Common use of Arbetstagarens sjukdom Clause in Contracts

Arbetstagarens sjukdom. 1. Om arbetstagaren, när anställningsförhållandet fortgått 90 kalenderdagar, är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall, och han inte uppsåtligen eller genom grovt vållande själv har förorsakat sin sjukdom eller olycksfallet, är han, förutsatt att anställningsförhållandet fortsätter, berättigad att få sin lön av arbetsgivaren enligt följande: • för 28 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott under tre år, • för 35 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tre år men under fem år, • för 42 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpand har pågått utan avbrott över fem år men under tio år, • för 56 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tio år. Då arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom sju dagar från återgången till arbetet räknas frånvaroperioderna samman när perioden med lön bestäms. Om arbetstagarens anställningsförhållande inte har varat den tid som avses i punkt 1, betalas till honom full lön för sjuktiden, dock för högst två veckor. Till arbetstagare som enligt lagen om smittsamma sjukdomar (i x.x. xxxxxxxxxxxx) har beordrats utebli från arbetet, betalas för frånvarotiden lön eller skillnaden mellan lönen och sjukförsäk- ringens dagpenning i enlighet med kollektivavtalets bestämmelser om lön för frånvaro från arbetet på grund av sjukdom. När sjukledighet som baserar sig på läkarintyg börjat under en arbetsdag, betalas till arbetstagaren ordinarie daglön för dagen för insjuknandet. 2. Arbetsgivaren kan vid utbetalningen av sjuktidslön företagsvis tillämpa någotdera av följande två alternativ: a) För den sjuktid som ingår i den i sjukförsäkringslagen nämnda karenstiden betalas full lön, och för den efterföljande tiden skillnaden mellan daglönen och den dagpenning som utgår på basis av sjukförsäkringslagen. Om skillnaden betalas, förutsätts att arbetsgivaren fått en utredning över den dagpenning som arbetstagaren kommer att få, eller som han redan fått.

Arbetstagarens sjukdom. 1. Om arbetstagaren, när anställningsförhållandet fortgått 90 kalenderdagar, är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall, och han inte uppsåtligen eller genom grovt vållande själv har förorsakat sin sjukdom eller olycksfallet, är han, förutsatt att anställningsförhållandet fortsätter, berättigad att få sin lön av arbetsgivaren enligt följande: • för 28 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott under tre år, • för 35 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tre år men under fem år, • för 42 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpand har pågått utan avbrott över fem år men under tio år, • för 56 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tio år. Då arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom sju dagar från återgången till arbetet räknas frånvaroperioderna samman när perioden med lön bestäms. Om arbetstagarens anställningsförhållande inte har varat den tid som avses i punkt 1, betalas till honom full lön för sjuktiden, dock för högst två veckor. Till arbetstagare som enligt lagen om smittsamma sjukdomar (i x.xs.k. xxxxxxxxxxxxkarantänfall) har beordrats utebli från arbetet, betalas för frånvarotiden lön eller skillnaden mellan lönen och sjukförsäk- ringens sjukförsäkringens dagpenning i enlighet med kollektivavtalets bestämmelser om lön för frånvaro från arbetet på grund av sjukdom. När sjukledighet som baserar sig på läkarintyg börjat under en arbetsdag, betalas till arbetstagaren ordinarie daglön för dagen för insjuknandet. 