Common use of Analys Clause in Contracts

Analys. Det finns ett antal slutsatser som är värda att belysa och lyfta fram. När det gäller statistiska analyser av ungdomsarbetslöshet och ungdomars inträde på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången och de intervjuer som genomförts. Genom alla projekt som ligger till grund för den här rapporten går det en röd tråd av samverkan. I de fyra case, som valts ut primärt av kvalitativa skäl, är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och det är av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetet. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar för att skapa förutsättningar för en bra samverkan och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gång.

Analys. Det Uppdatering av rutin för kemikaliehanteringen i driften genomfördes under hösten men implementering kvarstår. Under året har kontoret arbetat för att tillämpa byggvarubedömningen i fler projekt, att andelen undviks-produkter minskar samt att avvikelserapporter ska finnas för samtliga undviks-produkter. Dock har kontoret en bra bit kvar gällande registrering av produkter i byggvarubedömningen samt att samtliga undviks-produkter har en avvikelserapport. Andelen undviks-produkter av registrerade produkter ligger under kontorets målnivå på maximalt 12 procent. En utbildning i byggvarubedömningen genomfördes under hösten för hälften av projektledarna, ett ytterligare utbildningstillfälle är planerat till februari och kontoret avser arbeta vidare med efterlevnaden av byggvarubedömningen. Den planerade rutinen för stickprov är ej framtagen. Under året har åtta stycken omläggningar av konstgräsplaner genomförts. Granulatfällor har installerats på dessa planer och finns ett antal slutsatser nu på samtliga konstgräsplaner som innehåller granulat. Vid nybyggnation installeras granulatfällor som standard vid planer där granulat används som infill i konstgräset. För att begränsa användning av plastgranulat och minska risken för spridning av mikroplaster används sand som infill i konstgräsplanerna som är värda mindre än 11- spelsplaner och inte används under vintertid. Kontoret har även anlagt en kombinerad konstgräsplan och ispist på Bäverdalen BP, vilken har försetts med markvärmd uppläggningsplats för snö, för att belysa och lyfta framminska spridning av mikroplaster. När det gäller statistiska analyser Ytterligare en kombinationsanläggning på Sköndals BP är påbörjad. Kontoret deltar även i utvecklingsprojekt gällande konstgräsplaner. Ett exempel är Vinnova- projektet Biopitch inom vilket en ny typ av ungdomsarbetslöshet och ungdomars inträde infill, bestående av sågspån som insatsråvara, ska utvecklas. Produkten har fått godkänt resultat på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera Fifa Quality Pro, vilket påvisar att materialet klarar ett 8-10 års slitage på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången och de intervjuer som genomförtsen fotbollsplan. Genom alla projekt som ligger till grund Infillet ska nu testas över ett år i en konstgräsmatta i Solna för den här rapporten går det en röd tråd att sedan utvärderas. Med anledning av samverkan. I de fyra caseCovid-19, som valts ut primärt har försvårat tester och leveranser av kvalitativa skälmaterial över gränser, är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och det är av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetet. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar för att skapa förutsättningar för en bra samverkan och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gångarbetet fördröjts.

Analys. En stor del av de offentliga medel som satsas på att främja tillväxt och sysselsättning synliggörs genom tillväxtavta- len. Parterna träffar överenskommelser om sina respektive bidrag till insatser och åtgärder i programmen och detta dokumenteras i avtalen. Det finns ett antal slutsatser ger en tydlig översikt över existerande resurser och de fnansiella prioriteringar som parterna gör. Resursflöden och inriktningar blir särskilt synliga i de län som har upprättat Internetbaserade pro- jektdatabaser. Att den privata fnansieringen uppgår till närmare en fjärdedel ger intressant information om att privata aktörer i hög grad är värda delaktiga i samarbetet. Ett syfte med tillväxtavtalen är att belysa de skall leda till effektivare samordning av resurser för regional tillväxt. Merparten av de regionala samordnarna anser att avtalen har bidragit till detta. De får också stöd för sin uppfatt- ning av företrädare för företagens organisationer, lands- tingen och lyfta framde statliga organen i enkätundersökningen. När Närmare 70 % av dem instämmer helt eller delvis i detta. Det är en intressant iakttagelse att av representanterna för privata företag har endast 30 % denna uppfattning. En tolkning kan vara att det gäller statistiska analyser av ungdomsarbetslöshet och ungdomars inträde på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på är medel till konkreta projekt och aktiviteter som intresserar dessa aktörer och att det är mindre synligt och intressant för dem hur resursramar har skapats för de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången övergripande insatsområdena. Av enkätsvaren framgår vidare att en majoritet av de svarande i bl.a. Östergötland, Jämtland, Dalarna och de intervjuer som genomförts. Genom alla projekt som ligger Halland anser att tillväxtavtalet leder till grund för den här rapporten går det en röd tråd av samverkanbättre samordning. I några län, bl.a. Västmanland, Värm- land och Kronoberg ifrågasätter merparten av de fyra case, som valts ut primärt av kvalitativa skäl, är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner besvarade enkäten om det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivetfnns samordningseffekter. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten fnns inget som tyder på att man är mer positiv i de län där det fnns många olika fnansiärer än i de län som har få fnansiärer av avtalet. Några län planerar eller har tagit vissa steg mot ett mer integrerat samarbete kring projektstöd. I några fall försö- ker fnansiärerna åstadkomma en gemensam ”dörr-in” för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och det är av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetet. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar för att skapa förutsättningar för en bra samverkan och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men dem som ansöker om projektmedel. Finansiärerna ser också ett ökat behov av att gemensamt kunna bedöma om ansökningar är förenliga med avtalets intentioner och prioriteringar. I Örebro län träffas Projekt- analysgruppen (PANG) varannan vecka för att diskutera regionala projekt. Gruppen består av potentiella fnan- siärer som gemensamt bedömer projektens relevans för tillväxtavtalets mål och inriktning. XXXX blir en-dörr-in för själva ansökningarna. När gruppen är klar med sin bedömning, fattar respektive aktör sitt beslut. Västman- lands län avser att hålla regelbundna ”fnanssamråd” som, liksom i fallet Örebro, har till uppgift att diskutera aktu- ella projektansökningar. I Kronobergs län arbetar man också på ett liknande sätt. I Gävleborgs län satsar flera aktörer tillsammans på att skapa en en-dörr-in i varje kommun för företagen. Syftet är att samordna alla for- mer av rådgivningsinsatser och därmed underlätta för såväl nya entreprenörer som befntliga företag att kom- ma i kontakt med rätt organisation på en gång. Initiativet är ett samarbete mellan kommuner, företagsorganisatio- ner, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och ALMI. Av de involverade aktörerna 21 samordnarna instämmer sex stycken av dem i påståendet att deras avtal präglas av klarhet avseende fnansieringsbelopp och åtaganden (Gotland, Uppsala, Östergötland, Halland, Kalmar, Skåne). Sex stycken av samordnarna instämmer inte alls (Blekinge, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Jönköping, Västmanland). Övriga län redovisar ingen uttalad uppfattning i frågan. Många regionala aktörer framhåller att staten är en otydlig part i avtalens fnansiering. Ett exempel är att både länsarbetsnämnderna själva och andra anger att nämnderna agerar olika från län till län och att det be- hövs klarare direktiv om hur de arbetsmarknadspolitiska medlen får användas. Flera pekar också på att det fnns en konflikt mellan kort- och långsiktiga mål i arbetsmark- nadspolitiken. Länsarbetsnämnden i Västerbottens län har formulerat ett förslag till policy och kriterier för nämndens fnansiella medverkan i tillväxtavtal och struk- turfondsprogram. Det går ut på att man bör bedöma om ett projekt helt eller delvis berör personer som därigenom tillhör ar- betsmarknadspolitikens målgrupper eller om det endast indirekt kan ha en smidigare kontaktmedverka till att uppfylla målen för arbets- marknadspolitiken. I det sistnämnda fallet bör, såväl formell som informellenligt policyförslaget, beslut om fnansiering underställas myn- dighetens styrelse. De flesta regionala tillväxtavtalen är avsedda att utarbetas med inslag av förhandling mellan parter, men detta har hittills fungerat bristfälligt. En återkommande kommentar är att det saknas tydliga partsförhållanden i målgruppen avtalsproces- sen. Detta bekräftas i stort av samordnarnas syn på arbe- tet. Bland annat anser endast ett par av samordnarna att de regionala tillväxtavtalen har påbörjat med inte avslutat ett tydligt förhandlings- inslag. Otydligheterna i statens fnansiella engagemang är också en gymnasieutbildningsvaghet. Kommentarerna från länen visar också att staten i betydligt större utsträckning skulle kunna an- vända sin relativa fnansiella styrka för att styra avtalspro- cessen. Statens resurser skulle också kunna användas som incitament och draghjälp i processer som stärker den re- gionala konkurrenskraften. Det faktum att informationen om länens uppföljning och utvärdering i avtalsarbetet är knapphändig, kan be- tyda att dessa uppgifter fortfarande ofta är förbisedda. De kanske också län som har varit inne rapporterat mer ingående, visar upp spän- nande modeller för att förstärka den lärande processen genom att systematiskt ta tillvara den ”kodiferade” och ”tysta” kunskap som förmedlas i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingenpartnerskapen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gång.NÄRINGSDEPARTEMENTET 25

Analys. Under året har åtgärdsplanering av de energieffektiviseringsmöjligheter som identifierades under 2020 fortgått. Många av åtgärderna energieffektiviseringsplanen kunde dock inte genomföras under 2021 på grund av att det saknas personalresurser för genomförandet. Driftåtgärderna från kartläggningen har dock genomförts och följs upp. Vidare har löpande byte av belysningsarmaturer från lysrören T8 och T5 till LED skett. Under året har utbyte till LED-belysning inklusive belysningsstyrning skett i och vid flertalet idrottshallar; Beckombergas simhall, lilla idrottshallen i Eriksdalshallen, Hässelbyhallarna, på bollplanen vid Kämpetorpshallarna, Kärrtorpshallarna, stora Thorildshallen, stora hallen i Åkeshovs bad- och idrottshall, korridorer och allmänna utrymmen i Ärvingehallen samt vid tennisbanan vid Vintervikshallen. På Beridarebanan 10 (Hötorgshallen med flera) och Spelbomskan 16 (Stadsbiblioteket) har byte av armaturer skett i samband med renovering. Under året har Farsta sim- och idrottshall fått FL20 solfilm på fönster i motionssalarna, vilket minskar energianvändningen. I Stadshuset har CO2-styrning av ventilationen installerats vilket förväntas minska energianvändningen. AI-system för digital övervakning och självstyrning är installerade i de tekniska fastighetssystemen i fastigheten Strömsborg och Mälarhöjdens gymnastik. Utvecklingsarbetet med att sensorerna i systemet ska lära sig att balansera det tekniska systemen med varandra och med det behov som finns hos verksamheten pågår. Systemet kommer att utvärderas och jämföras med andra liknande system som installerats under året för att ta fram en strategi för framtida installationer. Vidare har Building Advisor (BA) installerats på Kulturhuset. BA är även det ett digitalt övervakningssystem som installeras i befintligt värme- och ventilationssystem. Dygnet runt analyseras fastigheten för att hitta och identifiera orsaker som kan ha långtgående effekter på driftkostnader, inomhusklimat och underhåll. Utifrån detta skapas en prioriteringslista med konkreta kostnadseffektiva åtgärdsförslag som drifttekniker och entreprenörer kan utgå ifrån. Kontoret har beslutat att ej genomföra analys av temperaturmätningar eftersom denna åtgärd inte bedöms ge ett mervärde för kontorets fastigheter i och med att variationen i byggnaderna är mycket stor. Kontoret avser istället att förbättra energiuppföljningen på hela beståndet i och med införandet av fastighetssystemet Faciliate och på så vis