annat tvingande regelverk eller myndighetsåtgärd och detta medför ökad kostnad för Leverantören. Sådan justering av priset ska maximalt motsvara den reella kostnadsökningen för Leverantören. Leverantören ska visa den reella kostnadsökningen för Riksgälden. Vardera parten kan påkalla prisjustering vid en förlängning av Ramavtalet. Prisjusteringen vid förlängning av Ramavtalet ska baseras på förändringar i konsumentprisindex.
Prisjusteringen får dock uppgå till högst 75% av förändringen i sådant index. Basmånad för justering utgör juli 2021.En part som önskar påkalla prisjustering ska senast tre (3) månader innan det nya priset ska börja gälla skriftligen framställa begäran härom.
12. Fakturering
Leverantörer ska enligt lag (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling fakturera elektroniskt. Leverantören står själv för de eventuella kostnader som det innebär att sätta upp och använda de standarder som refereras till i upphandlingsdokumentationen. Leverantören ska senast vid Ramavtalets ikraftträdande kunna sända elektronisk faktura enligt minst ett av följande alternativ. För beskrivning av standarder, se SFTI (Single Face To Industry).
PEPPOL BIS Billing - Via av Myndighet anvisad leverantörsportal. (med leverantörsportal menas en webbaserad portal som är ansluten till Myndighets e-handelssystem och till vilken leverantörer kan logga in för att sända fakturor.)
13. Uppföljning av Ramavtal
13.1 Uppföljning
Ramavtalet ska följas upp genom uppföljningsmöten som hålls en gång per kvartal mellan Leverantören och Riksgälden för att tillvarata erfarenheter och iakttagelser om tillämpningen av Ramavtalet. Exempel på uppföljningspunkter är att säkerställa att Leverantören följer villkoren i Ramavtalet och att fånga upp Leverantören synpunkter på Ramavtalet. Till uppföljningsmötena ska under den gångna perioden sedan senaste uppföljningsmötet inträffade incidenter eller händelser som hade kunnat bli en incident med påverkan på Myndighet eller Riksgälden redovisas skriftligt.
Riksgälden har rätt att kräva information från Leverantören avseende alla punkter och omständigheter i 13 kap. 3 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, eller stadgande som ersätter detta, under hela Ramavtalsperioden.
13.2 Avtalsrevision
Riksgälden ska äga rätt att genomföra revision i syfte att kontrollera att Leverantörens anbud och åtagande är i enlighet med Ramavtalet. Revision omfattar även Leverantörens underleverantörer i de fall sådana ingår i Ramavtalet. Leverantören ska på begäran tillhandahålla de dokument som behövs för att genomföra revisionen. Riksgälden har rätt att ta hjälp av en utomstående kontrollorganisation. Sådan revision får även omfatta kontroll av debitering, kontroll av åtaganden samt intervjuer av personal. Under revisionen ska Leverantören vara behjälplig i rimlig utsträckning, vilket inkluderar att ge tillgång till lokaler. Riksgälden ska svara för kostnaden av sådan revision förutsatt att Leverantören fullgjort sina åtaganden i enlighet med Xxxxxxxxxx. I annat fall ska Leverantören svara för kostnaden för revisionen inklusive sådana interna kostnader som Riksgälden drabbas av på grund av revisionen.
14. Underleverantörer
Leverantören ansvarar för underleverantörer såsom för egen verksamhet. De underleverantörer som finns angivna i Leverantörens anbud för vissa Tjänster ska anses godkända för respektive Tjänst. Byte av underleverantör får inte ske utan Riksgäldens skriftliga godkännande. Leverantören garanterar att varje underleverantör under Ramavtalet är bunden av samma sekretessbestämmelser som Leverantören är under Ramavtalet.
15. Försäkringar
Leverantören och av denne anlitad underleverantör ska teckna och under avtalstiden vidmakthålla egendomsförsäkring, ansvarsförsäkring och samtliga de försäkringar som Leverantören/underleverantör enligt tillämpliga lagar och författningar är skyldigt att inneha. Försäkringsvillkoren ska vara sedvanliga för en verksamhet av här aktuellt slag. Leverantören ska, när Riksgälden så begär, tillhandahålla bestyrkta kopior av samtliga relevanta försäkringsbrev som bevis på att försäkringspremier erlagts.
16. Antidiskriminering och hållbarhet
Riksgälden vill säkerställa att de tjänster som levereras under Ramavtalet är
producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Leverantören ska ha rutiner för att identifiera, mäta och följa upp sitt hållbarhetsarbete och löpande arbeta med att förbättra sin miljöpåverkan. Detta gäller även för Leverantörens underleverantörer. Leverantören åtar sig att vid utförande av Tjänsten i Sverige följa diskrimineringslagen (2008:567). Om Riksgälden vid uppföljning av om Leverantören följer åtagandet finner att Leverantören enligt en lagakraftvunnen dom brutit ett förbud mot diskriminering enligt diskrimineringslagen ska avtalsvite utgå med 50 000 kr.
17. Sekretess
Leverantören förbinder sig att inte röja eller på något sätt utnyttja uppgift som part får del av genom tillkomsten eller genomförandet av detta Ramavtal utöver röjande eller nyttjande som följer av tillämplig lag. Leverantören åtar sig därvid och ansvarar för att samtliga de medarbetare och underleverantörer Leverantören sysselsätter med uppdrag under Xxxxxxxxxx har gjorts uppmärksamma på sekretess enligt Xxxxxxxxxx samt vad som i övrigt följer av vid var tid gällande lag eller föreskrift avseende sekretess. Sekretess enligt denna punkt gäller även efter det att Ramavtalet i övrigt upphört att gälla mellan Xxxxxxxx.
