Tjänsteutlåtande 1 (1)

Tjänsteutlåtande 1 (1)

2020-02-24

Camp Igge – Ändrade finansieringsförutsättningar‌

Förslag till beslut

Kommunledningsförvaltningen föreslår

• att lånet till Iggesunds IK om 10 miljoner kronor skrivs av på 20 år.

Sammanfattning

Iggesunds Ik har inkommit med en begäran om att det lån kommunen beviljade 2011 skrivs av med anledning av föreningen inte har den ekonomi som tillåter att lånet amorteras av.

Med anledning av Iggesunds IK:s ekonomiska situation och att föreningens förutsättningar försämrats sedan anläggningen uppfördes så föreslås att lånet istället skrivs av på 20 år. Kommunen har dessutom sedan några år tillbaka nya riktlinjer som inte medger att bevilja föreningar ränte-och amorteringsfria lån.‌

Bakgrund och ärendebeskrivning

Lånet upptogs den 20 juni 2011, § 122 Kommunfullmäktige, och uppgår till 10 miljoner kronor. Lånet finansierade uppförandet av en inomhushall på Movallen, kallad Camp Igge Arena. Anläggningen kostnadsberäknades till 33,5 miljoner kronor. Initialt beslutades att lånet skulle amorteras med 500 tusen kronor per från och med 2015. Kommunfullmäktige beslutade sedan 2015 § 128 att flytta fram första amorteringstillfället på det amorteringsfria lånet till 2020.‌

Förvaltningens motivering

Genom förslaget medverkar kommunen till att Iggesunds IK ges förutsättningar att fortsätta drifta anläggningen i egen regi. Genom denna åtgärd skapas förutsättningar att Iggesunds IK och Camp Igge kan fortsätta och utveckla verksamheten.

Satsningen som kommunen stod bakom med besluten att låna ut 10 miljoner kronor till Iggesunds IK är en del av att satsa på Iggesund som besöksmål och att utveckla idrottsturism genom att föreningar förlägger träningsläger i anläggningen, vilket inte minst i förlängningen gynnar näringen och stärker Iggesund och kommunen som besöksmål.

I det pågående översiktsplanearbetet är Iggesund viktig som nod för den södra kommundelens utveckling inte minst med tanke på service, handel och besöksnäring. Föreningen är en viktig aktör i kommunens kommande arbete för att tillsammans med övrigt föreningsliv, företag, polis, skola och fritid/kultur att motverka och förebygga den sociala problematik som finns i samhället.‌

Xxxx Xxxxxxxxx, Ekonomichef

Kommunledningsförvaltningen, Ekonomienheten

§ 199 Dnr 2019-000711 - 346

Ändring av VA-taxan för Hudiksvalls kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2020

Kommunstyrelsens allmänna utskott beslutar

att uppdra till tekniska nämnden att återkomma till allmänna utskottet kring följande frågeställningar gällande nyanslutningar;

• om anslutningsavgiften är den samma oavsett om det bara är vatten som ansluts eller om det både är vatten och avlopp.

• vad skulle det innebära om man i samband med vattenanslutning också alltid förbereder för avlopp.

• redogör för- och nackdelar med dom två finansieringsprinciperna, det vill säga nuvarande enhetstaxa och en differerad taxa som baseras på de faktiska kostnaderna i respektive verksamhetsområde.

• redogör för möjligheterna att höja avgiften i syfte att finansiera framtida investeringar

• att frågeställningarna redovisas på ett sammanträde på allmänna utskottet senast 19 mars 2020.

Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Föreslå kommunfullmäktige besluta

att anta förslaget till VA-taxa för Hudiksvalls kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2020 , samt

att den nya taxan gäller från 1 januari 2020.

Sammanfattning

Tekniska nämndens yttrande

Branschorganisationen Svenskt Vatten har dragit slutsatsen att avgifterna i VAtaxorna kommer att behöva ökas markant och även kan förväntas bli alltmer känsliga för förändringar i ränteläget. VA-verksamheten arbetar med en långsiktig prognos för att bedöma hur taxeutvecklingen kommer att behöva se ut i Hudiksvalls kommun.

Aktuellt förslag till ny VA-taxa innebär en beräknad höjning av intäkterna från brukningsavgifter med 4,1 %. I förslaget höjs årskostnaden för en normal villa, typhus A, från 5 413 kronor/år till 5 650 kr/år och för en lägenhet i flerfamiljshus, typhus B, från 3 523 kr/år till 3 640 kr/år. Mediankostnaden för typhus A bland Sveriges alla kommuner 2019 är 7 325 kr/år och för typhus B 4 644 kr/år.

De parametrar som föreslås höjas i taxan är den fasta avgiften per fastighet, den fasta avgiften per lägenhet samt kubikmeterpriset för vatten och avlopp. Enligt förslag höjs den fasta avgiften per fastighet från 1 725 till 1 850 kr per år inklusive moms, den fasta avgiften per lägenhet från 1 175 till 1 250 kr per år inklusive moms och kubikmeterpriset för vatten och avlopp höjs från 16,75 till 17 kr per år inklusive moms. Övriga parametrar i taxan föreslås oförändrade.

När det gäller anläggningsavgifter föreslås ingen taxejustering, utan avgifterna bibehålls på samma nivå som 2019. Anläggningsavgiften för typhus A är idag 88 000 kr inklusive moms. Motsvarande median för Sveriges kommuner 2019 är 140 580 kronor.

Beslutsgång

Under sammanträdet kommer man fram till att uppdra tekniska nämnden att återkomma till allmänna utskottet kring frågeställningar rörande nyanslutningar av vatten och avlopp.

Beslutsunderlag

Tekniska nämnden 2019-09-23 §108 Tjänsteutlåtande tekniska förvaltningen 2019-08-22 Taxa 2019-08-22

Beslutet skickas till

Enheten för vatten- och avlopp

Kommunstyrelsen

1 (3)

2020-04-14 Dnr Ten 2019-657.346

Svar på frågeställningar från Kommunstyrelsens allmänna utskott gällande nyanslutningar i VA-taxan.

I samband med att KsAu behandlade ärendet om ändring av VA-taxan 2020 (§199, 2019-10-24, 2019-000711.346) uppkom frågeställningar gällande nyanslutningar som man ville ha belysta vid ett senare möte. Frågeställningarna inklusive ytterligare komplettering besvaras nedan.

Frågeställningar och svar

• Är anslutningsavgiften densamma oavsett om det bara är vatten som ansluts eller om det är både vatten och avlopp?

Svar: Nej, anslutningsavgiften varierar med vilka nyttigheter som ansluts, dvs vatten, spillvatten och dagvatten. Avgiften varierar även med andra parametrar såsom exempelvis antal bostäder/lägenheter på fastigheten och tomtytans storlek.

• Vad skulle det innebära om man i samband med vattenanslutning också alltid förbereder för avlopp?

Svar: Att bygga ut ett ledningsnät för avlopp är vanligtvis mycket kostsammare än att bygga ut enbart för vatten. Ett avloppssystem är inte trycksatt på samma sätt utan avleds helst med självfall. I det fall det inte går att få självfall behövs pumpstationer, antingen på uppsamlingsplatser i området eller om varje enskild fastighet har en pumpstation inne på sin fastighet. Ofta är det kommunalt dricksvatten som mest efterfrågas hos fastighetsägare, och i glesare områden kan det vara mest kostnadseffektivt att lösa avloppsfrågan med att ha ett enskilt avlopp eller andra lokala lösningar.

• Redogör för- och nackdelar med de två finansieringsprinciperna, dvs nuvarande enhetstaxa och en differentierad taxa som baseras på de faktiska kostnaderna i respektive verksamhetsområde.

Svar: Samma taxa gäller för alla abonnenter inom kommunens verksamhetsområde, och det finns i normalfallet ingen möjlighet att differentiera taxan utifrån faktiska kostnader i olika verksamhetsområden. Dock finns det möjlighet att ta ut en så kallad särtaxa (31 § LAV, lagen om allmänna vattentjänster). Det kan man göra om vattentjänsterna på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet. En så kallad särtaxa måste kunna motiveras med ett underlag som beskriver befintliga redan utbyggda områden och vilken skillnad ett potentiellt nytt område innebär, och på vilket sätt skillnaden är beaktansvärd. Ofta är utbyggnadsområdena så

Tekniska förvaltningen, Vatten- och avloppsverksamheten

Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx • Tfn: 0650-380 75 • E-post: xxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx Postadress: 824 80 Hudiksvall • Besöksadress: Xxxxxxxxxxx 0

• E-post: xxxxxxxx.xxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx

pass lika varandra att det inte finns en beaktansvärd skillnad som gör att en särtaxa är motiverad.