2. Arbetsgivaren kan vid utbetalningen av sjuktidslön företagsvis tillämpa någotdera av följande två alternativ: a) För den sjuktid som ingår i den i sjukförsäkringslagen nämnda karenstiden betalas full lön, och för den efterföljande tiden skillnaden mellan daglönen och den dagpenning som utgår på basis av sjukförsäkringslagen. Om skillnaden betalas, förutsätts att arbetsgivaren fått en utredning över den dagpenning som arbetstagaren kommer att få, eller som han redan fått. b) Arbetsgivaren betalar lönen direkt till arbetstagaren, varvid arbetsgivaren ansöker om ersättning enligt sjukförsäkringslagen på sjukförsäkringsbyrån sedan han av arbetstagaren fått de utredningar som fordras för detta. Om dagpenningen är större än lönen tillfaller den överstigande delen arbetstagaren. Kollektivavtalsparterna rekommenderar alternativ b. 3. Om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen inte betalas på grund av arbetstagaren själv, eller om den betalas till ett mindre belopp än vad arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen skulle ha rätt till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjuktid dra av den del som på grund av arbetstagarens förfarande helt eller delvis blivit obetald som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. 4. Från lönen för sjuktid avdras vad arbetstagaren för samma arbetsoförmåga under samma tid får i dagpenning eller som motsvarande ersättning på basis av lag eller av arbetsgivaren helt eller delvis bekostad försäkring eller av arbetsgivaren understödd sjukkassa. Har lön för sjuktiden betalts innan någon av ovan nämnda har ersättningar betalts, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller återfå beloppet av arbetstagaren, dock inte till ett större belopp än det arbetsgivaren betalt. 5. Arbetstagare som av ovan nämnda orsaker är förhindrad att arbeta är skyldig att omedelbart meddela arbetsgivaren om detta samt om tidpunkten när hindret beräknas upphöra. 6. Arbetstagaren ska på anmodan förete läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godkänd utredning över sin arbetsoförmåga. Om arbetsgivaren anger den läkare som ska anlitas, betalar arbetsgivaren kostnaderna för läkarintyget. Arbetstagaren har i fall av epidemi rätt att förete utredning över sin sjukdom även med av företagshälsovårdare eller hälsovårdare utfärdat intyg.

Arbetstagarens sjukdom. 1. Om arbetstagaren, när anställningsförhållandet fortgått 90 kalenderdagar, är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall, och han inte uppsåtligen eller genom grovt vållande själv har förorsakat sin sjukdom eller olycksfallet, är han, förutsatt att anställningsförhållandet fortsätter, berättigad att få sin lön av arbetsgivaren enligt följande: • för 28 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott under tre år, • för 35 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tre år men under fem år, • för 42 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpand har pågått utan avbrott över fem år men under tio år, • för 56 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tio år. Då arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom sju dagar från återgången till arbetet räknas frånvaroperioderna samman när perioden med lön bestäms. Om arbetstagarens anställningsförhållande inte har varat den tid som avses i punkt Protokollsanteckning 1, betalas till honom full lön för sjuktiden, dock för högst två veckor. Till arbetstagare som enligt lagen om smittsamma sjukdomar (i x.x. xxxxxxxxxxxx) har beordrats utebli från arbetet, betalas för frånvarotiden lön eller skillnaden mellan lönen och sjukförsäk- ringens dagpenning i enlighet med kollektivavtalets bestämmelser om lön för frånvaro från arbetet på grund av sjukdom. När sjukledighet som baserar sig på läkarintyg börjat under en arbetsdag, betalas till arbetstagaren ordinarie daglön för dagen för insjuknandet.: Protokollsanteckning 2: Protokollsanteckning 3: 2. Arbetsgivaren kan vid utbetalningen av sjuktidslön företagsvis tillämpa någotdera av följande två alternativ: a) A. För den sjuktid de arbetsdagar som ingår i den i sjukförsäkringslagen nämnda avsedda karenstiden betalas full lön, lön och för därpå följande tidsperiod den efterföljande tiden skillnaden skillnad mellan daglönen dagslönen och den dagpenning dagpenningen som utgår på basis av betalas enligt sjukförsäkringslagen. Om skillnaden betalas, förutsätts att arbetsgivaren fått en utredning över den dagpenning som arbetstagaren kommer att få, eller som han redan fått. B. Arbetsgivaren betalar lönen direkt till arbetstagaren och ansöker sedan om ersättning enligt sjukförsäkringslagen hos sjukförsäkringsbyrån efter att ha fått de behövliga utredningarna av arbetstagaren. Om dagpenningen är större än lönen tillfaller den överstigande delen arbetstagaren. Protokollsanteckning: 3. Om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen inte betalas på grund av arbetstagaren själv, eller om den betalas till ett mindre belopp än vad arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen skulle ha rätt till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjuktid dra av den del som på grund av arbetstagarens förfarande helt eller delvis blivit obetald som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. 