18. Överlåtelse av Ramavtalet
Leverantören äger inte rätt att, helt eller delvis, överlåta eller pantsätta rättigheter eller skyldigheter enligt Xxxxxxxxxx till annan utan att det skriftligen godkänts av Riksgälden. Leverantören äger inte utan Riksgäldens föregående skriftliga tillåtelse överlåta fordringar eller andra anspråk (inklusive bl.a. krav på skadestånd) hänförliga till Ramavtalet till någon tredje part. Riksgälden äger rätt att överlåta samtliga rättigheter och skyldigheter enligt Xxxxxxxxxx till ny organisationsform för det fall Riksgälden byter till sådan ny organisationsform.
19. Ändringar och tillägg
Ändringar och tillägg till Ramavtalet ska, för att vara giltiga, vara skriftliga och undertecknade av för respektive part behörig person. Detta gäller även utfästelser, medgivanden och överenskommelser i anslutning till Ramavtalet. Riksgälden förbehåller sig rätten att företa ändringar av Xxxxxxxxxx och Tjänster som föranleds av ändringar i gällande rätt avseende penningtvätt.
20. Meddelandeskyldighet
Parterna ska omgående och skriftligen informera den andre parten om xxxxxxxxx eller situationer som kan föranleda ändringar eller förseningar av fullgörandet av åtagandena under Ramavtalet.
Leverantören ska utan dröjsmål skriftligen meddela Riksgälden om det framstår som sannolikt att endera av nedan angivna händelser kommer att inträffa eller redan har inträffat:
1. Utbyte av kontaktperson och/eller förändring av dennes kontaktuppgifter;
2. Väsentlig ändring av Leverantörens ägarförhållanden eller avyttring av väsentlig del av Leverantörens verksamhet;
3. Intrång i tredje mans tillkommande rättighet;
4. Leverantören har begärts i konkurs;
5. Leverantören inleder ackordsförhandlingar;
6. Leverantören ansöker om företagsrekonstruktion;
7. Leverantören träder i likvidation;
8. Leverantören ställer in sina betalningar;
9. Leverantören tillgångar utmäts, eller
10. Leverantören annars kan anses vara på sådant obestånd att Leverantören inte kan förväntas fullgöra sina åtaganden. Denna meddelandeskyldighet medför inte ansvarsbefrielse eller frångående av andra i Ramavtalet angivna villkor.
21. Uppsägning av Ramavtalet
Riksgälden ska ha rätt att säga upp Ramavtalet till upphörande omedelbart eller vid den tidpunkt som Riksgälden bestämmer om någon, enligt Riksgäldens skäliga bedömning, väsentlig omständighet inträder som påverkar Leverantörens möjlighet att fullgöra sina avtalsförpliktelser.
Exempel på sådana väsentliga omständigheter kan vara att:
1. Det enligt Riksgäldens skäliga bedömning finns anledning att anta att Leverantören inte kommer att fullgöra sina förpliktelser under Xxxxxxxxxx,
till exempel om Leverantörens förlorar relevanta tillstånd att bedriva verksamhet som omfattas av Ramavtalet;
2. Omständighet föreligger vilken skulle utesluta en leverantör att delta i en offentlig upphandling enligt 13 kap 1 § och 2 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling eller stadgande som ersätter detta;
3. Omständighet föreligger vilken skulle utesluta en leverantör att delta i en offentlig upphandling enligt 13 kap 3 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling eller stadgande som ersätter detta. Det vill säga om Leverantören till exempel:
a. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud;
b. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande;
c. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen;
d. har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta; eller
e. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts in avseende 13 kap. 3 § punkt 1 - 8. lag (2016:1145) om offentlig upphandling eller stadgande som ersätter detta;
4. Tillgång som tillhör Leverantören utmäts;
5. Tillhandahållen Tjänst, helt eller delvis, är behäftad med fel eller brist som inte är obetydlig och, förutsatt att rättelse är möjlig, inte vidtar rättelse inom 30 dagar från anmaning härom;
6. Leverantören inte längre uppfyller de ska-krav som ställts i upphandlingen och de enligt anbudet uppfyllda bör-krav och denna brist är väsentlig eller om rättelse är möjlig, inte vidtar rättelse inom 30 dagar från anmaning härom; eller
7. Leverantören i annat avseende inte fullgör sina förpliktelser enligt Xxxxxxxxxx eller annars handlar i strid mot dessa förpliktelser och förutsatt att rättelse är möjlig, inte vidtar rättelse inom 30 dagar från anmaning härom. Rätten att säga upp Ramavtalet enligt denna punkt 7) förutsätter att åsidosättandet av Ramavtalet inte är av ringa betydelse för Riksgälden.
Det åligger Leverantören att omedelbart underrätta Riksgälden om förevara av eller risk för omständigheter som nämnts under denna punkt 21 ”Uppsägning av Ramavtalet” föreligger.
Vid uppsägning enligt denna punkt 21 ”Uppsägning av Ramavtalet” ska Riksgälden ha rätt till ersättning för skada med den begränsning som framgår av punkt 22 ”Skadestånd” nedan.
22. Skadestånd
Leverantören ansvarar för och ska ersätta Riksgälden för den skada som den vållar dessa genom fel eller försummelse. Riksgälden ansvarar för och ska ersätta Leverantören för den skada Riksgälden vållar Leverantören genom fel eller försummelse. Rätten till skadestånd är begränsad till direkt förlust.
Denna begränsning gäller inte vid skada som förorsakats genom uppsåt eller grov vårdslöshet. Har Riksgälden sagt upp Ramavtalet enligt punkt 21
”Uppsägning av Ramavtalet” ovan äger Riksgälden rätt till skadestånd motsvarande samtliga av Riksgäldens kostnader för att avveckla Ramavtalet, byte av leverantör samt för alla merkostnader och övrig skada.
23. Force Majeure
Part ska vara befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra sina åtaganden enligt Xxxxxxxxxx om underlåtenhet har sin grund i omständighet utanför parts kontroll som förhindrar parts fullgörande av åtagande enligt Xxxxxxxxxx.