• Redogör för möjligheterna att höja avgiften i syfte att finansiera framtida investeringar.

Svar: De avgifter som tas ut med VA-taxan får inte vara högre än att de ska täcka nödvändiga kostnader. I 31 § LAV anges att ”medel får avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar, om

1. det finns en fastställd investeringsplan,

2. avsättningen avser en bestämd åtgärd,

3. åtgärden och de beräknade kostnaderna för den redovisas i planen,

4. det av planen framgår när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk, och

5. Planen innehåller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsättningens storlek.”

Förutom ovanstående skall dessutom investeringen komma hela VA- kollektivet till godo och helst ska investeringarna inte ligga för långt fram i tiden. Man pratar i propositionen till gällande VA-lag om normalt mindre än tio år. Investeringsfonden upplöses över investeringens nyttjandeperiod i takt med de avskrivningar som investeringen medför.

Kompletterande frågeställningar och svar

• Hur planerar VA-verksamheten för kommande taxejusteringar för att möta framtida investeringsbehov?

Svar: Verksamheten har tagit fram och redovisat en realistisk plan för de investeringar som ligger 2020-2070 exklusive utbyggnader av verksamhetsområden. Det samlade behovet blir ca 2500 miljoner kronor totalt, eller ca 50 miljoner kronor per år i snitt. De ackumulerade avskrivningskostnaderna blir enligt planerna som högst om ca 25 år och då behövs ca 60 miljoner kronor per år utöver dagens avgifter. Till detta kommer driftkostnader och såklart förändrat penningvärde dessa år. Även förändrade framtida räntekostnader påverkar.

Idag är intäkterna från VA-kollektivet ca 56 miljoner kronor per år. I grova drag kommer intäkterna från VA-taxan att behöva fördubblas de närmaste 25 åren. Eftersom ca 98 % av intäkterna kommer från brukningsavgifterna så är det brukningsavgifterna som kommer att behöva fördubblas för att kostnadsbehovet ska kunna tillgodoses, men även anslutningsavgifterna påverkas.

• Hur tänker VA-verksamheten kring anslutningsavgifter och nivån på dessa?

För enkelhets skull förs resonemanget kring typhus A, en ”normalvilla”, men resonemanget kan tillämpas på alla typer av anslutningar.

I 2020 års taxa är anslutningsavgiften för typhus A 88000 kronor för en anslutning av vatten, spillvatten och dagvatten. Av de 252 kommuner som hittills lämnat in årets VA-statistik för 2020 hamnar Hudiksvall på 27:e lägsta plats för typhus A. Medianvärdet för de 252 kommunerna är 145000 kr och medelvärdet 152000 kr (årets statistik är dock ännu inte kvalitetssäkrad).

I Hudiksvalls fall så täcker inte anslutningsavgifterna kostnaden för exempelvis utbyggnadsområden, medan en anslutning i befintligt verksamhetsområde kan ligga inom den summan. Kommuner med en kraftig expansion eller där fastigheter inom kommunen har ett högt värde kan relativt lätt motivera en högre anslutningsavgift. Och det är också de expansiva kommunerna med hög tillväxt som i regel har de högsta anslutningsavgifterna, medan brukningsavgifterna i dessa kommuner kan hållas lägre tack vare tät bebyggelse och stor befolkning.

Hudiksvalls kommun har idag områden där det sker en expansion och där en högre anslutningsavgift skulle kunna vara motiverad. Dock så finns det också områden i kommunen där fastigheter har ett lägre värde och där en högre anslutningsavgift skulle upplevas som orimligt hög i förhållande till fastighetens värde. För att kunna vara en attraktiv kommun där det är lätt att bosätta sig är det viktigt att alla typer av fastigheter och platser ska kunna ansluta till det kommunala nätet och att avgifterna fördelas så rättvist som möjligt. I det fall anslutningsavgifterna inte täcker kostnaden finansieras anslutningen via brukningsavgifter vilket är fullt möjligt.

VA-verksamhetens troliga förslag framåt är att anslutningsavgifterna höjs i takt med brukningsavgifterna enligt ovan men att höjningsstegen blir mer sällan men i större steg för att undvika konstiga krontal på relativt stora avgifter. Verksamheten vill också att man fortsätter följa de verkliga genomsnittliga kostnaderna för att bygga fram anslutningar och höjer i takt med att man ser förändringar. Det är också viktigt att tänka på att en VA-taxa gäller alla inom verksamhetsområdet och en anslutningsavgift ska sträva efter att fungera lika bra i avfolkningsområden som i expansiva områden.

Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx

Verksamhetschef Vatten- och avloppsverksamheten

2020-04-16

Dokumenthanteringsplan 2020 Kommunstyrelsen

Förslag till beslut

Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna revideringen av dokumenthanteringsplanen.

Ärendebeskrivning

Förvaltningen har utarbetar ett förslag till revidering av kommunstyrelsens Dokumenthanteringsplan. Förslaget utgår från de Råd och Anvisningar som finns i Riksarkivets författningssamling (RA FS) samt liknande råd från Sveriges kommuner och regioner (SKR). Förutom detta har även rekommendationer som Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor ger ut används. Jämfört med nuvarande plan föreligger följande kompletteringar och ändringar;

• Handlingar som inte funnits med i tidigare plan inom områdena kommunövergripande, personal, ekonomi och inköp. (markerade med gul text).

• Ändrat tiden för handlingar i när arkivet, från 5 år till 2 år. Fördelen är att det krävs mindre utrymme i när arkiven.

• Digitala handlingar ska enbart förvaras digitalt och inte som idag att de även dras ut på papper till en akt. Däremot handlingar som inkommer på papper ska förvaras i en pappersakt men även scannas in digitalt. Ett steg i riktningen enligt kommunfullmäktiges verksamhetsmål ”Effektivisering genom behovsstyrd digitalisering”. Nästa steg i digitaliseringen kommer att bli E- arkiv vilket är på gång i samarbete med andra kommuner.

Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx

Kommunledningsförvaltningen, Stabsenheten

Dokumenthanteringsplan

Kommunstyrelsen

Fastställd av Kommunstyrelsen 2020-xx-xx

Inledning

Kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan är en förteckning över de handlingstyper som förekommer i verksamheten och redogör för hur de olika handlingstyperna ska hanteras. Dokumenthanteringsplanen talar bland annat om hur handlingarna ska förvaras, vilka som ska bevaras eller gallras, tidpunkt för gallring och när handlingarna kan ställas av till kommunens centralarkiv.

Dokumenthanteringsplanen ska fungera som ett verktyg för den som hanterar information/handlingar i verksamheten och för allmänheten som vill ta del av allmänna handlingar. Planen ska bidra till öppenhet, tillgänglighet och rättssäkerhet samt till forskningens behov av källmaterial.

Utgångspunkten är att kommunstyrelsens handlingar är offentliga men i vissa fall kan sekretess gälla. Om handlingen eller delar av handlingen inte kan lämnas ut förutsätter det stöd i Offentlighets- och sekretesslagen.

Lagar och förordningar som gäller

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap

Tryckfrihetsförordningen är en av Sveriges grundlagar och behandlar allmänhetens rätt att ta del av myndigheters handlingar. Här slås fast vad som är allmän handling och vad som krävs för att kunna ta del av sådan. Allmänna handlingar ska hållas ordnade så att de snabbt kan återfinnas.

Arkivlagen (1990:782)

Arkivlagen slår fast att myndighetens arkiv bildas av de allmänna handlingar som upprättas och inkommer i myndighetens verksamhet. Myndigheten ska vårda och göra arkivet tillgängligt.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

Offentlighets- och sekretesslagen slår fast att huvudregeln är att varje myndighet är skyldig att registrera allmänna handlingar samt att registrering ska ske utan dröjsmål. Sekretesskyddade handlingar har ett absolut registreringskrav och sådana uppgifter ska därför alltid registreras (diarieföras). Är det uppenbart att en handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet behöver den varken registreras eller hållas ordnad. Lagen behandlar även bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot att lämna ut allmänna handlingar.

Arkiv

Närarkiv

På varje förvaltning finns ett eller flera så kallade närarkiv. Där förvarar myndigheten sina handlingar som är aktuella för verksamheten.

När handlingarna inte längre är aktuella levereras de till kommunens centralarkiv för slutförvaring. Innan handlingarna levereras till centralarkivet är det viktigt att akten/handlingarna rensas från t ex post-it lappar, gem, plastfickor och minnesanteckningar som inte längre är relevanta för ärendet.

Tillsammans med handlingarna ska också en leverensreversal finnas med.