förbättra energieffektiviseringarna i beståndet. Kontoret väljer alltid uppvärmningsmetod utifrån ett stadsövergripande perspektiv på kraftfrågor, eleffekt och klimat vid nyproduktion samt ombyggnad. Det finns ännu ett antal slutsatser fåtal oljepannor kvar i fastighetsbeståndet. Dessa fylls på med bioolja istället för fossil olja. Under året har solceller installerats på Farsta sim- och idrottshall. Tanken var att det även skulle bli energilagring, men på grund av brandtekniska och ekonomiska parametrar genomfördes detta inte. För Tekniska nämndhuset har en solcellsinstallation av totalt fyra installeras, men ej driftsatts. Zinkensdamms IP har en solcellsanläggning installerats, men på grund av långa leveranstider kommer den att driftsättas först under 2022. Årets resterande klimatinvesteringspengar för Tekniska nämndhuset har omfördelas till solvärmeanläggning på Nälstabadet. Under vinterhalvåret 2021/2022 kommer fastighetens undercentral att byggas om med teknisk utrustning för att senare kunna anslutas till den nya solvärmeanläggningen. Under våren 2022 kommer byggnadens tak, tätskikt, att ses över och vid behov bytas ut. Därefter ska en ny solvärmeanläggning installeras. I samarbete med miljöförvaltningen arbetar kontoret även med framtagande av en handlingsplan för långsiktiga investeringar i solpaneler på stadens fastigheter. Relevanta fastigheter har identifierats och delats in i tre grupper. Fastigheterna i den första gruppen utredas vidare gällande bland annat planerat underhåll, takkonstruktion samt elanvändningen i relation till solpotential. Solcellsproduktionen har ej nått önskade nivåer och målet på 40 MWh uppnås ej. Detta beror främst på ett byte av en jordfelsbrytare som är värda sedan visade sig vara feldimensionerad så att belysa en säkring gått kontinuerligt på Stadsteaterns anläggning. Detta orsakade ett månadslångt driftstopp, vilket har åtgärdats Kontoret har deltagit i miljöförvaltningens arbete att fastställa definitionen av energiineffektiv belysning samt utbytesalternativen retrofit eller nya armaturer. Utifrån resultatet kommer beståndets belysning kartläggas och lyfta en handlingsplan för utbyte tas fram. När det Målet för köpt energi på maximalt 76 MWh nås med resultatet 74 MWh. Detsamma gäller statistiska analyser målet på minst 3 procent relativ energieffektivisering jämfört med 2018 där utfallet ligger på 14 procent. Kontoret bedömer att utsläppsmålet på -829 ton CO2e till 2023 kommer att nås och ett förslag på energiplan är under framtagande för att säkerställa detta. En LCA-klimatberäkning för slutgiltigt utförande för en servicebyggnad på Gubbängens sportfält slutförs i början av ungdomsarbetslöshet 2022. Därutöver har en begränsad klimatberäkning genomförts i projekteringsskedet för Stadshagens IP, i syfte att identifiera möjliga klimatbesparingar. Under sommaren köptes ett beräkningsverktyg in för att säkerställa LCA-beräkningar och ungdomars inträde på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången uppföljningsmöjligheter. Liljevalchs+ färdigställdes under året men i och de intervjuer som genomförts. Genom alla projekt som ligger till grund för den här rapporten går det en röd tråd av samverkan. I de fyra case, som valts ut primärt av kvalitativa skäl, är samverkan en bärande faktor med att projektet pågått så länge och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och att det är av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetet. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram en specialbyggnad kunde kontoret inte göra en komplett klimat- LCA i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar för att skapa förutsättningar för en bra samverkan och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gångefterhand.

Analys. Det finns Xxxxxxxx har arbetat vidare med energieffektiviseringar, energioptimeringar samt med att öka andelen förnyelsebara energikällor. Bland annat har kontoret installerat digital övervakning av de tekniska fastighetssystemen i fastigheten Strömsborg, Mälarhöjdens gymnastikhall samt på Kulturhuset. På Farsta sim- och idrottshall har en solcellsanläggning installerats och en av totalt fyra solcellsanläggningar på Tekniska nämndhuset är installerade. Belysningen på många av kontorets idrottsanläggningar har bytts ut till LED under året. Kontoret har även utfört sin första klimat-LCA, en livscykelanalys gällande klimatpåverkan, för en nybyggd servicebyggnad på Gubbängen. Utredningsarbetet gällande klimatanpassning för skyfall, höjda vattennivåer och markstabilitet har fortgått och generella åtgärdsförslag för prioriterade fastigheter har tagits fram under perioden. Arbete med anpassning av byggnaderna för hantering av värmebölja har inte påbörjats. Kontoret deltar dock i ett antal slutsatser som stadsövergripande projekt gällande fjärrkyla. Implementation av stadens handlingsplaner för skyfall och värmebölja är värda genom detta påbörjat. Under perioden har kontoret nyttjat andrahandsmarknaden för återanvändning av inventarier och byggdelar för att belysa öka graden av cirkulärt byggande. Arbetet med att ge fler hyresgäster möjlighet till utsortering av matavfall har fortgått. God förvaltning av naturreservaten har en positiv påverkan på den biologiska mångfalden och lyfta framunder perioden har stärkande åtgärder bland annat genomförts vid Sjöudden vid Ågestabadet. När det gäller statistiska analyser För skapande av ungdomsarbetslöshet ekosystemstjänster så har sedumtak monterats på en omklädningsbyggnad och ungdomars inträde på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången och de intervjuer som genomförts. Genom alla projekt som ligger till grund för den här rapporten går det en röd tråd av samverkan. I de fyra case, som valts ut primärt av kvalitativa skäl, är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och det är av största vikt att det görs växtvägg har planterats på ett systematiskt bullerplank. Uppföljning av kvaliteten på inomhusluften i byggnader som förvaltas av kontoret har genomförs enligt ordinarie drift- och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften underhållsplanering samt gällande radon och plattformar för arbetet. Den tiden åtgärder har man igen mång­ dubbelt längre fram i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar för att skapa förutsättningar för en bra samverkan och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gångbehov vidtagits kontinuerligt.