Omständigheter som befriar part från påföljd enligt Xxxxxxxxxx ska bl.a. vara krig eller krigsfara, uppror eller upplopp, mobilisering eller oförutsedda militärinkallelser av större omfattning, rekvisition, terrorism, brist på elförsörjning, valutarestriktioner, arbetsmarknadskonflikt där inte part själv är föremål för eller vidtar sådan konflikt samt ändrade anslag eller direktiv från statsmakterna. För att vara befriad från påföljd åligger det den part vars fullgörande hindras att snarast skriftligen meddela den andra parten om hindret. Förhindrad part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekter av hindret samt återuppta fullgörandet av åtagandet som förhindras så snart detta praktiskt kan ske. Då förhindret pågått i mer än 30 dagar äger den part vars åtagande inte varit förhindrande rätt att omedelbart skriftligen säga upp Ramavtalet helt eller till de delar vars fullgörande varit förhindrade med iakttagande av en månads uppsägningstid.
24. Meddelanden
Meddelanden under Xxxxxxxxxx ska lämnas genom bud, rekommenderat brev eller e-post till Parternas kontaktperson och kontaktuppgifter angivna i punkt 6 ”Kontaktpersoner” ovan.
Meddelande ska anses ha kommit part tillhanda om:
1. avlämnat med bud: vid överlämnandet;
2. avsänt med rekommenderat brev: tre dagar efter avlämnandet för postbefordran; och
3. avsänt med e-post: vid mottagandet.
25. Tvister och tillämplig lag
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen av Ramavtalet eller därmed sammanhängande rättsförhållande ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan Parterna. Tvister som inte kan lösas på detta sätt ska avgöras av svensk allmän domstol och i första instans av Stockholms tingsrätt. Svensk lag ska gälla för tolkningen och tillämpningen av Ramavtalet
26. Undertecknande
Ramavtalet har upprättats i två (2) likalydande exemplar, varav Parterna har tagit var sitt.
Stockholm den 18/11 2020
Staten genom Riksgäldskontoret
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Avdelningschef Statens internbank Jurist
Ica Banken AB
Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx
Bilaga
2. Administrativa villkor
2.1 Hantering av personuppgifter
Riksgälden tar ansvar för att de personuppgifter som lämnas till Riksgälden behandlas på rätt sätt. De personuppgifter som lämnas till Riksgälden behandlas i enlighet med dataskyddsförordningen.
Personuppgifter avser all typ av information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person, till exempel namn, adress, e-postadress och mobilnummer. Riksgälden, organisationsnummer: 202100-2635, är personuppgiftsansvarig och ansvarar för att personuppgifter behandlas i enlighet med gällande lagstiftning.
I samband med anbudsgivning i en upphandling samlar Riksgälden in personuppgifter som t.ex. namn, -postadress, adress och mobiltelefonnummer.
Ändamålet med behandlingen är att kunna genomföra upphandlingen (allmänt intresse) och om avtal/ramavtal ingås, att kunna fullgöra avtalet/ramavtalet.
Personuppgifterna kommer inte att överföras till ett land utanför EU eller EES. De insamlande personuppgifterna ingår i vad som hos Riksgälden blir allmänna handlingar och kommer att lagras och bevaras, enligt arkivlagstiftningen. Riksgälden följer dessa regler om bevarande och gallrar allmänna handlingar i enlighet med gällande gallringsregler och beslut. Vid frågor kring dataskydd kontaktas Riksgäldens dataskyddsombud på xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx. Klagomål på Riksgäldens behandling av personuppgifter kan ställas till Datainspektionen som är tillsynsmyndighet på området.
Anbudsgivaren ansvarar för att de personer vars personuppgifter som finns i anbudet får del av ovanstående information.
2.2 Sekretess
Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (”OSL”) råder det sekretess för uppgifter som berör anbud till dess att tilldelningsbeslut har fattats. Efter
det att en upphandling har avslutats gäller som huvudregel att anbud och andra i upphandlingen ingående uppgifter blir offentliga.
Om anbudsgivare anser att uppgifter i anbudet omfattas av sekretess ombeds anbudsgivaren precisera vilka uppgifter det gäller och lämna en motivering till på vilket sätt anbudsgivaren skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut. Att anbudsgivaren begärt sekretess är ingen garanti för att uppgifterna i fråga kommer att omfattas av sekretess. Vid en begäran om utlämnande är det Riksgälden som enligt OSL genomför och beslutar om en sekretessprövning i varje enskilt fall. Ett beslut av Riksgälden att uppgift omfattas av sekretess kan överklagas till Kammarrätten.
a. Anbudsgivaren ombeds lämna information om vilka delar eller uppgifter i anbudet som anbudsgivaren önskar ska omfattas av sekretess.
Ica bankens svar: Ingen särskild sekretess begärs.
b. Anbudsgivaren ombeds motivera och konkretisera vilken skada denne skulle lida om uppgiften/-xxxx xxxx.
3. Krav på leverantören
3.1 Uteslutningsgrunder och krav på leverantören
I detta avsnitt anges uteslutningsgrunder samt de kvalificeringskrav som anbudsgivaren ska uppfylla. Syftet med avsnittet är att säkerställa att inga uteslutningsgrunder föreligger samt att anbudsgivare som erhåller ramavtal/avtal har nödvändig ekonomisk, teknisk och yrkesmässig kapacitet för att fullgöra avtalat åtagande.
3.2 European Single Procurement Document (ESPD)
ESPD-systemet är en ordning för leverantörsprövning som innebär att anbudsgivaren i anbudet endast intygar att den inte ska uteslutas enligt 13 kap. 1-3 §§ LOU samt uppfyller kvalificeringskraven i upphandlingen (avsnitt 3 Krav på leverantören). Detta görs genom en s.k. egenförsäkran i ett standardformulär, ESPD. Egenförsäkran är ett preliminärt bevis på att uteslutningsgrunder inte föreligger och att kvalificeringskraven uppfylls.
Riksgälden får begära in bevis/intyg avseende kvalificeringskrav från anbudsgivare när som helst under upphandlings-förfarandet. Anbudsgivare är
inte skyldiga att använda ESPD-formuläret utan kan välja mellan att fylla i formuläret eller att lämna in samtliga efterfrågade bevis med anbudet.