Se riktlinjer för överlämnande och mottagande av handlingar till centralarkivet i Hudiksvalls kommun. xxxxx://xxxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xx-xxxxxx-xx/xxxxxxxxxx.xxxx

Centralarkiv

Handlingarna förvaras för all framtid. Kommunens centralarkiv finns i Guldsmeden.

När man överlämnar handlingar till centralarkivet är det arkivmyndigheten (kommunstyrelsen) som äger tillträdet till arkivet.

Gallring

Gallring innebär att information/handlingar förstörs. Grundregeln är att allmänna handlingar ska bevaras, men i vissa fall kan handlingar behöva gallras. Av Hudiksvalls kommuns arkivreglemente § 7 framgår att ”Myndigheten beslutar, efter samråd med arkivmyndigheten, om gallring av handlingar i sitt arkiv, såvida inte annat följer av lag och förordning.”

Kommunstyrelsen fattar beslut om gallringsregler i och med att en dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens handlingar upprättas.

Kommunstyrelsen är arkivmyndighet för Hudiksvalls kommun. Då arkivhandlingar inte längre behövs för den löpande verksamheten hos en myndighet ska de efter överenskommelse överlämnas till kommunarkivet. Före överlämnandet ska gallring ha ägt rum.

När det anges att en allmän handling ska gallras efter tio år, betyder det att gallring utförs på det elfte året, dvs. tio kalenderår utöver det år handlingen tillkom.

Handlingar som kan gallras vid inaktualitet används för att beteckna en gallringsfrist som är kort och som kan bestämmas av nämnden själv.

Handlingar av tillfällig eller ringa betydelse kan gallras vid inaktualitet. Exempel på sådana handlingar är:

1. Kopior som inte har någon funktion då det finns arkivexemplar hos nämnden med samma innehåll.

2. Inkomna eller expedierade framställningar, förfrågningar och meddelanden av tillfällig betydelse eller rutinmässig karaktär.

3. Handlingar som har inkommit för kännedom och som inte har föranlett någon åtgärd, om de även i övrigt är av ringa betydelse.

4. Inkomna handlingar som inte berör myndighetens verksamhetsområde, eller som är meningslösa eller obegripliga, om handlingarna inte kräver vidarebefordran till annan myndighet eller enskild för åtgärd.

5. Register, liggare, listor och andra tillfälliga förteckningar som har tillkommit för att underlätta myndighetens arbete och som saknar betydelse när det gäller att dokumentera myndighetens verksamhet, att söka handlingar eller att upprätthålla samband inom arkivet.

6. Mottagnings- och delgivningsbevis förutsatt att de inte har påförts anteckning som tillfört ärendet sakuppgift.

7. Handlingar som endast tillkommit för kontroll av postbefordran, under förutsättning att de inte längre behövs som bevis för att en försändelse har inkommit till eller utgått från myndigheten.

8. Loggar för e-post och fax under förutsättning att de inte längre behövs för kontroll av överföringen och att de inte heller behövs för återsökning av de handlingar som inkommit till eller utgått från myndigheten och som skall bevaras.

9. Handlingar som utgjort underlag för myndighetens interna planering och verksamhetsredovisning, när sammanställning eller annan bearbetning har gjorts, under förutsättning att handlingarna inte heller i övrigt har någon funktion.

Bevaras

Bevaras innebär att informationen/handlingarna sparas i centralarkivet för all framtid.

Dataskyddsförordningen hindrar inte utlämnande av allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen innebär att var och en har rätt att hos myndigheter ta del av allmänna handlingar. Dataskyddsförordningen hindrar inte att personuppgifter i allmänna handlingar lämnas ut för att myndigheter ska kunna uppfylla skyldigheten att lämna ut allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen. Om myndigheten väljer att lämna ut allmänna handlingar digitalt krävs dock att reglerna i dataskyddsförordningen följs.

Känsliga personuppgifter som utlämnas på detta sätt måste t.ex. skyddas genom lämpliga säkerhetsåtgärder.

Sekretess för uppgifter som kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen

Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller inte om handlingarna innehåller uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Enligt den gäller till exempel sekretess för personuppgift om det kan antas att den som begär ut personuppgifterna kommer att behandla dem på ett sätt som strider mot dataskyddsförordningen.

Bedömningen gäller alltså inte huruvida myndigheten lämnar ut personuppgifter i strid med dataskyddsförordningen, utan om den sökande efter att handlingarna lämnats ut kan antas behandla personuppgifterna i strid med dataskyddsförordningen.

Myndigheten kan vid sökandens begäran att få ta del av allmänna handlingar behöva fråga hur och till vad sökanden ska använda uppgifterna. Myndigheten får emellertid inte ställa mer inträngande eller fler frågor än vad som krävs för att göra sekretessbedömningen. Om frågorna besvaras på ett konkret sätt och sökandens redogörelse framstår som sannolik bör den godtas.

Verksamhetsövergripande Kommunledningsförvaltningen
Dokument	Medium i diariet Inkomna digitala handlingar ska inte förvaras i pappersform	Bevaras/gallras	Förvaring	Till centralarkivet	Anmärkning
Allmänna handlingar
Anmälan till Arbetsmiljöverket	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Anonyma skrivelser	Papper	Gallras efter 1 år			Diarieförs ej
Arbetsmiljöplan	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Arbetsskador och tillbud	Digitalt	Bevaras	Datasystem Lisa
Arvodesbestämmelser	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Avtal (Se också avtal under Markenheten)	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Avtal av ringa betydelse Ex hyra kaffeautomat, kopiator mm
Begäran om radering av personuppgifter, begäran och svar	Digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Beslut om attestanter	Papper	Vid inaktualitet
Budget	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Cirkulär, Kursinbjudningar, Reklam etc.	Papper/digitalt	Gallras löpande			Diarieförs ej
Delegationsbeslut	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Delegationsordning och kommundirektörens vidaredelegation	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år

Direktupphandlingar	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Dokument	Medium i diariet	Bevaras/gallras	Förvaring	Till centralarkivet	Anmärkning
Xxxxx	Xxxxxx/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Enkäter a) Egenproducerade med betydelse ex medarbetarundersökningsenkät	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år	Endast den kommunövergripande medarbetarunderökningen diarieförs.
b) Egenproducerade med ringa betydelse	Papper/digitalt	Gallras vid inaktualitet			Stäm av årligen om enkät är aktuell eller kan gallras
Enkäter med dignitet ex från myndigheter	Digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Entledigande och nomineringar,	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
E-post av betydelse	Xxxxxx/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år	Lämnas till registrator för diarieföring
E-post av ringa betydelse	Digitalt	Gallras löpande			Alla gallrar sin e-post regelbundet. Diarieförs ej
Hindersprövningsintyg	Papper	Gallras efter 2 år	Närarkiv
Incidentanmälningar till Datainspektion	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Inkomna och upprättade handlingar	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Intern kontroll – reglemente, tillämpning, plan och uppföljning	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Interpellationer	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år

Inpasseringskort, underlag	Digitalt	Gallras när anställning avslutas	E-tjänst på HINT
Medborgarförslag	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Medgivande att öppna personadresserad post	Papper	Vid inaktualitet			Diarieförs ej Gallras när anställd slutar
Xxxxxxxx	Xxxxxx/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Partistöd	Digitalt	Gallras efter 2 år	gemensam mapp (S:)		Diarieförs ej
Postlista	Digitalt	Gallras efter 1 år	gemensam mapp (S:)		Diarieförs ej
Rapporter Ex resultat av undersökningar, uppföljning/utvärdering, utredning, projekt, fastighetsvärdering etc	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Registerförteckning enligt GDPR	Digitalt	Bevaras	Sharepoint
Registerutdrag, begäran om och svar	Xxxxxx/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Reglementen	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Remisser och remissvar/yttranden	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Revisionsrapporter	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Skyddsrond och brandsyn	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Styrdokument, t.ex. policys, handlingsplaner, xxxxxxxxxx	Xxxxxx/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Stämningsansökningar	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Undersökning, riskbedömning och eventuella handlingsplaner beträffande arbetsmiljö	Digitalt	Bevaras	Hypergene

Verksamhetsrapport delår- och helår	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Vigselprotokoll	Digitalt	Bevaras	Närarkiv		Påskrivna original skickas direkt till Länsstyrelsen
Vigselsintyg	Papper	Gallras efter 2 år	Närarkiv
Vittnesintyg	Papper	Gallras efter 2 år	Närarkiv
Vision, mål och planer tex nämnds planer, enhetsplaner	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Dokument	Medium i diariet	Bevaras/gallras	Förvaring	Till centralarkivet	Anmärkning
Uppdragshandlingar/Projektdirektiv	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Årsredovisning	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Ärendelistor och kallelser till sammanträden	Digitalt	Gallras efter 2 år	Xxxxxxx
Överklagan av beslut	Xxxxxx/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Arkiv och dokumenthantering
Arkivbeskrivning	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Arkivförteckningar	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Arkivreglemente	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Dokumenthanteringsplaner	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Leveransreversal	Papper	Bevaras	Centralarkiv		Kvitto över handlingar levererad till arkivmyndigheten