Analys. Det finns Kontoret har under året fortsatt arbetet med utvecklingen av de fastigheter i beståndet som identifierats som försäljningsobjekt i syfte att dessa ska vara möjliga att avyttra på en öppen marknad. Kontoret har under året arbetat med ett antal slutsatser flertal pågående försäljningar. För flera av objekten krävs detaljplaneändringar och fastighetsbildningar etc, vilket får till följd att försäljningsprocessen kan sträcka sig över en lång tid. I kontorets arbete med renodling av beståndet, i enlighet med gällande uppdrag i budget, kan noteras försäljningar av bostadsfastigheter i Bromma (Flyttblocket 7) samt Mangelbodsvillan 1 och Lilla Sjövillan 1 där köpekontrakt har tecknats under året och frånträde skett under tertial 1 2021. Åva gård, där frånträdet skedde i november månad, och Farsta strand 2:4 där frånträdet skett under tertial 2. Under tertial 3 har försäljning skett av brandförråd i Ektorp 2:27 samt tillfälliga hallen (Östermalmshallen). Försäljning av Hotellet Riddaren 13 genomfördes även under tredje tertialen och tillträde beräknas till våren 2022. Den totala köpeskillingen för året är cirka 150 mnkr där handpenningen för försäljningen av Hotellet, Riddaren 13, ingår, medan resterande köpeskilling kommer att inkomma tidigt 2022. Kontoret har under året fortsatt samverkan med stadsledningskontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxxx AB för att bearbeta den lista över objekt som är värda att belysa och lyfta framstaden kan behöva hitta alternativa användningsområden till eller avyttra till extern part. När det gäller statistiska analyser av ungdomsarbetslöshet och ungdomars inträde lokaler som tomställts för att avyttras, tillämpar kontoret en individuell hantering för varje objekt beroende på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången och de intervjuer som genomförts. Genom alla projekt som ligger till grund tidplaner för den här rapporten går det en röd tråd av samverkanförsäljning, exploatering eller behov att tillfälligt flytta in annan verksamhet. I de fyra case, som valts ut primärt av kvalitativa skäl, är samverkan en bärande faktor enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag att pröva att avyttra mark utanför kommungränsen har kontoret identifierat dessa områden och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och det är av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetet. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar för att skapa förutsättningar för en bra samverkan och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gångvidare analysarbete pågår.

Analys. Det finns ett antal slutsatser Under året har kontoret uppnått det uppsatta ekonomiska målet, trots de svårigheter som pandemin inneburit. Resultatet skiljer sig gentemot första och andra tertialen främst till följd av att kostnaderna för åtgärder avseende fotbollsplanen på Grimsta IP ersätts av finansförvaltningen vid stadsledningskontoret. Utmaningarna kopplat till pandemin har kvarstått under 2021. Året har börjat med att hantera de speciella förutsättningar som uppstått på grund av pandemin och har innefattat en fortsatt dialog med hyresgäster. I år har exempelvis fastighetsägare haft möjlighet att söka ersättning av staten när de, med anledning av pandemin, tillfälligt sänkt den fasta hyran för hyresgäster i utsatta branscher. Under andra tertialet har kontoret bland annat hanterat ansökningar med anledning av möjligheten att ansöka om dessa statliga hyreslättnader. Kontoret har i bedömningen varit restriktiv och endast i de fall som är värda långsiktigt mest lönsamma godkänt överenskommelse om hyreslättnader. Under året har även diskussioner pågått med hyresgästerna om avbetalningsplaner som sträcker sig under år 2022 samt har kontoret pågående inkassoärenden mot hyresgäster som inte betalat sina hyreskostnader. Arbetet med renodling av nämndens fastighetsbestånd har fortsatt under året. Ett antal försäljningar har genomförts under året, se vidare under nämndmål "Genom försäljningar renodla fastighetsbeståndet". Kontoret har under året gjort värdeöverföringar av byggnader till exploateringskontoret inom fastigheterna; Ulvsunda 1:1, Bällsta 1:26, Mariehäll 1:10, Grimsta 1:2,Riksby 1:1 och Fisklådan 1. Kontoret har även kommit överens om ytterligare värdeöverföringar avseende Förrådet 2, Hjorthagen 1:5 samt Farsta 2:1 vilket kommer att belysa ske under 2022. Kontoret genomför årligen omförhandling av hyror för kommersiella lokaler. Därtill görs bedömningar och lyfta frambeslut om avyttring av fastigheter som inte anses användbara eller viktiga i stadens verksamheter. När det gäller statistiska analyser Översynen av ungdomsarbetslöshet kontorets hyresmodeller pågår fortsatt i samarbete med stadsledningskontoret. Syftet med att ta fram nya hyresmodeller för stadsinterna hyresgäster är att de ska ge kostnadstäckning för kontoret och ungdomars inträde på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången och de intervjuer som genomförtssamtidigt ge förutsägbarhet i kostnaderna för övriga förvaltningarna kommande år. Genom alla projekt som ligger till grund för den här rapporten går det en röd tråd av samverkan. I de fyra case, som valts ut primärt av kvalitativa skäl, är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och det är av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetet. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar för att skapa förutsättningar för en bra samverkan och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också Målsättningen har varit inne att under året tillställa ett ärende till nämnden för beslut vilket inte har kunnat uppnås. Arbetet kommer att fortsätta under 2022. Nya hyresmodeller är beslutade och implementering är påbörjad 2021-01-01 2021-12-31 Analys Målsättningen har varit att under året tillställa ett ärende till nämnden för beslut vilket inte har kunnat uppnås. Arbetet kommer att fortsätta under 2022. Söka en överenskommelse om förhandlingsordning och samordna hyresbildning för sådana bostadslägenheter som staden hyr ut i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingenandra hand där bakomliggande hyresförhandlingsordning saknas 2021-01-01 2021-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gång.stockholmarna Uppfylls helt

Analys. Det finns ett antal slutsatser som är värda Förvaltningen bedömer att belysa och lyfta fram. När det gäller statistiska analyser av ungdomsarbetslöshet och ungdomars inträde på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången och de intervjuer som genomförtsnämnden bidrar delvis till att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Genom alla projekt som ligger till grund för den här rapporten går det en röd tråd att följa miljöprogrammet, klimathandlingsplanen och kemikalieplanen fortsätter förvaltningen att tillsammans med miljöförvaltningen utveckla kravställning och uppföljning av samverkaninköpta varor. I de fyra casestadens livsmedelsavtal tas särskild hänsyn till biologisk mångfald och kravställningen kring detta ses över till den nya pågående upphandlingen av livsmedel. Förvaltningen bedömer att målet om minskning av CO2e inte nås inom perioden, som valts ut primärt på grund av kvalitativa skäl, det enorma betinget gällande minskning av XX0x från plast. Målsättningen är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och det är inte rimlig inom tidsperioden så besparingen skulle innebära enorma förändringar i användning av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetetplastprodukter inom stadens verksamheter. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram del i projektarbetetbetinget som avser minskning av CO2e från transporter bedöms nås inom perioden. Det saknas givna aktörer Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel och måltider var för 2021 1,9 kg CO2. En första mätning för januari - mars visar att påverkan på inköpta livsmedel i staden ligger kvar på den nivå som tar ansvar blev utfall för 2021. Många aktiviteter genomförs dock för att skapa förutsättningar sänka CO2 utsläpp från upphandlade livsmedel i våra verksamheter med målsättningen att nå målvärdet 1,7kg CO2 vid årets slut. Förvaltningen har en aktivitet tillsammans med kommunstyrelsen att ta fram en definition och metod för återrapportering på nämndnivå för indikatorn Andel inköpt kött och fågel med krav på djurskydd och restriktiv antibiotikaanvändning i nivå med svensk lagstiftning i kronor av totala värdet inköpt kött och fågel. Planering har inletts av hur aktiviteten ska hanteras och bemannas. Arbetet med att ta fram en bra samverkan måltidsmall fortsätter, mallen ska göra det möjligt att följa upp miljö- och som kan tydliggöra mervärdet klimatpåverkan från måltider. Förvaltningen deltar i utbildningsförvaltningens arbete kring mått och mätmetoder för stadens matsvinn, där även miljöförvaltningen och äldreförvaltningen deltar. Under perioden har förvaltningen kontinuerligt arbetat med avtalsförvaltning för att säkerställa att utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen inte förekommer i upphandlade produkter. Vidare har förvaltningen under perioden fortsatt arbetet med att informera om vikten av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla handla på anbudssortiment i de myn­ digheter centrala avtalen, då de produkterna säkerställer att stadens mål kommer att nås och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt Agenda 2030 kommer att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gångföljas.

