Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.
Allmänt om Uppdraget Vårdcentralen ska fungera som första instans vid behov av hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå, och utgöra grunden för en god och nära vård. Uppdraget består av planerad och oplanerad vård i form av rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning. Leverantören ska organisera sin verksamhet så att behov av hälso- och sjukvård hos äldre, personer med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt tillgodoses. För patienter som behöver insatser över tid, ska vården upplevas som sammanhållen. Verksamhetschefen ska enligt lag utse fast läkarkontakt och fast vårdkontakt om patienten begär det eller för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Listade individer över 75 år samt patienter med kronisk sjukdom eller kontinuerligt vårdbehov ska ha namngiven fast läkarkontakt. Fast läkarkontakt ska vara specialist i allmänmedicin eller ST-läkare i allmänmedicin. Specialist i geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin kan vara fast läkarkontakt för sin målgrupp. Eftersom en fast läkarkontakt ska bidra till god kontinuitet för de listade behöver det finnas en realistisk planering för att läkaren ska arbeta på enheten och ta ansvar för sina angivna listade personer över tid, minst ett år. Andel listade med fast läkarkontakt ska uppgå till minst 85%. På sikt ska alla skåningar ha fast läkarkontakt. Registrering ska göras i av Uppdragsgivaren anvisat system (LISSY). Leverantören ansvarar för att informera patienten om aktuell fast läkarkontakt. Listning till annan fast vårdkontakt ska göras vid behov. Leverantören är samordnare av patienternas vårdbehov. Leverantören ska medverka till en väl sammanhållen vårdkedja när patienten har behov av annan kompetens än den som Leverantören kan erbjuda. För en del patienter kan en eller flera delar av det medicinska behandlingsansvaret finnas hos specialistvården.
12.1 Bemanning, kompetens och legitimation Leverantören ansvarar för att all personal har kompetens och legitimation där så behövs och i den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård.
12.1.1 Verksamhetschef och medicinsk rådgivare Den medicinska rådgivaren ska vara specialist i allmänmedicin samt ha god kunskap om lokala förhållanden, bistå och vara rådgivande till verksamhetschefen, avseende medicinska policyfrågor och rutiner, patientsäkerhet och kompetensutveckling samt delta i det medicinska utvecklingsarbetet.
12.1.2 Kompetens och legitimation Under Enhetens öppethållande ska det finnas personal med kompetens att bedöma och prioritera patienternas individuella behov för att tillgodose patientsäkerhet, vårdkvalitet och aktuell lagstiftning. Leverantörens anställda ska arbeta personcentrerat samt tala och förstå svenska. Samtlig legitimerad personal ska ha språkkunskaper i svenska motsvarande Socialstyrelsens krav, se avsnitt Referenser, för länk. Leverantören ansvarar för att ha tillräckligt antal anställda specialister i allmänmedicin och övrig personal. Enheten ska bemannas med legitimerad sjuksköterska under enhetens öppettider under såväl vardagar (dag och kväll) som under helg (lördag, söndag och helgdag). Sjuksköterskan ska finnas på plats i lokalerna under hela enhetens öppethållande. Gällande läkarkompetens ska Enheten varje enskild vecka under dagtid vardagar (kl. 8-17) omfattande minst 80 % av öppettiden, bemannas med specialist i allmänmedicin. Under denna tid ska specialisten i allmänmedicin vara på plats i Enhetens lokaler. Under högst 20 % av öppettiden dagtid vardagar (kl. 8-17) varje enskild vecka, kan Enheten bemannas med erfaren ST- läkare i allmänmedicin eller annan specialistkompetent läkare. Specialist i allmänmedicin ska under denna tid finnas tillgänglig via telefon med tillgång till journal samt kunna inställa sig på plats inom en timme. Denna avvikande bemanning ska kontinuerligt dokumenteras och vara möjlig att följa upp. Verksamhet under vardagskväll efter kl. 17 samt under helg (lördag, söndag och helgdag) ska under öppettid bemannas med specialist i allmänmedicin eller erfaren ST-läkare i allmänmedicin eller annan specialistkompetent läkare. Verksamhetschef avgör i samråd med handledare och aktuell ST- läkare alternativt annan specialistkompetent läkare, om vederbörande har kompetens för självständig tjänstgöring under vardagskväll och helg (lördag, söndag och helgdag). Inför 2025 utreds krav på kompetens inom psykisk hälsa vilket kan innebära krav på specifika kompetenser. Leverantören ska ha tillgång till dietistkompetens inom Uppdraget för så väl nutritionsbehandling som preventiva åtgärder. I enlighet med ”Nivåstrukturering mellan dietister inom primärvård och specialistvård” inom Region Skåne ska leverantören bidra till en god och säker nutritionsvård, se avsnitt Referenser, för länk.