Riksgälden är skyldig att alltid begära in bevis/intyg innan tilldelningsbeslut fattas beträffande den/de leverantör/-er som ska tilldelas ramavtal.
Anbudsgivare rekommenderas att ha efterfrågade bevis/intyg till handa, eftersom uppgifterna ska kunna tillhandahållas utan dröjsmål.
Om anbudsgivare väljer att använda ESPD-formuläret och åberopar andra företags kapacitet för att uppfylla kvalificeringskrav ska ett ifyllt ESPD- formulär lämnas för varje sådant företag.
3.3 Tillstånd för bedrivande av verksamhet Anbudsgivare ska vara ett auktoriserat institut för kortverksamhet i Sverige och direkt eller indirekt ha tillstånd från Finansinspektionen att bedriva kortverksamhet i Sverige eller inneha motsvarande tillstånd- i hemlandet. Riksgälden kommer som ett led i anbudsutvärderingen att kontrollera svenska anbudsgivare. Utländska bolag ska med sitt anbud bifoga dokumentation från hemlandet.
Anbudsgivaren intygar att tillstånd finns.
3.4 Åbropande av andra företags kapacitet Anbudsgivaren har möjlighet att åberopa andra företags kapacitet för att uppfylla krav som avser ekonomisk- och finansiell ställning eller teknisk och yrkesmässiga kapacitet. Dessa ska anges i anbudet. Detta gäller även i de fall kapacitet åberopas från ett företag inom samma koncern om dessa är separata juridiska personer med olika organisationsnummer. Om anbudsgivaren åberopar kapacitet hos ett annat företag kommer Riksgälden att kontrollera att
detta företag uppfyller de krav på kapacitet som företaget åberopas för samt att det inte finns skäl att utesluta företaget enligt 13 kap. 1-3 §§ LOU (se uteslutningsgrunder i avsnitt 3.5).
3.5 Underleverantör
Anbudsgivaren kan använda underleverantör för att genomföra hela eller delar av avtalat åtagande.
Med underleverantör avses en juridisk eller fysisk person som avtalad leverantör anlitar för att fullgöra hela eller delar av det åtagande som följer av ramavtalet/avtalet. Det gäller även om underleverantören ingår i samma koncern som anbudsgivande företag om företagen är separata juridiska
personer med olika organisationsnummer. Innan ramavtal/avtal tecknas med vinnande anbudsgivare kommer Riksgälden att kontrollera att eventuell/-a åberopad/-e underleverantör/-er inte är föremål för uteslutningsgrunder enligt avsnitt 3.6.
a. Avser anbudsgivaren använda underleverantör vid genomförandet av åtagandet enligt avtalet?
b. Om anbudsgivaren avser att använda underleverantör, ange vilken del av uppdraget det är aktuellt för.
3.6 Obligatoriska uteslutningsgrunder Anbudsgivaren ska intyga att denne inte är föremål för någon uteslutningsgrund. Detta krav gäller även företag vars kapacitet anbudsgivaren åberopar, enligt avsnitt 3.4, för att uppfylla kvalificeringskrav. Anbudsgivaren ska tillse att åberopat företag skriver under bilaga Sanningsförsäkran för åberopat företag. En undertecknad Sanningsförsäkran ska laddas upp och bifogas anbudet i TendSign för vart och ett av de företag vars kapacitet åberopas.
3.6.1 Brott som innebär uteslutning
Anbudsgivare kommer att uteslutas från deltagande i upphandlingen om det kommer till Riksgäldens kännedom att anbudsgivaren är dömd för vissa fall av organiserad brottslighet, bestickning, bedrägeri och penningtvätt, terroristbrott, finansiering av terrorism och människohandel. Det finns även en skyldighet att utesluta leverantörer som dömts för bestickning. Den fullständiga regleringen av dessa brott återfinns i 13 kap. 1 § LOU.
Anbudsgivare ska uteslutas även om en företrädare för den juridiska personen (anbudsgivaren) ha dömts för brott enligt ovan. Anbudsgivare ska lämna en försäkran nedan om att det inte föreligger skäl till uteslutning. Anbudsgivaren försäkrar att denne inte belastas av någon av uteslutnings-grunderna i 13 kap. 1
§ LOU: Ange datum, ort och namn på den som intygar (behörig företrädare) i kommentarsfältet
3.6.2 Inbetalning av skatter och socialförsäkringsavgifter
I enlighet med 13 kap. 2 § LOU är obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter en obligatoriskt uteslutningsgrund. Detta innebär att anbudsgivaren ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av skatter och socialförsäkringsavgifter. Riksgälden kommer att kontrollera detta genom att inhämta uppgifter från Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och/eller
kreditupplysnings-företag. Anbudsgivande företag som inte har sitt säte i Sverige kontrolleras genom motsvarande intyg från ansvariga myndigheter/instanser i det egna landet.
3.7 Frivilliga uteslutningsgrunder
Riksgälden får utesluta anbudsgivare om Riksgälden får kännedom om att vissa missförhållanden föreligger. Om sådant missförhållande upptäcks kommer leverantören får tillfälle att förklara omständigheterna i det specifika fallet och vilka åtgärder som eventuellt har vidtagits för att läka missförhållandet.
Grunderna för uteslutning i sådant fall anges kortfattat nedan (se 13 kap. 3 § för fullständig reglering).
a. Åsidosättande av tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter
b. Konkurs eller liknande förfarande, likvidation, tvångsförvaltning eller ackord eller avbruten näringsverksamhet.
c. Allvarliga fel i yrkesutövningen
d. Överenskommelser med andra som syftar till att snedvrida konkurrensen.
e. Intressekonflikt på grund av deltagande i upphandlingsförfarandet
f. Direkt eller indirekt deltagande i förberedelserna av denna upphandling
g. Uppsägning, skadestånd eller liknande av ett tidigare avtal med en upphandlande myndighet
h. Oriktiga uppgifter, undanhållit information eller otillbörlig påverkan i samband med upphandlingen
Anbudsgivaren intygar att denne inte belastas av någon av grunderna a – h ovan. Om anbudsgivaren svarat Ja ovan: ange omständigheterna i det specifika fallet
3.8 Registreringsskyldigheter
Anbudsgivare ska vara registrerade i aktiebolags-, handels- eller föreningsregister eller motsvarande register som förs i den stat där leverantörens verksamhet är etablerad.