Analys. Det finns Att hålla sig till givna budgetramar för såväl resultat- som investeringsbudget är av högsta prioritet för kontoret. Löpande budgetuppföljningar av resultat- och investeringsbudget sker månatligen med genomgångar tillsammans med bland annat förvaltare, projektledare och budgetansvariga chefer samt via rapportering till ledningsgrupp, stadsledningskontoret och nämnd. Kontoret bedömer att målet är uppfyllt under 2021. Händelser som uppstått under årets inledning har tidigare bedömts få stor påverkan på resultatet, där effekter av pandemin samt kostnader för åtgärder på Grimsta IP är de huvudsakliga förklaringarna till detta. Men effekterna av Grimsta får dock ingen negativ påverkan på kontorets resultat då dessa tillsvidare hanteras av finansförvaltningen vid Stadsledningskontoret. Xxxxxxxx har arbetat långsiktigt med en ökad budgetföljsamhet och prognossäkerhet med ett antal slutsatser mål om budget i balans och hållbar finansiering. Läs mer om detta under nämndmål "Tryggad totalekonomi" samt under "Uppföljning av ekonomi". Utmaningarna kopplat till pandemin har kvarstått under 2021. Året började med att hantera de speciella förutsättningar som uppstått på grund av pandemin och har innefattat en fortsatt dialog med hyresgäster. Under året har fastighetsägare haft möjlighet att söka ersättning av staten när de, med anledning av covid-19, tillfälligt sänkt den fasta hyran för hyresgäster i utsatta branscher. Under andra tertialet har kontoret bland annat hanterat ansökningar med anledning av möjligheten att ansöka om dessa statliga hyreslättnader. Kontoret har i bedömningen varit affärsmässigt restriktiv och i enlighet med kommunallagens likabehandlingsprincip och endast i de fall som är värda långsiktigt mest lönsamma för staden godkänt överenskommelse om hyreslättnader. Under året har även diskussioner pågått med hyresgäster om avbetalningsplaner som sträcker sig under år 2022 samt har kontoret pågående inkassoärenden mot hyresgäster som inte betalat sina hyreskostnader. Kontoret har tillsammans med idrottsförvaltningen analyserat idrottsnämndens samtliga arrendeavtal. Kontoren har enats om att belysa 13 stycken avtal är att likställa med arrendeavtal och lyfta framdessa kommer därför att överföras till fastighetskontoret,. När det gäller statistiska analyser av ungdomsarbetslöshet Kontoret har under året tecknat en förhandlingsordning med hyresgästföreningen som börjat gälla från och ungdomars inträde på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på de kvalitativa slutsatser med maj 2021 som kan dras utifrån projektgenomgången och de intervjuer som genomförtsomfattar cirka 1 000 andrahandsuthyrningsavtal avseende lägenheter för bostadsändamål. Genom alla projekt som ligger till grund för den här rapporten går det en röd tråd av samverkan. I de fyra case, som valts ut primärt av kvalitativa skäl, är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och det är av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetet. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar för att skapa förutsättningar för en bra samverkan och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen Kontoret har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inventering av berörda lägenheter och förbereder hanteringen inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gångkontoret.

Analys. Det finns ett antal slutsatser I kontorets uppdrag ligger att ansvara för prioritering av idrottsinvesteringar som är värda att belysa avser underhåll och lyfta framreinvesteringar. När det gäller statistiska analyser Behovet av ungdomsarbetslöshet och ungdomars inträde på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången och de intervjuer som genomförts. Genom alla projekt som ligger till grund för den här rapporten går det en röd tråd av samverkan. I de fyra case, som valts ut primärt av kvalitativa skäl, är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt detta ökar och det är svårt att inrymma inom rådande långsiktiga investeringsplan, vilket ställer stora krav på prioritering mellan projekt men även inom enskilda projekt. I juninämnden beslutades en avsiktsförklaring gällande Brännkyrkahallen. Nystad Stockholm idrott & skolfastigheter AB har ansökt om att förvärva den befintliga Brännkyrkahallen, bygga nya idrottshallar och en ny skola inom Herbariet 2 i Midsommarkransen. Avsikten är att staden ska hyra in sig i idrottslokalerna. Inför hyresförhandlingen genomförs en extern värdering av största vikt byggnaden. I juni beslutade nämnden även om en avsiktsförklaring gällande nya xxxxxxxx vid Xxxxx IP och multihall på Vårbergs IP. Hemsö Fastighets AB är förhandlingspart. Avsikten är att det görs på ett systematiskt staden ska hyra in sig lokalerna. Kontoret har under året samarbetat med SISAB, idrotts- och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetet. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar utbildningsförvaltningen för att skapa förutsättningar för samplanera utbyggnad av skollokaler och utökat behov av idrottslokaler. Exempel på samarbetsprojekt är planeringen av Hammarbyhöjdens nya idrottshall. Kontoren har under året slutfört projekt på Mälarhöjdens idrottsplats där en bra samverkan omklädningsbyggnad bedömdes vara uttjänt och som kan tydliggöra mervärdet av dethar därför rivits och ersatts med en ny byggnad. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan Idrottsplatsens andra omklädningsbyggnad bedömdes vara i samma husbättre skick och har därför renoverats och tillgänglighetsanpassats för att uppfylla dagens krav. Kontoret har erhållit ett utredningsbeslut gällande renovering och anpassning av Eriksdalsbadet för att åtgärda uttjänta byggnadsdelar och tekniska system som uppnått sin livslängd. Analyser och provtagningar pågår samt planering av etappindelningar och evakueringar av verksamheten. Kontoret har under året utrett och projekterat för omklädningsrum till ishallen på Grimsta IP, vilket medför en utökning av befintlig kapacitet och kommer möjliggöra träning för både flickor och pojkar. Genomförandebeslut fattades av nämnd under hösten. Kontoret har under året tillsammans med gemensam receptionidrottsnämnden tagit fram behovsanalyser för utebaden Älvsjöbadet, Nytorpsbadet och Kampementsbadet. Utredningsbeslut erhölls under våren och arbete med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen förstudier har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet pågått under resans gånghösten.