Protokoll
Facklig tid, rapporter och sammanställningar	Papper/Digitalt	Gallras efter 2 år	Närarkiv, handläggare
Fullmäktige, Styrelse, utskott, parlamentariska grupper och andra beredningsgrupper	Original i pärm/ Digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter	Papper/digitalt	Bevaras	Novi och i närarkiv (handläggare)	2 år
Föredragningslistor och kallelser till sammanträden	Digitalt	Gallras efter 2 år
Minnesanteckningar T.ex. APT, Arbetsgruppsmöten	Digitalt, gemensam mapp (S:)	Gallras efter 2 år	Digitalt
Minnesanteckningar, MBL 19	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Medarbetaranteckningar, introduktion	Papper/digitalt	Gallras efter 10 år	Datasystem Novi		Gallring efter 10 år sker per automatik i Novi
Medarbetaranteckningar, utbildning/kompetensutveckling	Papper/digitalt	Bevaras	Datasystem Novi		Gallring efter 5 år sker per automatik i Novi.
Medarbetaranteckningar, dokumentation i samband med lönesamtal	Papper/digitalt	Gallras vid inaktualitet. Max 5 år.	Datasystem Novi
Medarbetaranteckningar, svag eller ingen löneutveckling över tid	Papper/digitalt	Gallras vid inaktualitet. Max 10 år.	Datasystem Novi		Gallring efter 5 år sker per automatik i Novi
Medarbetaranteckningar, medarbetarplan	Papper/digitalt	Gallras vid inaktualitet. Max 5 år.	Datasystem Novi		Gallring efter 5 år sker per automatik i Novi.
Medarbetaranteckningar, övriga/ dokumentation av samtal	Papper/digitalt	Gallras vid inaktualitet. Max 5 år.	Datasystem Novi		Gallring efter 5 år sker per automatik i Novi.

Medarbetaranteckningar, medvetandegörande samtal	Papper/digitalt	Gallras vid inaktualitet. Max 5 år.	Datasystem Novi		Gallring efter 5 år sker per automatik i Novi.
Medarbetaranteckningar, avgångssamtal	Papper/digitalt	Gallras vid inaktualitet. Max 5 år.	Datasystem Novi		Gallring efter 5 år sker per automatik i Novi.
Medicinska kontroller (AFS 2019:3), beställningsblankett	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv (handläggare) och datasystem Novi	2 år	Tex vid nattarbete och rökdykning
Läkarintyg	Papper/digitalt	Gallras efter att anställningen upphört	Datasystem Xxxxx och XXXX		OBS: läkarintyg med koppling till arbetsskada bevaras. Se Arbetsskador och Tillbud.
Protokoll från kommunala bolag/stiftelser, förbund, gemensamma nämnder etc.	Xxxxxx	Xxxxxxx efter 1 år	Närarkiv
Protokoll T.ex. Ledningsgruppen, MBL och skyddskommitté	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år	Protokoll från lokala tvisteförhandlingar och från förhandlingar om nya kollektivavtal diarieförs. För övriga protokoll är respektive chef ansvarig.
Rehabiliteringsutredningar mm arbetsförmågebedömning, anpassning, träning, skada.	Digitalt	Bevaras	Datasystem LISA
Reseräkningar med kvitton	Papper	Gallras efter 10 år	Närarkiv, handläggare
Reseräkningar utan kvitton	Papper	Gallras efter 2 år	Närarkiv, handläggare

Samtycke till behandling av personuppgifter	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt	Inom ett år efter att anställning har upphört
Ekonomi
Dokument	Medium i diariet	Bevaras/gallras	Förvaring	Till centralarkivet	Anmärkning
Anläggningsregister (AR)	Papper/digitalt	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Attestlistor	Papper/digitalt	Gallras efter 2 år	Hos handläggare		Gallras 2 år efter inaktualitet
Arbetsgivaravgifter	Papper	Xxxxxxx efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Avtal	Papper/digitalt	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Betalda inkasso	Papper/digitalt	Gallras efter 2 år	Närarkiv
Bokföringsorder/bilagor	Digitalt	Gallras efter 10 år	Raindance	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Budget	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år

Dagbokföring Ex in- och utbetalningar, utlandsbetalningar	Papper/digitalt	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Dagbokföring Future till Raindance	Xxxxxx	Xxxxxxx efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Fakturabilagor	Papper/digitalt	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Fakturakontroll	Digitalt	Gallras efter 2 år
Kapitalförvaltning	Papper	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Kundregister Ex fakturor, betalningspåminnelser, inkasso	Digitalt	Gallras efter inaktualitet	Raindance (ekonomisystem)		Vid uppgradering/byte av system försvinner passiva kunder
Xxxxxxxx xxxxxxxxxxx (t ex återbetalning kreditfakturor)	Papper	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Momsredovisning	Papper/digitalt	Gallras efter 10 år	Närarkiv/Raindance
Personalklubben	Papper	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Remitteringar (t ex utanordningar scannat av FC)	Papper/digitalt	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet

Sekretess (dagbokföring)	Xxxxxx/digitalt	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Statsbidrag 6 % sekretess	Xxxxxx	Xxxxxxx efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
UBB-journaler	Papper	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Utlandsbetalningar	Papper	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Inköp - Upphandling:
Anbudsdiarium	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Donationsförvaltningen Årtal (huvudsakligen bokföringsunderlag)	Papper	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Ej vinnande anbud	Papper/digitalt	Gallras efter 2 år	Närarkiv	2 år
Glysisvallen AB (huvudsakligen bokföringsunderlag)	Papper	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Hälsinglands Museum (huvudsakligen bokföringsunderlag)	Papper	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Tilldelningsbeslut	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Utvärderingsprotokoll	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år

Vinnande anbud	Papper/digitalt	Gallras efter 10 år	Närarkiv	2 år	Arkivarien gallrar handlingarna efter 8 år i centralarkivet
Årsredovisning, delårsrapport	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Personal
Dokument	Medium i diariet	Bevaras/gallras	Förvaring	Till centralarkivet	Anmärkning
AFA-beslut, pension	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Anställningsavtal	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Ansökningshandlingar, betyg, legitimationer	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Ansökningshandlingar, ej erhållen tjänst	Digitalt	Gallras efter 2 år	Visma Recruit		Pga möjlighet att överklaga enligt diskrimineringslagen
Arbetsskadeanmälningar till Försäkringskassan	Digitalt	Bevaras	Datasystem XXXX	Efter personen uppnått

				gällande pensionsålder
Arvoden	Digitalt	Gallras efter 2 år	Personalsystem Heroma
Avslut vid anställning oavsett orsak/anledning	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Avtal i övrigt som ingås t.ex. bil, pension och överenskommelse om avslut.	Xxxxxx	Xxxxxxx	Xxxxxxxxx, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Behörighetsgivande utbildning, legitimation	Papper	Bevaras	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Xxxxxxxx	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Kollektivavtal	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv, centraldiariet	2 år
Lönekartläggning, inklusive resultat av arbetsvärdering	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv, centraldiariet	2 år
Lönelistor	Digitalt	Bevaras	Personalsystem Heroma
Lönetillägg, beslut om	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått

				gällande pensionsålder
Lönetillägg, sammanställning	Digitalt	Gallras efter 2 år	Närarkiv, handläggare		Ansökan inkommer i e- tjänst. Gallras 1 månad efter återrapportering till KSAU.
Lönetillägg, ansökan	Digitalt	Gallras efter 1 månad	Närarkiv, handläggare
Löneunderlag ex frånvaro, ledighetsansökningar, fördelningar och ändringsuppgifter	Digitalt/papper	Gallras efter 2 år	Personalsystem Heroma
Löneöversyn, listor	Papper/digitalt	Gallras efter 2 år	Närarkiv, handläggare
Löneöversyn, yrkanden/minnesanteckningar/protokoll	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv, centraldiariet	2 år
Medarbetaranteckning, PA-notering	Papper/digitalt	Vid inaktualitet	Datasystem Novi
Motionsrum/konstvännerna, underlag för löneavdrag	Xxxxxx/digitalt	Gallras efter 1 år	Närarkiv och personalsystem Heroma
Mål- och ansvarsbeskrivningar (MOA)	Papper	Bevaras	Närarkiv	2 år	Personalenheten ansvarar skickar handling till centraldiariet, inte den enskilda chefen.
Omplaceringsutredningar	Digitalt	Gallras efter 1 år	Närarkiv, handläggare
Omplacering, handlingar angående	Papper/Digitalt	Bevaras	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått	Aktuell omplaceringsutredning

				gällande pensionsålder	bifogas omplaceringserbjudandet.
Pensionsansökan, pensionslösningar	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Pensionslösningar, avtal som särskilda avtalspension, omställningsåtgärder x.x	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Pension, signallistor/rättelselistor, premier rapporterade till PV	Xxxxxx	Xxxxxxx efter 2 år	Närarkiv, handläggare
Pension, förhandsberäkningar	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Xxxxxxxx till att tillfälligt häva sekretess i samband med sjukskrivning/rehabilitering	Papper/Digitalt	Gallras efter att anställningen upphört	Adato
Sekretessbevis (blankett sekretess och IT)	Xxxxxx	Xxxxxxx	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Semesterväxling, beslut	Papper/digitalt	Gallras efter 1 år	Närarkiv och personalsystem Heroma