3.9 Ekonomisk och finansiell ställning Anbudsgivare ska ha en sådan ekonomisk ställning och finansiell stabilitet att denna kan upprätthålla ett långsiktigt ramavtal/avtal. Som underlag för
bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska och finansiella ställning kommer Riksgälden att inhämta en kreditupplysning från affärs- och
kreditupplysningsföretaget Upplysningscentralen (UC). För att anbudsgivaren ska anses ha en stabil ekonomisk och finansiell ställning ska anbudsgivaren på anbudsdagen minst uppnå riskklass 3, enligt UC:s riskklassificering. Om en anbudsgivare får en lägre riskklassificering än riskklass 3 ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla kraven på ekonomisk ställning och finansiell stabilitet om
a) och/eller b) nedan är uppfyllda.
a. Anbudsgivaren lämnar en sådan förklaring att det anses klarlagt att anbudsgivaren har motsvarande ekonomisk stabilitet.
b. Moderbolag eller annan garant lämnar en garanti för anbudsgivarens ekonomiska stabilitet. Ett sådant intyg ska vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Det ska framgå att garantin gäller för hela avtalsperioden.
Efterfrågad kreditrating samt kraven på stabil finansiell ställning ska i dessa fall på motsvarande vis redovisas och uppfyllas av moderbolaget/garanten.
Anbudsgivare som inte är juridiska personer, som är nystartade företag eller som av annan anledning inte kan erhålla en risk-klassificering från UC kan redovisa sin ekonomiska kapacitet och finansiella stabilitet på annat sätt. Bevis kan utgöras av bankgaranti, koncerngaranti eller senaste resultaträkning, revisorsintyg eller annan ekonomisk redovisning som visar att kravet är uppfyllt.
a. Anbudsgivaren intygar att kravet uppfylls
Leverantör: Bifogar under punkt C senaste årsredovisning jämte delårsrapport till styrkande av ICA Bankens ekonomiska och finansiella ställning. Avseende efterfrågad resultaträkning hänvisar vi särskilt till sid 5-6 i delårsrapporten.
b. I förekommande fall bifogas en förklaring till lägre risk klassificering Riskklass lämnas ej av UC för bankaktiebolag.
Senaste resultaträkning se Delårsrapport sid 5
c. I fall där risk-klassificering inte kan erhållas bifogas ett intyg eller liknande som bevis 2 bifogade filer Delårsrapport-ICA Banken 2020.pdf, Årsredovisning-ICA Banken 2019.pdf
3.10 Organisation, teknisk förmåga och yrkesmässig kapacitet
Anbudsgivaren ska antingen själv eller med hjälp av annat företag (se avsnitt
3.4 om att åberopa kapacitetsföretag) ha en organisation med kapacitet som är tillräcklig för att denne ska kunna fullgöra uppdraget och upprätthålla kvalitet under den tid avtalet är i kraft. Anbudsgivaren ska inneha och kunna uppvisa dokumenterade tekniska och personella resurser samt inneha tillräcklig erfarenhet för att utföra uppdraget.
3.10.1 Tidigare erfarenhet
Anbudsgivaren ska lämna en presentation av anbudsgivande företag. Anbudsgivaren ska namnge och bifoga tre (3) referenskunder med liknande kortlösningar. Referensuppdrag inom den egna organisationen godtas inte och referensuppdragen ska avse olika uppdragsgivare.
Inlämnade referensuppdrag ska vara på minst 500 utgivna kort per kund och år och ska innehålla:
Uppdragsgivarens organisation med kontaktuppgifter En kort beskrivning av uppdraget och dess omfattning. Tidpunkten för referensuppdragets genomförande, uppdraget får inte vara äldre än tre (3) år från sista anbudsdag.
a. Lämna i fritextsvar en kortfattad presentation av anbudsgivande företag, dess organisation och kapacitet, alternativt hänvisa till bilaga där presentation lämnats:
ICA Banken har tillstånd att bedriva bankverksamhet och står under Finansinspektionens tillsyn. ICA Banken är ett helägt dotterbolag till ICA Gruppen AB – ett av Nordens ledande detaljhandelsföretag med fokus på mat, hälsa och miljö. ICA Banken erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster som förenklar vardagen och ger koll på ekonomin. ICA Banken tillsammans med dess helägda dotterbolag ICA Försäkring AB har kontor i Solna, Borås och Växjö. Sammanlagt arbetar närmare 500 personer i dessa bolag. Bankens verksamhet bedrivs inom de två affärsområdena Privataffären och Företagsaffären. Inom affärsområdet Företagsaffären ryms bland annat banktjänster till ICA-handlare,
konceptet ”Bank i butik”, presentkort där försäljning sker till företag samt kontantkortstjänsten som funnits sedan 2010 där vi erbjuder olika former av kortlösningar till kommuner, myndigheter och externa företag som kan upphandla tjänsten. Vi hyr ut betalterminaler till ICA- butiker och tillhandahåller en digital betalningslösning för ICA
Gruppens bolag. I slutet av 2019 hade ICA Bankkoncernen cirka 840 000 bank- och försäkringskunder. För mer info se bifogad
årsredovisningen i stycke 3.9 c där även ytterligare beskrivning finns om verksamheten. b. Lämna kortfattad beskrivning av referenskund 1 med uppgift om kontaktperson och kontaktuppgifter samt tidpunkt för uppdragets genomförande.