Analys. Det Kontoret vill med trygghetssatsningarna öka upplevd trygghet i och kring kontorets byggnader. Här är återkommande trygghetsronderingar i utemiljön ett viktigt inslag i arbetet. De över trettiotalet utförda trygghetsronderingar har främst gjorts vid idrottsfastigheter, men även på kontorets övriga bestånd. I det nya fastighetssystemet finns moduler till stöd för ronderingsarbetet, som kommer fortsätta utvecklas under kommande år. Som ett antal slutsatser värdeskapande bidrag till tryggheten, har kontoret även fortsatt arbetet med att öppna upp miljön kring kontorets fastigheter, exempelvis genom att beskära träd och buskar samt komplettera med belysning vid gångvägar och entréer. Samarbeten inom staden i trygghetsfrågor sker främst med olika stadsdelsförvaltningar och i viss mån trafikkontoret där kundförvaltare deltar i återkommande stadsinterna möten. Kontoret samarbetar löpande med idrottsförvaltningen kring till- och frångänglighet. Projekt Säker plats innebär att en tillfällig utrymningsplats iordningställs, där hjälp kan inväntas om personen inte har möjlighet att på egen hand utrymma lokalen. I samband med renovering av omklädningsbyggnad vid Knutby bollplan, belägen vid Spånga, har tillgängligheten ökat till alla utrymmen via installation av angöringsramper. Vid Farsta ridanläggning har en sekundär utrymningsväg skapats från det lilla ridhuset. För att främja frångängligheten har kontoret vid Blackebergshallen byggt två nya nödutrymningsvägar från stora idrottshallen. I Husbyhallen har skett ombyggnation, byte av dörrar, vid tre befintliga nödutrymningsvägar från lilla och stora idrottshallen. Dessutom har kontoret genomfört nio utredningar i idrottshallar gällande genomförande av till- och frångänglighetsprojekt. De medel som kontoret erhållit för 2021 genom att ansöka om trygghetsinvesteringsmedel, har använts till trygghetsbelysning vid ett utomhusgym på Hagsätra idrottsplats. På Mälarhöjdens idrottsplats har en ny parkväg med belysning anlagts, belysningen vid parkeringen har kompletterats och nytt utomhusgym har byggts. Östermalms IP har fått förstärkt parkbelysning. I utökad investeringsram erhöll kontoret 2,5 mnkr för att öka tryggheten. Dessa resurser har använts för att öka upplevd trygghet vid Vällingby sim- och idrottshalls personalentré med förbättrad belysning och röjning av buskage på baksidan av byggnaden. Inne på idrottsplatserna i Kärrtorp och Gubbängen har allmänbelysningen förbättrats. Även Gärdeshallen och Ärvingehallen har fått förstärkt fasadbelysning. Genom samarbete med idrottsförvaltningen har det dessutom inom befintlig investeringsram prioriterats att på Spånga idrottsplats utöka belysningen från parkeringsplats in till idrottsplats och röjning av buskage. I anslutning till restaurangers uteserveringar vid Östermalmstorg och Medborgarplatsen har kontoret tillsammans med trafikkontoret sökt att förbättra tryggheten och ordningen där lokalt. Med de förutsättningar som restaurangbranschen har haft under året var det viktigt att försöka möjliggöra branschens behov av utökade serveringsområden. Samarbetet City i Samverkan har fortsatt och kontoret bidrar genom att upplåta Skansen 22 för olika kulturprojekt. Stadens mobila ordningsvakter har tillgång till ett trapphus i Medborgarhuset där kan de ta in personer som är värda ordningsstörande i avvaktan på vidaretransport/-hantering. I de fall lokaler står tomma försöker kontoret hitta temporära lösningar för att belysa minimera förekomsten av skadegörelse i lokalerna. Under perioden har bland annat en affärslokal på Sergelgatan hyrts ut till tillfällig vaccinationslokal. Avseende uppdraget att samverka med socialnämnden och lyfta framandra nämnder i arbetet med att förhindra uthyrning av stadens lokaler till kriminella aktörer kontrollerar kontoret, som fastighetsägare, kundens ekonomiska status vid kontraktstecknande samt eventuella skatteskulder. Hyresavtalen hanteras enligt hyreslagen vilket ger begränsade möjligheter att agera om kundens verksamhet kan anses vara odemokratisk, ojämnställd, våldsbenägen eller direkt brottslig under pågående avtal. Staden, genom trafikkontoret, kommer att göra en stadsövergripande upphandling av skadedjursbekämpning, där kontoret ser fram mot att gemensamt och brett ta itu med dessa skadeförebyggande åtgärder. När det gäller statistiska analyser av ungdomsarbetslöshet och ungdomars inträde uppdraget att bygga klubbstuga på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången och de intervjuer som genomförts. Genom alla projekt som ligger till grund för den här rapporten går det en röd tråd av samverkan. I de fyra case, som valts ut primärt av kvalitativa skäl, är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och det är av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetet. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar idrottsplats för att skapa förutsättningar för stödja trygghetsarbetet har projektet bearbetats av idrottsförvaltning och föreningar under en bra samverkan och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gånglängre tid.

