Alarmering exempelklausuler

Alarmering. Brandkåren är ansluten till SOS-Alarmering AB, enligt avtal, Ingående alarmering bygger till större delen på att allmänheten har tillgång till telefonnätet och larmar via 112. Inkommande larm mottas av SOS- alarmering och de ansvarar också för utgående alarmering av brandkårens enheter. Vid störning i telenätet skall reservalarmering tillgodoses enligt särskild instruktion.
Alarmering. Den 29 oktober 1998 var räddningstjänstens alarmcentral, Brand-AC, på Gårda brandstation bemannad med minimi- styrkan en brandmästare och fyra ledningsoperatörer. Vid larmtillfället fanns två ledningsoperatörer inne i Brand-AC. I SOS-centralen tjänstgjorde en driftledare och fyra larm- operatörer från kl. 23.00. Av dessa svarade en för brand i övri- ga området, två för ambulans och en för övrig service. Samtliga svarade på 112-anrop. Vid larmtillfället var samtliga operatörer inne i trafikrummet. Det första larmet kom, enligt SOS, in på larmnumret 112 kl. 23.42.02 från den ene discjockeyns telefon. Inga tidigare samtal har, enligt SOS-centralen, inkommit. Samtalet över- Tabell 7.1 Alarmeringsdialog
Alarmering. Kommunerna är anslutna till SOS Alarm som skall sköta alarmering av de räddningsresurser som kommunerna angett i larmplaner eller efter begäran från räddningsledare: - Alarmeringsrutinerna gäller även så långt det är möjligt även under extraordinära händelser men möjligheten att sköta uppgiften från räddningsstationen i Hudiksvall finns. - Reservalarmering vid avbrott på telenätet sker via Rakelnätet. Samtliga räddningsstationer har batteribackup för 48 timmars drift av radio och alarmeringsutrustning. - Automatiska brandlarm inom Hudiksvalls kommuns verksamheter som är direktkopplade och uppringande är anslutna till Hudiksvalls räddningsstation för direkt alarmering av räddningsstyrka. Övriga orter och verksamheter har larm ansluta till SOS Alarm. - Räddningstjänsten svarar för drift och underhåll av alarmeringsutrustningen på räddningsstationerna. - Trygghetsnav med Rakelmobil kan fungera som backup för larmning av räddningstjänst vid teleavbrott - .
Alarmering. SOS Alarm tar emot 112 samtalen och larmar sedan ut räddningstjänsten med stationslarm och över personsökare, de hanterar även de automatiska brandlarmen. Vid allvarliga telestörningar så går räddningstjänsten ut med information om hur allmänheten skall nå SOS Alarm på alternativa vägar.
Alarmering. Vid det medicinska omhändertagandet på skadeplatsen med- verkade: – en sjukvårdsgrupp från SU/Ö – två OLA och fem ambulanser från Räddningstjänsten i Göteborg, – sju ambulanser och en befälsbil från Ambulanssjukvården i Södra Bohuslän – två ambulanser och en jourläkarbil från Läkartransporter AB (LTAB) med läkare ur stadsläkarjouren Även brandmanskap, poliser och frivilliga hjälpte till med liv- räddande medicinska åtgärder. Tre bussar från Göteborgs- regionens lokaltrafik och ett antal taxi- och privatbilar avtransporterade lindrigt skadade och oskadade. Ytterligare två sjukvårdsgrupper begärdes, varav en anlände i ett sent skede med taxi och en tillbakakallades . Utlarmningen av sjukvårdsgrupper och ambulanser från Räddningstjänsten i Göteborg och Ambulanssjukvården i Södra Bohuslän ombesörjdes av SOS (i några fall AC). Ambulanser och jourläkarbil ur LTAB larmades av sin central efter att denna meddelats av SOS om behov av hjälp. Tabell 7.4 Ambulans- och sjukvårdspersonalens larm- och ankomsttider till skadeplatsen Från Larmad kl. Ankomst kl. 873 878 OLA 823 824 853 813 828 OLA 23.48 23.51 23.52 23.53 23.58 23.50 23.53 23.54 00.09 00.00 00.00

Related to Alarmering

  • Parkering Köparen har tagit del av Kalmar kommuns ”Riktlinjer för parkering – detalj- plan och bygglov”, antagen i kommunfullmäktige 20 juni 2016. All parkering ska ordnas inom kvartersmark.