Skriftlig varning, uppsägning och avsked	Papper/Digitalt	Bevaras	Personakt, personalenheten och Novi	Efter personen uppnått gällande pensionsålder
Xxxxxxxx till att tillfälligt häva sekretess i samband med sjukskrivning/rehabilitering	Papper/Digitalt	Gallras efter att anställningen upphört	Adato
Timrapport/timanställningar	Papper	Gallras efter 5 år	Närarkiv, handläggare
Tjänstbarhetsintyg (AFS 2019:3)	Xxxxxx/digitalt	Bevaras	Personakt, personalenheten	Efter personen uppnått gällande pensionsålder	Tex vid rökdykning
Utmätning i lön, beslut om	Xxxxxx/Digitalt	Gallras efter 10 år	Närarkiv, handläggare
Kommunikation
Dokument	Medium i diariet	Bevaras/gallras	Förvaring	Till centralarkivet	Anmärkning
Ljud- och bildupptagningar, digitala och analoga som dokumenterar den egna verksamheten	Digitalt	Bevaras	MediaProFlow
Mark- och exploatering

Dokument	Medium i diariet	Bevaras/gallras	Förvaring	Till centralarkivet	Anmärkning
Avtal om upplåtelse av xxxx	Xxxxxx/digitalt	Bevaras	Närarkiv/Geosecma (kartprogram)		Arrenden, nyttjanderätter, tomträtter mm
Exploateringsavtal	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Fastighetsdeklarationer	Papper	Gallras efter 5 år	Närarkiv		Diarieförs ej
Genomförandeavtal	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Markansvisningsavtal	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år	Lämnas till
Markreservationer	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Servitutsavtal	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv/Geosecma (kartprogram)		Gäller för evigt om det ej upphävs
Tilldelningshandlingar småtomthus	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år
Överlåtelsehandlingar, ex köpeavtal, köpekontrakt, köpebrev, gåvobrev, överenskommelser	Papper/digitalt	Bevaras	Närarkiv	2 år	a = försäljning A = köp Lämnas till registrator för diarieföring

Handlingsprogram

för Hudiksvall och Nordanstigs kommuner enligt Lag om Skydd mot Olyckor/LSO

för mandatperioden 2019-2022

IINNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3

1 ÖVERGRIPANDE MÅL 5

1.1 Statens övergripande mål 5

1.2 Kommunernas övergripande mål 5

2 RISKBILD 5

2.1 Övergripande riskbeskrivning 5

2.2 Kommunfakta 6

2.3 Tätorter antal invånare 6

3 OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETE 6

3.1 Kommunernas säkerhetsmål för det förebyggande arbetet 6

3.2 Kommunernas prestationsmål för den förebyggande verksamheten 6

3.3 Kommunernas förmåga att verkställa och genomföra olycksförebyggande verksamhet

................................................................................................................................................ 7

4 RÄDDNINGSINSATS 9

4.1 Kommunernas säkerhetsmål för räddningsinsats 9

4.2 Prestationsmål för insats 9

4.3 Kommunernas förmåga att verkställa och genomföra räddningsinsatser 10

5 Efterföljande åtgärder 18

6 Internkontroll 18

SAMMANFATTNING

Enligt lagen om skydd mot olyckor ska en kommun ha handlingsprogram som beskriver målen för kommunernas förebyggande verksamhet gällande de risker som kan leda till räddningsinsats. Det ska också finnas ett handlingsprogram för kommunernas förmåga att utföra räddningsinsatser såväl i fredstid som under höjd beredskap.

Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner samarbetar kring räddningstjänst och säkerhetsfrågor och har en gemensam organisation, Norrhälsinge Räddningstjänst. Verksamhetens organisation, åtagande, förmåga m.m. finns beskrivet i handlingsprogrammet. För säkerhetsfrågor är dock respektive kommunstyrelse ansvarig.

Båda kommunerna har valt ett gemensamt program för det förebyggande arbete och för räddningsinsats. Fokus ligger på respektive verksamhetsansvar och förmåga att förhindra uppkomsten av brand och oönskade händelser. Härmed förstärks Räddningstjänstens ansvar att stödja verksamheter och enskilde i det förebyggande arbetet.

Kommunfullmäktige i Hudiksvall ansvarar för handlingsprogrammet och miljö- och räddningsnämnden har delegation att minst en gång under mandatperioden följa upp, utvärdera och revidera handlingsprogrammet.

Inom både Hudiksvalls och Nordanstigs kommun tillämpas ett uppföljningssystem för internkontroll. I samband med årsredovisning sker rapport till kommunledningarna.

I programmet finns beskrivet bakgrundsfakta och risker som påverkar kommunernas behov av åtgärder för att förhindra olyckor. Ingående kommuners verksamheter och kommunala bostadsbolag har brutit ned nationella mål till åtaganden som kommer att ligga till grund för säkerhetshöjande åtgärder.

MSB vägledning (MSB 246-April 2011 handlingsprogram) ligger till grund för det nya handlingsprogrammet

Norrhälsinge Räddningstjänst

Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxx

Förvaltningschef/Verksamhetschef Räddningschef

1.1 Statens övergripande mål

Det statliga målet i arbetet för skydd mot olyckor är att färre ska omkomma, mindre ska förstöras och färre ska skadas till följd av olyckor i samhället.

1.1.1 Tillfredställande och likvärdigt skydd

Lagen om skydd mot olyckor syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd.

1.2 Kommunernas övergripande mål

”Kommunerna ska vara trygga och säkra att leva och verka i, med en bra miljö och en väl fungerande beredskap för olyckor och händelser som kan påverka människors hälsa och miljö.”

2 RISKBILD

2.1 Övergripande riskbeskrivning

En risk och sårbarhetsanalys har genomförts för både Hudiksvall och Nordanstigs kommuner. Syftet med dessa är att kartlägga de hot och risker som snabbt kan påverka kommunens kärnverksamhet. För att kunna öka kommunernas förmåga att motstå dessa.

I denna analys har följande större scenarion tagits fram som kan påverka kommunerna. Klimatförändringar, Störning av dricksvattenförsörjning Störning på It systemet, Väderhändelse med elbortfall, CBRNE olyckor, transportolyckor, Skogsbrand och pandemi. Dessa risker kommer påverka även räddningstjänsten till del men framförallt vara händelser som räddningstjänsten kommer att vara delaktig i att hantera. Utöver de i risk och sårbarhetsanalysens identifierade risker har kommunerna att hantera följande:

- Högtrafikerade genomfartsleder E4/Rv84.

- Tät järnvägstrafik på Ostkustbanan med farligt gods.

- Omfattande vägbunden godstrafik,

- Sevesoklassad pappersindustri vilken även omfattas av LSO 2kap, 4§.

- Sågverk med brädgårdar och virkesupplag

- Mekaniska industrier

- Hamnar

- Mycket stora skogsarealer

- Många lantgårdar, flera med omfattande djurbesättningar,

- Bränder i bostäder av olika typ

Hudiksvalls kommun		Nordanstigs kommun
Areal	2498km2	Areal	1380km2
Folkmängd	37 393 inv	Folkmängd	9 480 Inv
Prognos 2022	37 602 inv	Prognos 2022	9 447 inv
Centralort Hudiksvall	16 293 inv	Centralort Bergsjö	2 718 Inv

2.3 Tätorter antal invånare

Hudiksvalls kommun		Nordanstigs kommun
Iggesund	3 375	Gnarp	2 240
Delsbo	2 290	Harmånger	1 385
Sörfosa	1 415	Jättendal	865
Näsviken	1 038	Hassela	814
Njutånger	845	Ilsbo	731
Enånger	644	Strömsbruk	433
Friggesund	606	Stocka	431

3 OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETE

3.1 Kommunernas säkerhetsmål för det förebyggande arbetet

Kommunerna ska vara trygga att leva och vistas i.