12.2 Verksamhetsförlagd utbildning Leverantören ska, enligt gällande ramavtal Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och Avtal mellan staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvård (ALF-avtal) erbjuda verksamhetsförlagd utbildning och praktikplatser för såväl gymnasiala utbildningar som eftergymnasiala utbildningar. Leverantören ska bereda plats för det antal studenter som motsvarar enheternas andel av det samlade vårdutbudet, se avsnitt Referenser, för länk. Uppdragsgivaren ansvarar för fördelning av utbildningsplatser samt ersättning per student, se avsnitt 9.3 och 14.3. Samtliga utbildningsplatser ska uppfylla de kvalitetskrav som de olika avtalen föreskriver och med den pedagogiska inriktning som utbildningsprogrammen fastställer. Verksamhetschefen ansvarar för att gällande målbeskrivningar, som tillhandahålls av kursledningen, uppfylls. Om studenten inte uppnår ställda mål på grund av utebliven handledning eller bristande utrymme för praktik, är det Leverantörens ansvar att bereda plats för kompletterande praktik för vilken ingen ytterligare ersättning utgår. Handledarnas kompetens ska motsvara lärosätenas krav. I den mån dessa krav inte är uppfyllda ska Leverantören prioritera deltagande i aktuell utbildning. Handledarutbildning ges av respektive lärosäte som även ansvarar för praktikplatsplacering.
Ersättningar som betalas ur Fondens medel Fondbolaget tar ut ett förvaltningsarvode ur Fondens medel, som inte kan överstiga 1,6 % per år av Fondens värde. I förvaltingsar- vodet ingår också de arvoden som betalas till förvaringsinstitutet för verksamhet som förvaringsinstitut enligt lagen om placerings- fonder samt till eventuella underförvarare för förvaring av Fondens medel. Från de publicerade värdena för fondandelarna har de ovan- nämnda arvodena eller uppskattningar av dem avdragits. Fondens mål är att öka fondandelarnas långsiktiga värde. Den aktivt förvaltade Fonden strävar efter att ta ställning till place- ringsobjektens positiva eller negativa värdeutveckling. Fonden placerar huvudsakligen via andelar i börsnoterade placerings- och specialplaceringsfonder och fondföretag. LokalTapiola Aktie 100 är särskilt riktad till LokalTapiolas kunder inom kapitalför- valtningen, och den lämpar sig som en del av en diversifierad portfölj. För personer som inte är kunder hos LokalTapiola ka- pitalförvaltning är minimisumman för fondteckning 30 000 euro. Placeringsobjekten väljs ut baserat på LokalTapiola Kapitalförvaltnings placeringssyn och analyser. I utvärderingen av fondpart- ner ingår också en hållbarhetsanalys. Enligt LokalTapiola Kapitalförvaltnings bedömning anknyter Fondens hållbarhetsrisker till de placeringsobjekt som fondpart- nern valt, och de påverkar Fonden via fondpartnerns val av placeringsobjekt. Riskens inverkan på avkastningen begränsas ge- nom att välja fondpartner vars processer och praxis som rör hållbarhet anses vara tillräckliga. Därför är riskernas inverkan på fondens avkastning begränsad. I Fonden beaktas inte placeringsbeslutens negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, ef- tersom det inte alltid finns tillräckligt med information tillgängligt om placeringsobjekten för de underliggande fonder som fondpartnern valt. Fonden kan även placera i derivatinstrument för att främja effektiv portföljförvaltning eller gardera sig mot ogynnsamma för- ändringar på marknaderna. Fonden har tillväxtandelar. Förvaltningen av Fonden överfördes till Seligson & Co Fondbolag Abp 12.11.2021. Före denna tidpunkt ansvarade S-Banken Fondbolag Ab (hette tidigare FIM Varainhoito Oy) för förvaltningen av Fonden. Fonden förändrades från en specialplaceringsfond till en UCITS-fond (en fond som uppfyller placeringsfondsdirektivets krav) 12.11.2021.
Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.
STYRELSE, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH REVISOR 18 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 21 AKTIEKAPITAL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN 22 FINANSIELL ÖVERSIKT 23 KOMMENTARER TILL DEN FINANSIELLA UTVECKLINGEN 30 LEGALA FRÅGOR OCH KOMPLETTERANDE INFORMATION 31 SKATTEFRÅGOR I SVERIGE 32 BOLAGSORDNING 33 1 ADRESSER 34
Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Överföring av xxxxx till pensionsstiftelse, som skett senare än sex månader före fristdagen och som medfört att stiftelsen fått överskott på kapitalet, går åter till belopp motsvarande överskottet. Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Överföring till pensionsstiftelse i annat fall än som sägs i första stycket går åter, om överföringen skett senare än tre månader före fristdagen. Har överföringen väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, går den också åter, om åtgärden skett dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Överföring av medel till personalstiftelse går åter, om överföringen skett senare än sex månader före fristdagen. Har överföringen skett dess- förinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Prop. 2003/04:150 Bilaga 2 Om rätt att i särskilda fall åter- kräva försäkringspremier m.m. finns bestämmelser i 117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal. Om rätt att i särskilda fall åter- kräva försäkringspremier m.m. finns bestämmelser i 7 kap. 7 § person- försäkringslagen (1988:000). Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om gruppförsäkring skall dock 34 § i dess nya lydelse tillämpas först från och med den 1 januari 1990. Senaste lydelse 1975:244.
Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.