Analys. Det finns ett antal slutsatser Två av indikatorerna hämtas från medborgarundersökningen som genomförs av Statistiska centralbyrån. Felmarginalerna är stora och därmed också osäkerheten i resultaten. Andelen som har svarat på enkäten är liten och andelen av de som har svarat på frågorna som indikatorerna grundas på är lite drygt hälften av de som besvarat enkäten. Huddinges resultat avseende andel invånare som är värda nöjda med det lokala kultur- och nöjeslivet i kommunen placerar sig under länssnittet, därmed uppnås inte etappmålet. Av de utvalda jämförelsekommunerna som har deltagit i undersökningen är Huddinges resultat i nivå med Järfälla och lägre än Österåker och Nacka. Kulturverksamheten i Huddinge drivs främst av föreningslivet, med förvaltningens offentliga program som komplement. Utöver anpassningar till pandemin har varken förvaltningen eller föreningslivet gjort några större förändringar vad gäller utbudet av kulturupplevelser under de senaste åren. Dock riktar den största delen av förvaltningens kulturutbud sig till barn och unga, medan undersökningen on invånarnas nöjdhet riktar sig till vuxna. Nämnden har under året planerat för strategiska kommunikationsinsatser i syfte att belysa skapa större kännedom om det kulturutbud som kommunens verksamhet tillsammans med externa aktörer såsom civilsamhälle och lyfta framkreativa näringar kan erbjuda. Andel invånare som är nöjda med möjligheten att nyttja kommunens idrotts- och motionsanläggningar når upp till etappmålet då Huddinges resultat är i nivå med länssnittet. Den skillnad som syns är inte tillräckligt stor för att vara statistiskt säkerställd. Andelen positiva är i nivå med Nackas resultat, men lägre än resultatet i Järfälla och Österåker. Övriga två indikatorer hämtas från ungdomsenkäten LUPP där en mer utförlig analys av resultaten kommer att tas fram under våren 2022. Resultaten kommer då bland annat att brytas ner till kommunens olika geografiska områden. Andelen ungdomar som känner sig trygga på träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet når upp till etappmålet eftersom det är i linje med genomsnittligt resultat för de kommuner som deltar i undersökningen. Andelen ungdomar som känner sig trygga på ungdomens hus/fritidsgård/ eller liknande är något lägre än det genomsnittliga resultatet och etappmålet uppnås därför inte. En stor del av nämndens verksamhet har genomförts utifrån befintlig planering, men har fått anpassas till rådande restriktioner till följd av coronapandemin. En större flexibilitet har skapats genom coronapandemin; i stort sett alla verksamheter har haft möjlighet att genomföra aktiviteter inomhus, utomhus eller digitalt. Verksamheterna har i stor utsträckning kunnat ställa om istället för att ställa in. Kommunens utbud av kultur- och fritidsaktiviteter utförs i stor utsträckning av föreningar och andra organisationer med stöd av nämnden. Under coronapandemin har de drabbats hårt av restriktioner och begränsningar. Det har medfört att de inte har kunnat genomföra sin verksamhet som planerat, vilket har begränsat utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter. Under jullovet, när kommunal verksamhet var stängd i stor utsträckning, bedrev fritidsledarna i Vårby, Kultur- och fritidsnämnden | 9 Flemingsberg och till viss del Skogås sin verksamhet utomhus. Inom ungdomsverksamheten är andra exempel på anpassade aktiviteter ett cykelprojekt och digitala författarbesök. När det gäller statistiska analyser av ungdomsarbetslöshet restriktioner lyftes under hösten 2021 återgick verksamheten till normalt öppethållande. På fritidsgårdar och ungdomars inträde kulturskola har besöksnivåerna närmat sig besökstalen före coronapandemin. Under pandemin har ungdomsverksamheterna bedrivit verksamhet inomhus, utomhus eller digitalt. Framför allt event och e-sport har varit populära på arbetsmark­ naden finns det våra digitala kanaler. Vid konserter, talangtävlingar och författarbesök har vi nått mycket gjort.40 högre besökssiffror än vi hade innan pandemin. Exempelvis har konserter haft upp till 1000 besök och författarbesök 350 besök. Besöksstatistik för e-sport har också varit hög. Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera planering som avser digitala aktiviteter att vara en viktig verksamhetsdel efter pandemin. Under perioden har nämnden utökat utbudet av spontanidrottsytor, såsom streetbasket och beachvolleyboll vid Visättra Sportcenter. Huddinges specifika behov inom idrott tas med i förvaltningens arbete med anläggningar och lokalprognos. Projektet att utveckla Fullersta gård och park avseende konst och kultur har publikutveckling i form av placemaking som metod. Under året har en handlingsplan och en arbetsprocess tagits fram som möjliggör en långsiktig utveckling av Fullersta Gård med park och ett attraktivt utbud för Huddinges invånare. Fullersta Gård har för första gången genomfört Xxxxx Xxxxxxxxxxx, vilket innebar fyra dagar i Xxxxx Xxxxx fotspår med skulpturinvigning, utställning, filmvisning, föreläsningar, guidad promenad, konstverkstad och konsert. Programmet genomfördes i samarbete med Xxxxx Xxxxxxxxxxxxxx och Svenska Kyrkan i Huddinge. Fullersta Gård och Barnkonstens utställningsprogram var även under 2021 ambitiöst. Årets utställningar på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången Fullersta Gård fick god uppmärksamhet både i lokal och de intervjuer som genomförts. Genom alla projekt som ligger till grund för den här rapporten går det en röd tråd av samverkannationell media. I de fyra casejuni månad öppnade Huvudbiblioteket upp en lästrädgård där allmänheten erbjuds möjlighet att sitta och läsa och skriva enskilt eller i grupp. Ett beslut togs under hösten av kommunfullmäktige om av nytt huvudbibliotek med placering på Paradisbacken bredvid det planerade nya kommunhuset. Planerad inflyttning kan ske 2027. Under november påbörjades arbetet med att uppdatera lokalprogrammet för huvudbiblioteket, ett kommunövergripande projekt där förvaltningen deltar. Beslutet om nytt kommunhus påverkar även kulturskolans lokaler i centrala Huddinge. Kulturskolans medarbetare har informerats om beslutet. I februari 2022 tillträder en ny enhetschef, en roll som valts ut primärt kommer att vara central i arbetet framåt. Under våren genomförs ett arbete där ett kulturskolestrukturprogram tas fram innehållande nämndens strukturella strategi framåt gällande kulturskola. Under året har nämnden beslutat om ett simhallsstrukturprogram. Förvaltningen deltar för närvarande i ett kommunkoncernövergripande projekt med mål att ta fram underlag till ett inriktningsbeslut i kommunstyrelsen för investering av kvalitativa skälny simhall. Förvaltningens del i projektet är att ta fram en verksamhetsplan med beskrivning av dagens verksamhet i Huddingehallens simhall