Antalet olyckor i kommunerna ska minskas och följder av inträffade olyckor ska minimeras.

3.2 Kommunernas prestationsmål för den förebyggande verksamheten.

Anlagda bränder ska minska och eller förebyggas så att konsekvenserna av en anlagd brand minimeras. Detta genom att erbjuda barn i förskoleklass, 5e klass samt sjunde klass brandskyddsinformation.

Kommunerna skall verka för en ökad kunskap inom förebyggande och systematiskt brandskyddsarbete genom att erbjuda utbildning samt ge råd och information.

Kommunerna skall genomföra tillsyn enligt särskild tillsynsplan på objekt där personer riskerar att skadas eller omkomma till följd av brand. Detta redovisas i särskild tillsynsplan

3.3 Kommunernas förmåga att verkställa och genomföra olycksförebyggande verksamhet

Kommunerna har ett geografiskt områdesansvar på lokal nivå. Det innebär att kommunerna har ansvar för samordning av de inblandade aktörerna i det geografiska området såväl inför som under och efter en olycka.

Kommunerna ska ha en god förmåga att motstå allvarliga störningar, så att verksamhet kan upprätthållas på ett tryggt sätt. Arbetet ska utgå från tre grundprinciper som är ansvar, likhet och närhet.

Kommunerna samarbetar med kommunalförbundet Hälsingland för tillståndshantering gällande explosiv vara.

3.3.1 Ansvarsprincipen

Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under krissituationer.

3.3.2 Likhetsprincipen

En verksamhets organisation och lokalisering ska så långt som möjligt överensstämma med normala förhållanden.

3.3.3 Närhetsprincipen

Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

3.3.4 Kompetenskrav och resurser för den förebyggande verksamheten

Personal med ansvarsområden som berörs av lagen om skydd mot olyckor (LSO) skall ha erforderlig kompetens att genomföra intentionen i handlingsprogrammet.

Inom Räddningstjänsten ska finnas personal med kompetens motsvarande Brandingenjörsexamen och Tillsyn B.

3.3.5 Tillsynsplanering och tillståndsgivning

Räddningstjänstens utövar fysisk tillsyn på fastigheter och verksamheter inom Hudiksvalls och Nordanstigs kommun enligt LSO 2.2. Planeringen av tillsyn genomförs som Teman vilka väljs baserat på bland annat olycksstatistik. Detta redovisas i särskild tillsynsplan.

I det förebyggande arbetet ingår även tillståndsgivning samt tillsyn enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor.

3.3.6 Råd och information till allmänheten

Kommunen ger genom räddningstjänsten råd och information till den enskilde för att underlätta dennes möjligheter att leva upp till sina skyldigheter enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Detta sker i huvudsak genom rådgivning på telefon, information via kommunens informationsavdelning och platsbesök.

3.3.7 Sotning och brandskyddskontroll

Kommunerna svarar för att sotning och brandskyddskontroll utförs enligt lag om skydd mot olyckor. Sotning och brandskyddskontroll utförs i brandförebyggande syfte för att minska risken för olyckor och skydda människors liv. Det kommunala ansvaret för sotning har lagts på Miljö- och räddningsnämnden som i sin tur uppdragit ovanstående uppgifter på entreprenad i båda kommunerna.

För att verka som entreprenör gäller kompetenskraven enligt MSBFS 2014:6. 3 kap § 4 Lag om skydd mot olyckor ger kommunerna möjlighet att medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på egna fastigheten. För de fastighetsägare som medges sotning av den egna fastigheten skall sotning ske från ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt.

Möjlighet för egen sotning förtar dock inte ansvaret från kommunerna eller fastighetsägare, att sotning skall ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Ett medgivande återkallas om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig sotning inte skett på sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt. Miljö- och räddningsnämnden har tagit fram riktlinjer för prövning av medgivande för egen sotning.

Tillstånd till egensotning medges genom delegationen av Räddningschefen.

Uppföljning sker årligen i samband med årsberättelsen. Tillsyn och utvärdering sker vid årliga uppföljningsmöten, redovisning av klagomålshantering samt genom analys av räddningstjänstens insatsrapporter avseende brandtillbud.

4 RÄDDNINGSINSATS

4.1 Kommunernas säkerhetsmål för räddningsinsats

4.1.1 Kommunernas övergripande säkerhetsmål för insats.

Norrhälsinge Räddningstjänst ska ha förmåga till flera mindre insatser med litet ledningsbehov i syfte att rädda människors liv, miljö samt egendom.

Norrhälsinge Räddningstjänst ska ha förmågan att verkställa en större insats i syfte att begränsa skador på liv, egendom och i miljön. Exempel är skogsbrand, industribrand

Norrhälsinge Räddningstjänst ska öka sin förmåga att ta tillvara på erfarenheter från utförda räddningsinsatser

Norrhälsinge Räddningstjänsten ska öka sin förmåga till ledning av räddningsinsatser under mandatperioden. Ökade krav på kommunens förmåga till ledning av räddningsinsatser kommer troligtvis bli en följd av utredningen en effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54 och skogsbrandsutredningen SOU 2019:7. Detta kommer enligt inrikesminister Xxxxxx Xxxxxxx och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps generaldirektör Xxx Xxxxxxxx mynna ut i lagstiftning som reglerar området ledning och dessa kommer att komma under denna mandatperiod. Norrhälsinge räddningstjänst kommer att behöva hantera dessa krav under mandatperioden.

4.2 Prestationsmål för insats

4.2.1 Miljö- och räddningsnämnd

Räddning av människors liv, miljön samt egendom i samband med räddningstjänst enlig lag om skydd mot olyckor ska genomföras med hjälp av räddningsenheter med specifika förmågor från den egna organisationen eller i samverkan med andra kommuner.

Räddningsenheterna ska finnas dokumenterade i områdes och aktivitetsspecifika larmplaner.

Räddning av människor vid andra nödlägen, (ex sjukvårdsuppdrag enligt hälso- och sjukvårdslagen) ska genomföras med hjälp av räddningsenheter bestående av egen personal eller i samverkan med andra kommuner.

Vid insatser i syfte att begränsa skador på egendom eller miljö ska räddningstjänsten ges tillgång till resurser från andra förvaltningar och kommunala bolag. Förmågan till system-, insats- och uppgiftsledning ska finnas hos räddningstjänsten.

Räddningstjänsten har Räddningschef i beredskap (RCB) för att upprätthålla systemledning. RCB är en funktion som delas med och bemannas av kommunerna i Hälsingland genom

samverkansavtal. RCB fungerar även som kommunernas ”vakthund” under dygnets alla timmar.

Norrhälsinge räddningstjänst kan tillämpa differentierade insatsstyrkor. Med detta menas att räddningstjänsten ska möta samhällets behov utifrån tillfälliga eller ändrade riskbilder inom kommunerna, t.ex. stormar eller liknande

Norrhälsinge räddningstjänst ska utveckla sina rutiner för att ta tillvara på erfarenheter från räddningsinsatser genom nya rutiner för utvärdering samt årsplanering

Norrhälsing räddningstjänst skall arbeta med utveckling av metoder för räddningsinsats genom att arbetsgrupper bildas inom de olika områden som berör räddningsinsatser

Norrhälsinge räddningstjänst skall fortsätta att arbeta för en fortsatt utveckling av samverkan med andra räddningstjänster

Norrhälsinge räddningstjänst skall fortsätta planering för arbete under höjd beredskap.

4.3 Kommunernas förmåga att verkställa och genomföra räddningsinsatser

4.3.1 Kommunal ledning vid extra ordinära händelser

Vid extra ordinära händelser kan respektive kommuns krisledningsnämnd sammankallas på order från kommunstyrelsens ordförande. Kommunchef aktiverar vid behov kommunens ordinarie krisorganisation. Detta kan ske efter inrådan av räddningstjänstens räddningschef i beredskap eller på annat sätt

4.3.3 Räddningstjänstens organisation

Organisationen utgår från miljö- och räddningsnämnden, tillika kommunernas myndighet vad gäller tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten ingår i förvaltningen Bygg-miljö och räddning (BMR) Det finns en förvaltningschef/verksamhetschef och en räddningschef.

Bemanningen inom Räddningstjänsten är uppdelad på deltidsanställda brandbefäl/brandmän och heltidstjänster.