3.11 Systematiskt miljöarbete
Riksgäldens miljöarbete är certifierat enligt ISO 14001. För Riksgälden är det viktigt att leverantörer till Riksgälden bedriver ett aktivt arbete för att begränsa sin miljöpåverkan. Regeringens mål är bl.a. att öka användningen av miljökriterier, att använda inköp som ett strategiskt verktyg för att nå miljömål och att öka användningen av etiska krav och skäliga arbetsvillkor. Riksgälden kan därför komma att följa upp leverantörens arbete med miljöpåverkan under ramavtalsperioden.
Vald leverantör ska därför bedriva ett aktivt arbete för att begränsa sin miljöpåverkan.
Leverantören ska vid tillhandahållande av Tjänst kontinuerligt arbeta med att förbättra och ta hänsyn till miljöaspekter för att förebygga och undvika negativ miljöpåverkan. Det handlar t.ex. om åtgärder för att minska konsumtion och slöseri av negativt miljöpåverkande resurser som elektricitet, plast eller papper etc.
3.12 Sanningsförsäkran
Anbudet ska vara undertecknat av behörig företrädare för anbudsgivaren som intygar att alla uppgifter som lämnats i anbudet är sanningsenliga.
Anbudsgivaren ska skriva ut, underteckna, scanna in och bifoga sanningsförsäkran nedan. Anbudsgivaren bifogar undertecknad Bilaga för sanningsförsäkran.
4. Kravspecifikation för laddningsbara förbetalda kort
Inget anbud av Ica Banken.
5. Kravspecifikation för laddningsbara efterbetalda kort
5.1 Efterbetalda kort - beskrivning av tjänster
5.1.1 Efterbetalt kort
Kortet ska innehålla ett efterbetalt kort, med EMV-chip och PIN-kod.
5.1.2 Valfritt belopp
Kortet ska kunna laddas flera gånger med ett valfritt belopp i svenska kronor.
5.1.3 Betalterminal
Kortet ska kunna användas vid betalning i betalterminal och vid kontantuttag i uttagsautomater i Sverige och utomlands.
5.1.4 Ej kreditkort
Kortet ska inte ha någon kreditmöjlighet. Kortet ska alltså inte kunna övertrasseras och minussaldo ska ej vara möjligt.
5.1.5 Globalt kortnätverk
Kortet ska vara anslutet till ett globalt kortnätverk.
Information: Ange kortnätverk och en beskrivning av kortnätverket.
Leverantör: Maestro är ett kortnätverk som ägs av MasterCard. Det är ett globalt nätverk som fungerar i fler än 13 miljoner butiker och 1,9 miljoner uttagsautomater i över 100 länder.
Maestro är ett onlinekort vilket innebär att beloppet kontrolleras mot saldot på kontot vid köp och uttag.
5.1.6 Identifikation av kortanvändare Myndigheten ska ha möjlighet att identifiera kortanvändare med referensnummer (i stället för namn), personnummer eller annat identifieringsnummer.
5.1.7 Giltighetstid
Kortet ska ha en giltighetstid på 3 år.
5.1.8 Begränsning av användningsområde
Kortet ska kunna begränsas till användning enbart inom Sverige.
5.1.9 Köp via internet
Kortet ska kunna spärras för köp via internet.
5.1.10 Avgift för uttag
Leverantören ska bara ta en avgift för lyckade kontantuttag, med andra ord inte för nekade uttagsförsök.
5.2 Infrastruktur för beställning och laddning av kort
5.2.1 Beställning
Myndigheten ska kunna beställa efterbetalda kort, PIN-kod och autentiseringslösning (för webbplatsen) för leverans till myndigheten. Korten, PIN-koden och autentiseringslösningen ska vara sorterade så att myndigheten kan para ihop korten med respektive PIN-kod och autentiseringslösning.
Därefter distribuerar myndigheten kortet till kortanvändaren.
5.2.2 Transaktionskonto
Leverantören ska erbjuda transaktionskonton, systemkonton eller liknande i samband med laddningar av kortet.
5.2.3 Laddning av kortet
Endast utbetalande myndighet ska kunna ladda de efterbetalda korten.
5.2.4 Kvarstående saldo
Leverantören ska på myndighetens begäran återföra kvarstående saldo från ett efterbetalt kort till myndigheten enligt myndighetens instruktioner.
5.2.5 Ej genomförda insättningar
Leverantören ska omgående upplysa myndigheten när insättning eller laddning inte kan genomföras, enligt myndighetens instruktioner.
5.2.6 Webbaserat användargränssnitt
Leverantören ska tillhandahålla möjlighet för myndigheter att ladda, aktivera och spärra de efterbetalade korten via ett webbaserat användargränssnitt.
5.2.7 Laddning av kort
Webbaserade laddningar ska vara tillgängliga på korten inom en (1) timme vardagar, lördagar samt söndagar och helgdagar.
5.2.8 Fil för laddning
Leverantören ska dagligen kunna ta emot fil med betalningsuppdrag via myndighetens handläggar-, affärs-, eller ekonomisystem.
5.2.9 Medel tillgänglighet
Medel som laddats på korten via fil ska vara tillgängliga inom fyra (4) timmar.
5.2.10 Laddning utanför bankdagar
Myndighetens fil för laddning ska förutom bankdagar även kunna tas emot och hanteras på lördagar, söndagar och helgdagar.
5.3 Återrapportering
5.3.1 Saldo- och transaktionsinformation
Leverantören ska elektroniskt tillhandahålla daglig saldo- och transaktionsinformation till myndigheten i ett format som gör det möjligt för myndigheten att spara informationen i t.ex. i PDF-format.
5.3.2 Lagring av information
Leverantören ska lagra saldo- och transaktionsinformation i minst 13 månader som ska vara tillgänglig för myndigheten.
5.3.3 Tillhandahålla information
Leverantören ska vid efterfrågan från myndigheten kunna tillhandahålla saldo- och transaktionsinformation i minst 10 år.