och en utblick med verksamhetsutveckling i en ny simhall. Övrigt underlag är lokalprogram, lokaliseringsutredning, ekonomiska kalkyler samt en utredning av tekniskt skick och underhållsbehov i Huddingehallens simhall. Invånare som är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och nöjda med det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet kultur- och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och det är av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften och plattformar för arbetet. Den tiden har man igen mång­ dubbelt längre fram nöjeslivet i projektarbetet. Det saknas givna aktörer som tar ansvar för att skapa förutsättningar för en bra samverkan och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma huskommunen, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något andel (%) 28 % 39 % Invånare som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in nöjda med 69 % 75 % möjligheten att nyttja kommunens idrotts- och motionsanläggningar, andel (%) Ungdomar 13–19 år som känner sig trygga på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gång.träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet, andel (%) 90 % 92 % Ungdomar 13–16 år som känner 77 % 81 % sig trygga på ungdomens hus/fritidsgård/ eller liknande, andel (%)

Analys. Det finns ett antal slutsatser Förvaltningen bedömer att nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Förvaltningen fortsätter samarbetet, under ledning av Stockholm Business Region, kring de planerade aktiviteterna gällande att förbättra service och tillgänglighet för företagare inom staden. Serviceförvaltningens Kontaktcenter har startat och planerat för nya uppdrag avseende uteserveringar, tillfälliga markupplåtelser, fasta torgplatser samt bygglovsfrågor under perioden. De nya uppdragen kombinerat med befintliga uppdrag kommer att öka servicen mot företagarna då de olika ärenden hänger ihop och näringslivet får en mer sammanhållen servicekedja inom områden som är värda att belysa till exempel uteservering där Kontaktcenter idag svarar både på frågor om markupplåtelsen, serveringstillståndet, livsmedelskontroll och lyfta fram. När det gäller statistiska analyser av ungdomsarbetslöshet och ungdomars inträde på arbetsmark­ naden finns det mycket gjort.40 Därför kommer den här rapportens analysdel framför allt fokusera på de kvalitativa slutsatser som kan dras utifrån projektgenomgången och de intervjuer som genomförtsbyggnation. Genom alla projekt utökade uppdrag till Kontaktcenter har målgruppen företagare fått mer generösa öppettider och minskade väntetider i telefon i jämförelse med tidigare hantering. Förvaltningen har varit representerad i olika sammanhang kring vidareutvecklingen av åtgärder i enlighet med Näringslivspolicyn och gällande kundnöjdhetsfrågor. Förvaltningen har bland annat bidragit med statistik och insikter i invånarbeteende, samt gett förslag på samarbeten mellan förvaltningar vad gäller framförallt e-tjänster. Förvaltningen konstaterar att arbetet med att utveckla stadsgemensamma vägar in till staden för företagare vid ansökan eller registrering av ärenden behöver prioriteras. Utöver att medarbetarna inom Kontaktcenter genomgår stadens e-utbildningar, gällande Staden och näringslivet, för att lära sig mera om näringslivets betydelse för staden, har verksamhetsområdet genomfört informationstillfällen för medarbetarna i syfte att öka kunskapen internt om vilka företagsfrågor som ligger hanteras inom Kontaktcenter och speciellt de nya företagsuppdragen. Därutöver pratar medarbetarna på Kontaktcenter med företagare varje dag och återkopplar till grund för den här rapporten går det en röd tråd av samverkan. I de fyra case, som valts ut primärt av kvalitativa skäl, är samverkan en bärande faktor och samtliga projektledare nämner det som den viktigaste fram­ gångsfaktorn. De vanligast förekommande aktörerna är de kommunala enheter som hanterar grundskola, gymnasium, arbetsmarknad och individ­ och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och det lokala föreningslivet. Det lokala näringslivet och den kommunala enheten för kultur och fritid förekommer också. Att samverka är svårt och tillståndsgivande förvaltningar när det är otydlig information eller processer som man ser kan förbättras. Förvaltningen deltar i arbetet med att undersöka behoven av största vikt att det görs på ett systematiskt och strategiskt sätt. Viktiga frågeställningar ör: förutsättningarna för en strategi och struktur för de huvudsakliga kontaktvägarna till staden och bidrar med information kring nuläget kring dagens kontaktvägar in till staden, vilka ska vi samverka med? Varför just detta? Vad vill vi få för mervärde av samverkan? Initialt måste det få ta tid att hitta gemensamma syften principer som tillämpas och plattformar för arbetethur väl de svarar upp mot såväl invånarnas som förvaltningarnas och bolagens behov. Den tiden pågående nulägesinventeringen ska visa styrkor och svagheter i dagens kontaktvägar och ge en grund inför en kommande kontaktstrategi. Arbetet med att ta fram en framtida kontaktstrategi för staden blir i sin tur styrande för hur Kontaktcenter kan utveckla tillgänglighet och service såväl till företagare som till medborgarna i stort. Pandemin har man igen mång­ dubbelt längre fram i projektarbetetunder perioden fortsatt att påverka inflödet av ärenden inom Kontaktcenter och servicen har anpassats därefter. Det saknas givna aktörer som tar ansvar Parkeringstillstånd för att skapa förutsättningar för en bra samverkan vårdpersonal har fasats ut och som kan tydliggöra mervärdet av det. Tanken om En­dörr­in övriga parkeringsärenden har också fått visst genomslag. Det innebär att alla de myn­ digheter och kommunala förvaltningar som en ung person kan behöva ha kontakt med finns samlade på ett ställe. Det kan vara i samma hus, med gemensam reception, med gemensam hemsida eller alla tre. För en ung person som kanske redan står vid sidan av ökat när samhället kan det vara svårt att orientera sig bland alla aktörer och all byråkrati. En­dörr­in är ett sätt att underlätta för den enskilde men också för de involverade aktörerna som därigenom kan ha en smidigare kontakt, såväl formell som informell. De flesta i målgruppen har påbörjat med inte avslutat en gymnasieutbildning. De kanske också har varit inne i någon åtgärd inom kommunen eller hos Arbetsförmed­ lingen. Det fungerar sällan att erbjuda dem ytterligare ett förbestämt program. Det som däremot fungerar är att utifrån samtal och individuell kartläggning erbjuda dem något som är anpassat efter just dem. Så småningom kan de mycket väl gå in på t.ex. ett nationellt program men för det krävs stöd och förberedelser och dessa måste utgå ifrån individen. Man måste också vara beredd att förändra stödet under resans gångöppnat upp.