Verksamheten är förlagd till den hel- och deltidsbemannade stationen i Hudiksvall och de fem deltidsstationer som finns fördelade över de båda kommunerna. Se kartbild.

.

4.3.4 Kompetenskrav för operativ verksamhet

Funktion/befattning	Kompetens
Räddningschef	Brandingenjörsexamen med påbyggnadsutbildning
Räddningschef i beredskap	Brandingenjörsexamen med påbyggnadsutbildning alternativt Räddningsledning B med adekvat påbyggnad
Insatsledare/IL	Räddningsledning B
Styrkeledare	Räddningsledare A
Brandman	Xxxxxxxx Xxxxxx, SMO-utbildning, räddningsinsats eller utbildning som av verksamheten bedöms som likvärdig
Räddningsman i beredskap	Räddningsinsats eller utbildning som av verksamheten bedöms som likvärdig

4.3.5 Räddningstjänstens beredskap under xxxxxxxx Xxxxxxxxx och anspänningstid

Räddningsstation Räddningsstyrka	Anspänning stid	Bemanning
Hudiksvall Heltid	90 sek	1 Befäl 4 Brandmän 2 Brandmän för bemanning i Nordanstig vardagar 08-17
RCB (Räddningschef i beredskap	90 sek kvittens	Beredskap delas med övriga Hälsinge kommuner
Hudiksvall Deltid	8 min	1 Befäl /Arbetsledare 2 Brandmän
Iggesund Deltid	8 min	1 Befäl / Arbetsledare 3 Brandmän
Delsbo Deltid	8 min	1 Befäl / Arbetsledare 4 Brandmän
Friggesund Deltid	8 min	2 Brandmän Befäl från Delsbo
Hassela Deltid	8 min	2 Brandmän Befäl från Jättendal
Jättendal Deltid	8 min	1 Befäl / Arbetsledare 4 Brandmän

Med anspänningstid avses tiden från larm till utryckning påbörjas och här anges längsta tillåtna anspänningstid vid dimensionerande insats och/eller där människoliv hotas.

Om inte bemanning kan upprätthållas ska Räddningschefen fatta normativt beslut om åtgärder vilket kan innebära omfördelning av resurser eller ändra i larmplaner.

4.3.6 Yt-täckning och Insatstider

4.3.7 Räddningstjänsten under höjd beredskap

Samhällets räddningstjänst i fred skall utgöra basen för att skydda och rädda liv även vid höjd beredskap. Ordinarie personal i Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner och den i planen angivna organisationen utgör således grunden för uppbyggnad av den räddningstjänst som erfordras vid höjd beredskap. Planläggning och uppbyggnad startar efter beslut av regeringen.

Under normala förhållanden planeras för extraordinär händelse vilket löses inom ramen för ordinarie personal samt samverkan, här inräknas även samverkan med frivilligorganisationer.

Riktlinjer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)gällande räddningstjänstens roll under höjd beredskap väntas komma under mandatperioden och kommer efter publicering att implementeras i redan pågående arbete.

4.3.8 Räddningstjänstens förmåga vid räddningsuppdrag

Följande förmåga skall räddningsstyrkorna på respektive ort vara utbildad och utrustad för att klara av, på ett effektivt sätt och inom godtagbar tid.

Ef = efter förstärkning

Brand i Byggnad	Hudik Heltid	Hudik Deltid	Igge- sund	Delsbo	Frigge- sund	Jättendal	Hassela
Genomföra utvändig släckning	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Kunna genomföra en rökdykarinsats	Ja	Ef	Ef	Ja	Ef	Ja	Ef
Hjälp med utrymning från stege upp till 3 vån	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Hjälp med utrymning från höjdfordon upp till 8 vån	Ja	Ja
Utföra samtidig utvändig och invändig släckning	Ef	Ef	Ef	Ef	Ef	Ef	Ef
Utföra rökdykning i högriskmiljö	Ef	Ef	Ef	Ef	Ef	Ef	Ef
Trafikolycka	Hudik Heltid	Hudik Deltid	Igge- sund	Delsbo	Frigge- sund	Jättendal	Hassela
Säkra skadeplats vid trafikolycka	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Utföra losstagning	Ja	Ef	Ja	Ja	Ef	Ja	Ef
Utföra losstagning ur tungt fordon	Ja
Brand i ej byggnad	Hudik Heltid	Hudik Deltid	Igge- sund	Delsbo	Frigge- sund	Jättendal	Hassela
Begränsa och släcka mindre bränder i upplag, fordon, skog och mark	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Begränsa och släcka mer omfattande bränder i upplag, skog och mark	Ef	Ef	Ef	Ef	Ef	Ef	Ef

Olyckor med farliga ämnen	Hudik Heltid	Hudik Deltid	Igge- sund	Delsbo	Frigge- sund	Jättendal	Hassela
Utföra insats vid utsläpp av mindre mängd miljöfarligt ämne	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Genomföra livräddning i kontaminerat område	Ja	Ef	Ja	Ja	Ef	Ja	Ef
Utföra insats vid utsläpp av farligt ämne	Xx
Kunna genomföra sanering av ett fåtal personer och egen personal	Ja	Ef
Utföra släckning av brandfarligvara vid större utflöde	Ja
Oljeskadebekämpning på vatten	Ja
Oljeskadebekämpning på land	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Vattenlivräddning	Hudik Heltid	Hudik Deltid	Igge- sund	Delsbo	Frigge- sund	Jättendal	Hassela
Utföra vatten och is- livräddning	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Övrig Räddning	Hudik Heltid	Hudik Deltid	Igge- sund	Delsbo	Frigge- sund	Jättendal	Hassela
Första omhänder-tagande av skadad	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Terrängtransport	Ja	Ja		Ja	Ja	Ja
Kunna utföra djurlivräddning	Ja	Ja	Ef	Ja	Ef	Ja	Ef
Begränsa skadorna vid översvämning och vattenskador	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Ledning och samordning av större insats	Ja

4.3.10 Övningar

För att säkerställa kompetensen hos personalen, skall övningarna bedrivas systematiskt med klara mål och rutiner. Övningsansvarig skall upprätta en övningsplan.

Övningsplanen ska baseras på erfarenheter från insatser, det arbete som görs inom respektive kunskapsområde samt enligt rådande regelverk och rutiner.

Heltidspersonal skall öva minst 150 tim/år och deltidspersonal minst 50 tim/år. Övningarnas innehåll skall varieras så att personalens kunskaper kan vidmakthållas och vidareutvecklas, samt att Arbetsmiljöverkets krav uppfylls. Deltagande i övningar skall dokumenteras.

4.3.11 Brandvattenförsörjning i kommunerna

Inom Hudiksvalls kommun där tekniska förvaltningen har verksamhetsansvaret och inom Nordanstigs kommun där MittSverigeVatten ansvarar ska det finnas ett ändamålsenligt antal brandposter anslutna till kommunernas nät.

Brandpostnätet ska uppfylla Svenskt Vattens rekommendationer. Alternativsystem med utglesning av brandposter används inom delar av kommunerna med mindre risk för omfattande bränder och tillhörande spridningsrisk. För alternativsystem ska räddningstjänsten förfoga över tankbilar.

Aktuell information om placering av brandposter ska tillhandahållas Räddningstjänsten av berörd förvaltning. Branddammar i Hudiksvalls kommun ansvarar räddningstjänsten för. I Nordanstig ansvarar kommunen själva för dessa. I övrigt ska brandvattenförsörjning ske med tankfordon.

4.3.12 Avtal om samverkan

Genom en omfattande samverkan löses hela skalan av insatser från små insatser där annan räddningstjänstverksamhet har kortare insatstid (gränslös samverkan) till omfattande insatser där erforderliga resurser eller uthållighet ej kan skapas utan samverkan. Denna samverkan har till stor del reglerats i förväg via civilrättsliga avtal, de viktigaste redovisas nedan.

- Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner har avtalat om gränslös samverkan med angränsande kommuner.

- För att kunna hantera större olyckor samverkar räddningstjänsten med Ljusdals kommun samt Kommunalförbundet Hälsingland om en gemensam ledningsorganisation. Detta sker genom att en gemensam räddningschef i beredskap har mandat att föra befäl över samtliga styrkor i Hälsingland.

- Avtal har tecknats med Kommunalförbundet Hälsingland om hjälp vid räddningsinsatser på E4 söder om Enånger.

- Avtal finns med Regionen Gävleborg ang sjukvårdslarm.

- För att inget glapp ska uppstå efter avslutad räddningstjänst, återställning och sanering samverkar räddningstjänsten med Försäkringsbranschens

restvärdesräddning genom att utföra restvärdesarbete där sanering av vägbanor och järnväg ingår.