5.3.4 Lagring i e-arkiv - Bör-krav
Leverantören bör erbjuda möjlighet att lagra saldo- och transaktionsinformation i ett e-arkiv som följer Riksarkivets föreskrifter RA-FS 2009:1 och RA-FS 2009:2.
a. Kan anbudsgivaren erbjuda lagring i e-arkiv? Svar Nej
b. Anbudsgivaren beskriver sin lösning för e-arkiv
5.3.5 Rapporter
Leverantören ska erbjuda månatliga rapporter för uppföljning av offererad tjänst till myndigheterna. Rapporterna ska innehålla uppgifter om antal kort (och information om nya, aktiva, spärrade och avslutade kort) antal laddningar, volymer och antal transaktioner.
5.3.6 Leverans av statistik
Leverantören ska kvartalsvis leverera en sammanställning till Riksgälden med information om antal kort (och information om nya, aktiva, spärrade och avslutade kort) antal laddningar, volymer och antal transaktioner redovisad per myndighet.
5.3.7 Aktuell information
Leverantören ska säkerställa att informationen i rapporterna till myndigheterna och Riksgälden är aktuell. Informationen ska uppdateras senast två veckor efter ett månadsskifte.
5.4 Internet och kundservice
5.4.1 Kundservice
Leverantören ska tillhandahålla kundservice med produktkunskap till avropande myndigheter och kortanvändare. Öppettiderna ska minst vara vardagar mellan 09:00 - 16:00, svensk tid.
Information: Beskriv öppettider samt leverantörens kundservice och supportorganisation.
Fritext: Öppettiderna är vardagar 09.00-16.00 svensk tid. Banken tillhandahåller kundservice och teknisk support per telefon under dessa tider. Banken har särskilt utbildad personal som hanterar myndigheternas ärenden, som saldofrågor, inloggningshjälp, hjälp med signering, kortbeställningar, upplåsning av säkerhetsdosor och lösenord mm.
5.4.2 Kundansvarig
Leverantören ska utse kundansvariga personer med ersättare som ansvarar för avropande myndigheters kontakter med leverantören. Kundansvariga personer ska minst ha ett uppföljningsmöte varje år med- avropande myndighet.
5.4.3 Utbildning
Leverantören ska på begäran av myndigheten erbjuda utbildning för erbjudna Tjänster till myndigheterna.
5.4.4 Kommunikation på svenska
All kommunikation och dokumentation till myndigheten ska vara på svenska.
5.4.5 Webbaserat användargränssnitt Leverantören ska tillhandahålla saldo-, disponibelt belopp och transaktionsinformation till myndigheten och kortanvändaren via ett webbaserat användargränssnitt.
5.4.6 Mobilapplikationer - Bör-krav
Leverantören bör erbjuda mobilapplikationer, som bland annat visar saldo och transaktionsinformation för kortanvändaren.
Information: Redovisa vilken funktionalitet mobilapplikationerna har.
Anbudsgivarens beskrivning av funktionalitet i mobilapplikationer
Fritext: Saldo och transaktionsinformation, kortaktivering vid inloggning i appen med lösenord.
5.5 Fakturering
5.5.1 Fakturor per månad
Leverantören ska skicka högst två (2) fakturor per månad för alla kortladdningar till respektive myndighet.
5.5.2 Fakturering till myndighet
Leverantören ska kvartalsvis och i efterskott skicka en (1) faktura för andra korttjänster (som t.ex. kortavgiften eller bankomatuttag) till respektive myndighet.
5.5.3 Svefaktura
Leverantören ska fakturera myndigheten via Svefaktura, enligt var tids gällande SFTI standard.
5.5.4 Betalningsvillkor
Betalningsvillkoren vilka framgår av ramavtalet ska vara minst 15 dagar från fakturadatum.
5.5.5 Fakturering - Bör-krav
Leverantören bör erbjuda möjlighet att skicka en (1) faktura per månad för alla kortladdningar till respektive myndighet. Kan anbudsgivaren skicka en (1) faktura per månad för alla kortladdningar till respektive myndighet?
Svar: Ja 20,00 SEK
5.6 Teknik och säkerhet
I detta avsnitt anges krav på supporten, tekniska krav på säkerheten och administrativa krav på säkerheten.
5.6.1 Teknisk support
Leverantören ska under avtalstiden tillhandahålla en teknisk supportfunktion (helpdesk) som minst har öppet bankdagar mellan 09:00 - 16:00, svensk tid.
Information: Beskriv öppettider samt hur leverantörens tekniska support är organiserad.
Anbudsgivarens beskrivning av teknisk support m.m.
Fritext: Öppettiderna är bankdagar 09.00-16.00 svensk tid. Banken tillhandahåller teknisk support per telefon under dessa tider. Banken har särskilt utbildad personal som hanterar myndigheternas behov av teknisk support.
5.6.2 Kommunikation vid incident
Leverantören ska omgående vid upptäckt meddela myndigheten om allvarligare driftstörningar som påverkar Tjänsternas tillgänglighet eller funktionalitet.
Kommunikationen ska ske genom personlig kontakt.
5.6.3 Informationsskyldighet vid händelse och incident Leverantören ska löpande informera myndigheten om inträffade eller befarade allvarligare händelser och incidenter som kan påverka Tjänsternas och informationens tillgänglighet, sekretess eller funktionalitet.
5.6.4 Reservrutiner
Leverantören ska se till att det finns reservrutiner för leverantörens centrala IT- system.
5.6.5 Lösenordshantering
Lösenord ska hanteras enligt bästa marknadspraxis.
Förklaring: Detta innebär bland annat att lösenord inte ska skickas i klartext, att lösenordsbyte ska vara tvingande med vissa intervall samt att ett givet antal misslyckade inloggningsförsök ska omöjliggöra fortsatt inloggning.
5.6.6 Kommunikation över internet
All kommunikation över internet mellan myndigheten och leverantören ska vara krypterad och autentiserad. Endast väl kända kryptografiska algoritmer och metoder som lever upp till bästa marknadspraxis ska användas.