  • Hävning Den upphandlande enheten har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om leverantören: ● väsentligt misskött uppdraget ● misskött uppdraget och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan (varning) vidtagit rättelse ● i väsentligt hänseende brutit mot avtalet och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse ● kommer på obestånd och inte ofördröjligen efter begäran ställer betryggande säkerhet för sitt åtagande ● inte fullgör eller på annat sätt missköter redovisning och betalning av skatter och avgifter ● utan medgivande från den upphandlande enheten överlåter avtalet på annan ● utan medgivande från den upphandlande enheten genomför ägarskifte av väsentlig betydelse för den upphandlande enheten ● utan medgivande från den upphandlande enheten anlitar underleverantör ● saknar föreskriven försäkring ● lämnat oriktiga uppgifter i anbudet och dessa uppgifter har varit av väsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelning av avtal Om påtagliga brister förekommer med regelbundenhet oavsett om de var för sig åtgärdas inom rimlig tid kan en sådan regelbundenhet utgöra grund för såväl skadestånd som hävning av avtal. Om leverantören missköter uppdraget har den upphandlande enheten rätt att låta avhjälpa felet eller bristen på leverantörens risk och bekostnad eller begära sådant prisavdrag som motsvarar felet eller bristen. Hävning ska ske skriftligen. Den upphandlande enheten äger rätt att erhålla ersättning för uppkomna kostnader i samband med hävning. Leverantören har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om den upphandlande enheten väsentligt misskött uppdraget. Leverantören är i dessa fall berättigad till ersättning för utförd del av uppdraget, skälig kostnad för avveckling samt utebliven skälig vinst på den del av uppdraget som inte blivit utförd. Hävning ska ske skriftligen.

  • Förhandlingsordning Vid tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal samt lokal överenskommelse gäller förhandlingsordningen.

  • Tvistlösning Parterna bör försöka lösa tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av avtalet på egen hand. Om parterna inte kan enas, kan tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Box 174, 101 23 Stockholm, xxx.xxx.xx, eller av allmän domstol. En tvist kan även prövas via EU-kommissionens onlineplattform: xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxx.

  • Tillämpning För att avtalet ska gälla vid ett företag krävs en skriftlig begäran från någon av parterna. Avtalet träder i kraft från och med den första dagen nästa månad, såvida inte annan överenskommelse träffas i det enskilda fallet. Avtalet gäller mellan de parter som anges i begäran. Om ett företag redan är bundet av ett annat kollektivavtal för tjänstemän, gäller det avtalet tills att giltighetstiden löpt ut, om inte någon annan överenskommelse träffas.

  • Förstariskförsäkring Ersättning betalas enligt gällande skadeersättningsregler upp till försäkringsbeloppet utan att underförsäkring åberopas. Anges i försäkringsbrevet – utöver förstariskbeloppet – även ett försäkringsvärde (helvärde) och detta värde vid skadetillfället är lägre än det verkliga försäkringsvärdet föreligger underförsäkring. Ersättning betalas då endast med så stor del av skadan som svarar mot förhållandet mellan betald premie och den premie som skulle ha betalats med hänsyn till försäkringsvärdet vid skadetillfället, dock högst med försäkringsbeloppet.

  • Dubbelförsäkring Är intresse som omfattas av denna försäkring försäkrat även genom annan försäkring och finns i denna förbehåll vid dubbelförsäkring, gäller samma förbehåll för båda försäkringarna. Ansvarigheten fördelas då mellan försäkringarna på sätt som anges i försäkringsavtalslagen.

  • Lokal förhandling En förhandling ska i första hand fullgöras mellan de lokala parterna (arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen). Förhandlingen ska påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag då förhandlingsbegäran bekräftats, om inte parterna har kommit överens om annat.

  • Central förhandling Efter avslutad lokal förhandling ska den part som vill fullfölja ärendet hänskjuta frågan till central förhandling. Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom två månader från den dag då den lokala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till förhandling. Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har påkallats, om inte parterna har kommit överens om annat.

  • Uppföljning Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx fullgör alla sina åtaganden från och med att Ramavtalet har trätt i kraft till och med att samtliga Kontrakt har upphört. Det innebär bland annat att Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx uppfyller krav, tilldelningskriterier och villkor som Ramavtalsleverantören uppfyllde vid anbudsutvärderingen och att Ramavtalsleverantören fullgör sina åtaganden. Vid uppföljning har Kammarkollegiet rätt att anlita extern part för genomförandet. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska på begäran tillhandahålla, för egen del samt för Underleverantörer, uppgifter och handlingar som Kammarkollegiet skäligen behöver för att genomföra uppföljning i den utsträckning som krävs och som inte står i strid med gällande rätt eller tillämpliga börsregler. Ramavtalsleverantören ska ge Kammarkollegiet tillträde och insyn i Ramavtalsleverantörens och dess Underleverantörers verksamhet i den utsträckning som krävs. Vid uppföljning svarar respektive Part för sina egna kostnader under förutsättning att uppföljningen inte visar att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx gjort sig skyldig till vitesgrundande avtalsbrott. I det fallet står Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx för Kammarkollegiets kostnader för uppföljningen. Om Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx inte uppfyller ovanstående krav, tilldelningskriterier och villkor kan det resultera i vite och andra påföljder enligt avsnitt Avtalsbrott och påföljder.