4.3.13 Varning och Information

Räddningsarbetet vid en skadeplats leds alltid av en räddningsledare och en bakre ledningsfunktion bestående av Räddningschef i beredskap upprättas vid de flesta händelser. Vid omfattande, långvariga eller speciella händelser upprättas en stab där bland annat ett särskilt informationsbefäl eller personal från kommunernas informationsavdelning ska ingå. Den ytterst ansvarige för att erforderlig information lämnas samt att allmänheten varnas vid allvarliga olyckor är dock alltid räddningsledaren.

Följande händelser är exempel som kan medföra särskild information eller varningsbehov:

- Utsläpp av giftiga eller brännbara kondenserade gaser

- Överhängande risk för explosion

- Stora trafikolyckor eller där vägar blir avspärrad

- Utsläpp av radioaktiva ämnen

- Ras och skred

- Skogsbränder

Normalt lämnar räddningsledaren eller stabsbefäl information till allmänheten genom webb, radio och press. Vid mer omfattande händelser används Hudiksvalls kommuns informationsavdelning för informationsgivning. Möjlighet finns att lägga ut information på båda kommunernas hemsidor.

Varning via Sveriges Radio, viktigt meddelande, sker efter begäran av Räddningschef i beredskap (RCB).

Inom Hudiksvalls och Iggesunds tätorter kan signalen "Viktigt meddelande till allmänheten" (VMA) sändas via utomhusvarningsaggregat. Signalen som sänds vid större nödlägen består av upprepade 6-7 sekunder långa ljudsegment, åtskilda av 12-14 sekunder långa pauser, och innebär att man ska gå inomhus, lyssna på radion och följa de instruktioner som ges.

Signalen kan utlösas i båda orterna från räddningsstation i Hudiksvall eller SOS Alarm. Start kan ske av enskilt aggregat eller hela grupper och sker via radioförbindelse.

Räddningstjänsten svarar för drift och underhåll av utomhusvarningsaggregaten.

Inom övriga delar av kommunerna varnas allmänheten vid olyckor via Sveriges Radio, TV och kommunernas hemsidor.

Allmänheten kommer att informeras om rutiner för varning samt om handlingsprogrammet (förmåga att göra räddningsinsatser) via kommunernas hemsidor.

4.3.14 Alarmering

Kommunerna är anslutna till SOS Alarm som skall sköta alarmering av de räddningsresurser som kommunerna angett i larmplaner eller efter begäran från räddningsledare:

- Alarmeringsrutinerna gäller även så långt det är möjligt även under extraordinära händelser men möjligheten att sköta uppgiften från räddningsstationen i Hudiksvall finns.

- Reservalarmering vid avbrott på telenätet sker via Rakelnätet. Samtliga räddningsstationer har batteribackup för 48 timmars drift av radio och alarmeringsutrustning.

- Automatiska brandlarm inom Hudiksvalls kommuns verksamheter som är direktkopplade och uppringande är anslutna till Hudiksvalls räddningsstation för direkt alarmering av räddningsstyrka. Övriga orter och verksamheter har larm ansluta till SOS Alarm.

- Räddningstjänsten svarar för drift och underhåll av alarmeringsutrustningen på räddningsstationerna.

- Trygghetsnav med Rakelmobil kan fungera som backup för larmning av räddningstjänst vid teleavbrott

- .

4.3.17 Xxxxxx och dess gränser i vatten (se bilagor)

Inom följande hamnområden gäller kommunal räddningstjänst:

- I Hudiksvalls hamn ut till inre hamnområdesgränsen (Hetvattencentralen- Fäskärsviken)

- I Iggesunds hamn inom ett område som begränsas av linjen Dukarskär-Dukarsund och Furuskär-Björkskär.

- Hölicks hamnbassäng

- Stocka hamn inom ett område som begränsas av piren och vägen.

- Mellanfjärdens hamn ut till inre hamnområdesgränsen (Notholmen-Saltspannsviken)

4.3.18 Övrigt

MSB tillhandahåller materiel vid större olyckor enligt nedanstående exempel:

- Oljeskadeskydd, Härnösand

- Kemskydd, Kramfors

- Skogsbrandsläckning, Sundsvall och Söderhamn.

Resurserförteckning finns i RIB.

5 Efterföljande åtgärder

Kommunen jobbar med efterföljande åtgärder efter olyckor på flera nivåer. De flesta olyckor avhandlas i samband med att händelserapport genomförs och skickas in till MSB. För större olyckor eller andra händelser av intresse utreds olyckorna i särskild ordning, där olycksförlopp samt insatsens genomförande gås igenom. Detta för att erfarenheter skall tas tillvara och förbättra verksamheten. Utbildad personal finns för ändamålet.

6 Internkontroll

Inom både Hudiksvalls och Nordanstigs kommun tillämpas ett uppföljningssystem för internkontroll. I samband med årsredovisning sker rapport till kommunledningen.

Hudiksvall

Iggesund

Iggesund

Hölick

Stocka

Mellanfjärden

Planen antagen av

Norra Hälsinglands Miljö- och Räddningsnämnd 2020-xx-xx

Kommunstyrelsens plan- och utvecklingsutskott

PROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2020-04-28

Sida

1(1)

§ 42 Dnr 2019-000665 - 260

Revidering av kommunens rutiner för lottning av småhustomter

Plan- och utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen

att godkänna revideringar av kommunens rutiner för lottning av småhustomter, samt

att revidera kommunstyrelsens delegationsordning så att exkluderingar som faller inom 2.6 och 2.7 beslutas av plan- och utvecklingsutskottet.

Sammanfattning

Kommunledningsförvaltningen har vid genomgång av rutinerna för lottning av småhustomter uppmärksammat att vi kommer att behöva lägga till två punkter (2.6 och 2.7) för att lättare kunna exkludera en intressent om det finns anledning till det.

Beslutsgång

Plan- och utvecklingsutskottet enas under dagens möte om att kommunstyrelsens delegationsordning ska revideras så att exkluderingar som faller inom 2.6 och 2.7 beslutas av plan- och utvecklingsutskottet.

Xxx-Xxxx Xxxxxxx (C) yrkar bifall till förslaget.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande 2020-04-16

Rutiner 2020-04-16

Kommunstyrelsen 2019-11-12 § 178

Beslutet skickas till

Allmänna utskottet

Tjänsteutlåtande 1 (1)

2020-04-24

Tillbyggnad Hasselbackens förskola, Skarmyra 8:47

Förslag till beslut

Kommunledningsförvaltningen föreslår KS besluta

att fatta igångsättningsbeslut för tillbyggnad av Hasselbackens förskola, Skarmyra 8:47, med i investeringsbudgen avsatta medel för strukturomställning förskolan om 30 Mkr fördelade på åren 2020-2021.

Sammanfattning

Fastighetsverksamheten har under våren projekterat en tillbyggnad om fyra avdelningar på Hasselbackens förskola som drabbades av en omfattande brandskada 2018. De två avdelningarna samt mottagningsköket som klarade sig med endast rökskador har under 2019 renoverats till ett gott skick. Upphandling av generalentreprenör för tillbyggnadsprojektet pågår och 11 stycken anbud har inkommit. Tilldelningsbeslut med 10 dagars avtalsspärr har skickats ut till anbudslämnarna 20-04-20. Anbuden är giltiga i 90 dagar och byggstart är planerad till maj 2020 med ett färdigställande under 2021. Projektets totalkostnad beräknas till 30 Mkr varav lägsta anbudspris är 25 Mkr.

Bakgrund och ärendebeskrivning

Lärandeförvaltningen har i samband med återuppbyggnaden av de två nedbrända förskoleavdelningarna på Hasselbackens förskola beställt två extra avdelningar för att kunna säga upp den inhyrda modulen på Asplundens förskola samt stänga förskoleavdelningen Liljan i Forsa. Länsförsäkringar har reglerat skadan och ersättningen efter självrisk och åldersavdrag blev totalt ca 2,5 Mkr.

Fastighetsverksamheten har renoverat de rökskadade avdelningarna samt projekterat och påbörjat upphandlingen av tillbyggnaden. Vid upphandlingen inkom 11 stycken anbud och tilldelningsbeslut har skickats till Sidskogen bygg och anläggning AB. Anbudet ligger i paritet med den kostnadskalkyl som upprättats under projekteringsskedet med undantag av de extra kostnaderna som tillkommer för att hantera befintlig sulfidlera. Tillbyggnaden är en enplansbyggnad i trä och i projektkostnaden 30 Mkr ryms byggherrekostnader, projektering, byggentreprenad, utemiljö och oförutsett. Inventarier bekostas av försäkringsersättningen.

Xxxxxxxxx Xxxxxx Lokalstrateg