Ordre public. Samarbete får vägras om den anmodade avtalsslutande parten anser att verkställighet av framställningen skulle kränka dess suveränitet, medföra fara för dess säkerhet, strida mot grunderna för dess rättsordning eller andra för den anmodade avtalsslutande partens väsentliga intressen.
Ordre public. Förbundet har gjort gällande att flertalet av de i målet aktuella bahamanska bestämmelserna skall bortses från på grund av ordre public. Detta bestrids. En förutsättning för att tillämpa ordre public-institutet är att den främmande lagstiftningen uppenbart strider mot vad som i Sverige anses utgöra godtag- bara regler på området. Så är inte fallet med bahamansk lag, vilken bygger på en väl utvecklad anglosaxisk rätt. Förbundet har inte heller gjort gällande att det skulle ha förekommit sådana missförhållanden ombord att den baha- manska lagstiftningen uppenbart strider mot vad som enligt svensk rätt är godtagbart. Om Arbetsdomstolen anser att EG-rätten är tillämplig i målet kan ordre pub- lic-institutet aldrig innebära att utländsk lag ersätts med svenska bestämmel- ser som står i strid med EG-rättsliga bestämmelser.
Ordre public. Förbundet har hävdat att de nu aktuella bestämmelserna i Industrial Relations Act är uppenbart oförenliga med grunderna för rättsordningen i Sverige och att de därför inte skall tillämpas. Detta påstående har bestritts av bolaget. Arbetsdomstolen har därmed att pröva om kollektivavtalet, trots att det är ogiltigt enligt bahamansk rätt, ändå skall godtas av hänsyn till ordre public. Förbundets huvudsakliga invändning mot de bahamanska bestämmelserna om representativitet synes vara att en sådan reglering utgör i det närmaste ett totalt hinder för möjligheten att vidta effektiva fackliga åtgärder och att en svensk facklig organisation därför aldrig skulle kunna få till stånd ett giltigt avtal med tillämpning av bahamansk rätt. Enligt förbundet bör därför en svensk domstol inte lägga sådana regler till grund för prövningen av avtalets giltighet. För att utländsk rätt enligt principen om ordre public inte skall tillämpas i Sverige brukar krävas att en sådan tillämpning skulle vara uppenbart ofören- lig med grunderna för rättsordningen här i riket. I detta ligger att stor restrik- tivitet skall iakttas vid principens användning (se NJA 1987 s. 885). Den nu aktuella bahamanska lagstiftningen innehåller en reglering om vad som krävs för att en facklig organisation med giltig verkan skall kunna sluta ett kollektivavtal med en arbetsgivare. Det krav som i detta fall är föremål för prövning är att en arbetstagarorganisation skall ha mer än 50 procent av de anställda inom en s.k. ”bargaining unit”, eller en arbetsplats, som med- lemmar för att kunna få till stånd ett kollektivavtal. Någon sådan bestäm- melse finns inte enligt svensk rätt och den innebär också en begränsning av möjligheterna att träffa kollektivavtal jämfört med svensk rätt. Regleringen ter sig dock inte omöjlig eller direkt stötande att tillämpa i Sverige. Det har inte framkommit att rätten till medlemskap i fackliga organisationer på något sätt skulle vara begränsad i Bahamas. Mot bakgrund härav kan det enligt Arbetsdomstolen inte med fog påstås att en tillämpning av den aktuella regleringen om representativitet i Industrial Relations Act framstår som uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen i Sverige. Arbetsdom- stolen finner därför inte att regleringen kan lämnas utan avseende på grund av ordre public. Förbundet har anfört att om kollektivavtalet trots allt anses ogiltigt enligt reglerna om behörighet i bahamansk rätt så är avtalet ändå med en tillämpning av 25 a § medbestämmandelagen g...
Ordre public. Som redan nämnts kan medlemsstaterna ålägga gästande företag att tillämpa arbets- och anställningsvillkor på andra områden än de som ingår i den hårda kärnan om bestämmelserna rör ordre public (artikel 3.10). Detta skall då ske i enlighet med fördraget och tillämpas på inhemska företag och företag från andra medlemsstater på samma villkor. Denna möjlighet tillkommer enligt Laval-domen enbart nationella myndigheter, och inte arbetsmarknadens parter. Det torde vara möjligt att utsträcka andra villkor än den hårda kärnan som ingår i förbundsavtalen om (1) villkoren rör ordre public och (2) det finns lagstöd för att utsträcka dessa.
(1) Vad som avses med ordre public i utstationeringsdirektivets mening är inte klarlagt. Vår uppfattning är att begreppet i direktivet inte kan ha den snäva betydelse som det traditionellt haft i svensk internationell privat rätt (uppenbart strider mot rättsordningens grunder). Utrymmet medger inte att vi här utvecklar denna syn. Här kan dock anmärkas att man i direktiven till Laval-utredningen tycks jämställa begreppet med internationellt tvingande regler (jfr artikel 7 Romkonventionen).18
Ordre public. Inom internationell privaträtt och internationell processrätt används termen ordre public för domstolslandets rättsordning, en rättsordning som man inte är beredd att avvika ifrån ens om man ska tillämpa utländskrätt eller verkställa utländska avgöranden. En i vanliga fall tillämplig utländsk lag som till exempel diskriminerar människor på grund av hudfärg eller annat bör i Sverige vägras tillämpning med hänvisning till Svensk ordre public. 12 11 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 25. Samt Prop. 1984/85:110 sid 139-140. 12 xxxx://xxx.xx.xx.xxxxx.xx.xxx.xx/xxxxx-xxxxxx, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-21.