5.6.7 Säker webbutveckling
5.6.8 CIS Controls - Bör-krav
Leverantören bör arbeta aktivt med att härda sin organisation i enlighet med vad som beskrivs i ”The CIS Critical Security Controls for Effective Cyber Defense” v. 6.1 eller senare. Se xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xxx/xxxxxxxx-xxxxxxxx.
a. Arbetar anbudsgivaren aktivt med att härda sin organisation?
b. Anbudsgivarens beskrivning av hur man arbetar med att härda organisationen
Fritext: ICA Banken har dokumenterade baskrav för härdning av system och arbetar aktivt med sina leverantörer för att säkerställa att bankens system är uppsatta enligt gällande rekommendationer.
ICA Banken genomför även scanningar och kontroller för att säkra efterlevnaden av dessa krav.
ICA Bankens krav baseras på följande: Härdning av system bör ske varje gång nya system, applikationer, installationer, enheter eller annan liknande förändring sker i ICA Bankens miljöer. En härdningsprocess skapar en baslinje (”baseline”) för systemfunktionalitet och säkerhet och måste följa gällande branschstandards för härdning samt ICA Bankens s.k. ICA functional
baselines.Baslinjen för härdningskomponenten ska dokumenteras. Accepterade standards för härdning av system är:
• Center for Internet Security (CIS)
• National Institute of Standards and Technology (NIST)
• International Organization for Standardization (ISO)
• SysAdmin, Audit, Network, and Security (SANS) Institute
5.6.9 Redovisning av det administrativa skyddet Riksgälden ska kunna få en redovisning av det tillämpade administrativa skyddet om Riksgälden bedömer att behov av sådan redovisning uppkommer under ramavtalsperioden.
5.6.10 Övervakning och loggning
Leverantören ska ha funktioner för övervakning och loggning som lever upp till bästa marknadspraxis. Detta innebär bland annat:
Att transaktioner och andra operationer för hantering av information som ingår i de erbjudna Tjänsterna övervakas. Att loggar och annan övervakningsdata är skyddade mot obehörig åtkomst, förändring eller förlust. Att leverantören ska övervaka all elektronisk kommunikation så att hot mot användningen upptäcks och kan förhindras. Att leverantören ska säkerställa att det finns relevanta loggar över administratörernas aktiviteter så att deras aktiviteter kan kontrolleras.
5.6.11 Möjlighet att spärra kort
Tjänsten ska ge kortinnehavaren (myndigheten) och kortanvändaren (privat person) möjlighet att spärra kortet med omedelbar verkan dygnet runt.
5.6.12 Bekräftelse på spärr
Tjänsten ska ge kortinnehavaren och kortanvändaren en bekräftelse på att kortet har spärrats.
Information om spärrade kort ska delges myndigheten via elektronisk tjänst.
5.6.13 Bemyndigande
Betalningsuppdrag som skickats elektroniskt ska kunna bemyndigas via ett elektroniskt användargränssnitt.
5.6.14 Kvittens - Bör-krav
Leverantören bör tillhandahålla en kvittens för att bekräfta mottagandet av betalningsuppdrag via fil och att leverantören har övertagit ansvaret.
Svar Ja
5.6.15 Dualitet i handläggning
Offererade internetbaserade onlinetjänster som används för insättningar ska ha stöd för dualitet i handläggningen. Funktionaliteten ska vara valbar och kan vara dynamisk.
5.6.16 Begränsningar för behörighetsadministratören Leverantören ska kunna förhindra att en behörighetsadministratör både kan genomföra ekonomiska transaktioner och administrera sin egen behörighet.
5.6.17 Kontroll vid avrop
Leverantören ska kontrollera att myndighetsföreträdaren är behörig och legitimerad vid avtal eller avrop från Ramavtal och kontroll ska ske.
5.6.18 Handledning
Leverantören ska tillhandahålla en handledning i behörighetsadministration för myndigheten.
5.7 Pris för tjänsten
5.7.1 Pris per efterbetalt laddningsbart kort per år.
Anbudsgivaren lämnar pris per efterbetalt laddningsbart kort per år Pris 146,00 kr
5.7.2 Pris per kontantuttag i uttagsautomat
Anbudsgivaren lämnar pris per kontantuttag i uttagsautomat Pris 10,00 kr
6. Avtalsvillkor
6.1 Hållbarhetsarbete
Med utgångspunkt i regeringens initiativ för en hållbar finansmarknad ställer Riksgälden krav på att ramavtalsleverantörerna ska arbeta med en långsiktig
hållbarhet enligt avtalsutkastet. Riksgälden kan komma att följa upp ramavtalsleverantörens arbete med långsiktig hållbarhet. xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxx-xxxxxxx/xxxxxxxxxxxxx/xxxxxxx- finansmarknad/
6.2 Standarder för elektronisk fakturering
Statliga myndigheter ska, enligt Regeringens förordning om myndigheternas elektroniska informationsutbyte (2003:770), kunna hantera sina beställningar av Varor och Tjänster elektroniskt från år 2014. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har i uppdrag att ta fram föreskrifter om standarder och andra krav. För mer information se DIGG. Enligt DIGG:s förslag ska elektroniska meddelanden, t.ex. elektroniska beställningar och elektroniska fakturor, följa rekommendation från SFTI (Single Face To Industry). SFTI omfattar specifikationer för elektroniska meddelanden och affärsprocesser med olika grad av integration mellan Parterna. För mer information se SFTI.
Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska senast vid Ramavtalets ikraftträdande kunna sända elektronisk faktura enligt minst ett av följande alternativ. För beskrivning av standarder se SFTI.
6.2.1 PEPPOL BIS Billing
Via av Avropsberättigad anvisad leverantörsportal. (med leverantörsportal menas en webbaserad portal som är ansluten till Avropsberättigads e- handelssystem och till vilken leverantörer kan logga in för att sända fakturor.)
6.3 Avtalsutkast
Se Bilagor Utkast till ramavtal och Mall till kontrakt mellan Riksgälden och valda anbudsgivare. Villkor kan komma att ändras. Vissa delar av ramavtalet och mall till kontrakt kommer därför att fastställas av Riksgälden i samband med upprättandet av det slutliga upphandlingskontraktet.
Anbudsgivaren ska acceptera villkoren i ramavtals- och mall/kontrakt i bilagorna.