4. Från lönen för sjuktid avdras vad arbetstagaren för samma arbetsoförmåga under samma tid får i dagpenning eller som motsvarande ersättning på basis av lag eller av arbetsgivaren helt eller delvis bekostad försäkring eller av arbetsgivaren understödd sjukkassa. Har lön för sjuktiden betalts innan någon av ovan nämnda har ersättningar betalts, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller återfå beloppet av arbetstagaren, dock inte till ett större belopp än det arbetsgivaren betalt. 5. Arbetstagare som av ovan nämnda orsaker är förhindrad att arbeta är skyldig att omedelbart meddela arbetsgivaren om detta samt om tidpunkten när hindret beräknas upphöra. 6. Arbetstagaren ska på anmodan förete läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godkänd utredning över sin arbetsoförmåga. Arbetsgivaren kan av grundad anledning utse den läkare som ska anlitas och då betalar arbetsgivaren kostnaderna för läkarintyget. Arbetstagaren har i fall av epidemi rätt att förete utredning över sin sjukdom även med av företagshälsovårdare eller hälsovårdare utfärdat intyg.

Arbetstagarens sjukdom. 1. Om arbetstagaren, när anställningsförhållandet fortgått 90 kalenderdagar, är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall, och han inte uppsåtligen eller genom grovt vållande själv har förorsakat sin sjukdom eller olycksfallet, är han, förutsatt att anställningsförhållandet fortsätter, berättigad att få sin lön av arbetsgivaren enligt följande: • för 28 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott under tre år, • för 35 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tre år men under fem år, • för 42 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpand har pågått utan avbrott över fem år men under tio år, • för 56 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tio år. Då arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom sju dagar från återgången till arbetet räknas frånvaroperioderna samman när perioden med lön bestäms. I ett arbetsavtal med varierande arbetstid varierar arbetstagarens arbetstid och lönen som betalas utifrån arbetstiden enligt hur mycket arbete arbetsgivaren kan erbjuda. I sådana här anställningsförhållanden betalas lön för sjuktid ut enligt det fastställda arbetstidsschemat eller om det med tanke på förhållandena annars kan betraktas som otvetydigt att arbetstagaren skulle ha varit på arbetet om han eller hon hade varit arbetsför. För tiden efter det att arbetsskiftsförteckningen inte längre gäller bestäms lönen för sjuktiden utifrån arbetstagarens förverkligade genomsnittliga arbetstid. Den beräknas utifrån en tidsperiod (till exempel 6 månader eller föregående semesterkvalifikationsår) som visar den genomsnittliga tid som arbetstagaren skulle ha arbetat under sjukfrånvaron. Om arbetstagarens anställningsförhållande inte har varat den tid som avses i punkt 1, betalas till honom full lön för sjuktiden, dock för högst två veckor. Till arbetstagare som enligt lagen om smittsamma sjukdomar (i x.xs.k. xxxxxxxxxxxxkarantänfall) har beordrats utebli från arbetet, betalas för frånvarotiden lön eller skillnaden mellan lönen och sjukförsäk- ringens sjukförsäkringens dagpenning i enlighet med kollektivavtalets bestämmelser om lön för frånvaro från arbetet på grund av sjukdom. När sjukledighet som baserar sig på läkarintyg börjat under en arbetsdag, betalas till arbetstagaren ordinarie daglön för dagen för insjuknandet. 2. Arbetsgivaren kan vid utbetalningen av sjuktidslön företagsvis tillämpa någotdera av följande två alternativ: a) För den sjuktid de arbetsdagar som ingår i den i sjukförsäkringslagen nämnda avsedda karenstiden betalas full lön, lön och för därpå följande tidsperiod den efterföljande tiden skillnaden skillnad mellan daglönen dagslönen och den dagpenning dagpenningen som utgår på basis av betalas enligt sjukförsäkringslagen. Om skillnaden betalas, förutsätts att arbetsgivaren fått en utredning över den dagpenning som arbetstagaren kommer att få, eller som han redan fått. b) Arbetsgivaren betalar lönen direkt till arbetstagaren och ansöker sedan om ersättning enligt sjukförsäkringslagen hos sjukförsäkringsbyrån efter att ha fått de behövliga utredningarna av arbetstagaren. Om dagpenningen är större än lönen tillfaller den överstigande delen arbetstagaren. Kollektivavtalsparterna rekommenderar alternativ b. 3. Om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen inte betalas på grund av arbetstagaren själv, eller om den betalas till ett mindre belopp än vad arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen skulle ha rätt till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjuktid dra av den del som på grund av arbetstagarens förfarande helt eller delvis blivit obetald som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. 4. Från lönen för sjuktid avdras vad arbetstagaren för samma arbetsoförmåga under samma tid får i dagpenning eller som motsvarande ersättning på basis av lag eller av arbetsgivaren helt eller delvis bekostad försäkring eller av arbetsgivaren understödd sjukkassa. Har lön för sjuktiden betalts innan någon av ovan nämnda har ersättningar betalts, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller återfå beloppet av arbetstagaren, dock inte till ett större belopp än det arbetsgivaren betalt. 5. Arbetstagare som av ovan nämnda orsaker är förhindrad att arbeta är skyldig att omedelbart meddela arbetsgivaren om detta samt om tidpunkten när hindret beräknas upphöra. 6. Arbetstagaren ska på anmodan förete läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godkänd utredning över sin arbetsoförmåga. Om arbetsgivaren anger den läkare som ska anlitas, betalar arbetsgivaren kostnaderna för läkarintyget. Arbetstagaren har i fall av epidemi rätt att förete utredning över sin sjukdom även med av företagshälsovårdare eller hälsovårdare utfärdat intyg.

Arbetstagarens sjukdom. 1. Om arbetstagaren, när anställningsförhållandet fortgått 90 kalenderdagar, är arbetsoförmögen ar- betsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall, och han inte uppsåtligen eller genom grovt vållande själv har förorsakat sin sjukdom eller olycksfallet, är han, förutsatt för- utsatt att anställningsförhållandet fortsätter, berättigad att få sin lön av arbetsgivaren arbetsgiva- ren enligt följande: • för 28 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott under tre år, • för 35 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tre år men under fem år, • för 42 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpand har pågått utan avbrott över fem år men under tio år, • för 56 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tio år. Då arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom sju dagar från återgången till arbetet räknas frånvaroperioderna samman när perioden med lön bestäms. Om arbetstagarens anställningsförhållande inte har varat den tid som avses i punkt 1, betalas till honom full lön för sjuktiden, dock för högst två veckor. Till arbetstagare som enligt lagen om smittsamma sjukdomar (i x.xs.k. xxxxxxxxxxxxkarantänfall) har beordrats utebli från arbetet, betalas för frånvarotiden lön eller skillnaden mellan mel- lan lönen och sjukförsäk- ringens sjukförsäkringens dagpenning i enlighet med kollektivavtalets bestämmelser be- stämmelser om lön för frånvaro från arbetet på grund av sjukdom. När sjukledighet som baserar sig på läkarintyg börjat under en arbetsdag, betalas till arbetstagaren ordinarie daglön för dagen för insjuknandet. 2. Arbetsgivaren kan vid utbetalningen av sjuktidslön företagsvis tillämpa någotdera av följande två alternativ: a) För den sjuktid som ingår i den i sjukförsäkringslagen nämnda karenstiden betalas beta- las full lön, och för den efterföljande tiden skillnaden mellan daglönen och den dagpenning som utgår på basis av sjukförsäkringslagen. Om skillnaden betalas, förutsätts för- utsätts att arbetsgivaren fått en utredning över den dagpenning som arbetstagaren arbetstaga- ren kommer att få, eller som han redan fått.