Arbetstid 1. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt
Arbetsmiljö Arbetsmiljön för lärare, skolledare och övriga medarbetare samt för elever i skolan är en central fråga för verksamheten, dess utveckling och för trivseln. Det gäller såväl den fysiska som den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön. För att säkerställa en god arbetsmiljö behöver det systematiska arbetsmiljöarbetet med att undersöka, följa upp och åtgärda identifierade riskområden med syfte att förebygga olyckor och ohälsa omhändertas på varje arbetsplats. Rektors möjligheter att utöva sitt arbetsmiljöansvar avseende lärares uppdrag, t.ex. arbetsbelastning, arbetstid, arbetsfördelning och stöd i prioriteringar, förutsätter en öppen och konstruktiv dialog.
Obekväm arbetstid Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till en arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertids- arbete. Anmärkning O-tilläggstid Kr/tim
Tvistelösning Tvister angående tolkning och tillämpning av Ramavtalet och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras av svensk allmän domstol.
Arbetstidsbank Arbetsgivaren och förtroendevalde kan avtala om att man i företaget tar i bruk en arbetstidsbank. Man kan avtala om att till arbetstidsbanken överföra t.ex. • utjämningsledigheter i anslutning till arbetstidssystemen • möjliga förkortningsledigheter, • samlad ledighet på grund av tillämpningen av flexibel arbetstid, • arbetstidsersättningar som bytts ut mot ledighet, • den del av semestern som överskrider 18 dagar och vintersemestern samt redan intjänad sparad ledighet, eller • semesterpremie som bytts mot ledighet. När man avtalat om att till arbetstidsbanken överföra utjämningsledighet som intjänas vid tillämpningen av genomsnittlig arbetstid kan man även avtala om att ett särskilt utjämningssystem inte används. Då utjäm- nas arbetstiden via arbetstidsbanken och inom ramen för de gränser som man avtalat om när arbetstids- bankssystemet infördes. Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken för- lorar sin ursprungliga identitet och för den gäller inte preskriptionstider enligt t.ex. arbetstidslagen. Tjänstemannens lön bestäms enligt den tidpunkt vid vilken ledigheten tas ut. Ledigheten minskar inte mängden intjänad semester. När anställningsförhål- landet upphör betalas de ledigheter som man sparat i arbetstidsbanken i form av pengar. Tjänstemannen får årligen en utredning över de ledig- heter som sparats i arbetstidsbanken. Förtroendeval- de får årligen ett sammandrag över de ledigheter som man sparat i och tagit ut ur banken. Förtroendeval- de och arbetsgivarens representant följer årligen med mängden sparad ledighet i arbetstidsbanken speciellt av skäl som hänför sig till arbetarskyddet. Förbunden är eniga om den princip enligt vilken de arbetstimmar som man sparat i banken ska tas ut innan man vid otillräcklig sysselsättning tillgriper per- mittering. Då arbetstidsbanken tas i bruk ska dessutom avtalas om åtminstone följande frågor: • vem som omfattas av systemet med arbetstidsbank, • vilka ledigheter som kan sparas, på vilka villkor de sparas samt de förfaringssätt enligt vilka den sparade ledigheten i arbetsbanken kan bevisas, • fastställda maximimängder för sparade och lånade ledigheter, varvid särskild uppmärksamhet fästs vid arbetarskyddssynpunkter, • hur ledigheter kan tas ut eller beordras tas ut, • hur lönen för den tidpunkt då ledigheten tas ut fastställs, om flera olika lönegrunder eller lönesätt tillämpas, • om förfaringssätt då tjänstemannen på grund av arbetsoförmåga eller annat skäl är förhindrad att arbeta under en avtalad ledighet, • i vilka situationer, vid sidan av anställningsförhållandets upphörande, den sparade ledigheten kan bytas ut mot pengar och enligt vilka principer bytet sker, • hur funktionsdugligheten av arbetstidsbanken behandlas mellan arbetsgivaren och förtroendevalde och hur systemet med arbetstidsbank kan ändras.
Arbetstidens förläggning Vid arbetstidens förläggning ska hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen ska vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt. Den enskilde tjänstemannen har rätt att få sina önskemål om arbetstidens längd och förläggning prövade av arbetsgivaren. Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses ska arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta. Den enskilde tjänstemannens önskemål ska även vägas mot andra tjänstemäns behov och önskemål. Vid ändring av tjänstemannens arbetstid ska arbetsgivaren informera tjänstemannen minst en månad innan ändringen genomförs.
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att införa en proportionalitetsprincip och sympatiåtgärder. Utskottet hänvisar bl.a. till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 18 (M), 19 (C), 20 (V), 21 (KD) och 22 (L) samt särskilt yttrande 5 (C).
Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.
Övriga kostnader 14.4.1 Kunden ska stå för de kostnader som uppstår vid avyttring, överföring eller öppnande av annan förvaring enligt Xxxxxxx.
Xxxxxx mot avtalets fullgörande 2.4 Part är inte skyldig att fullgöra avtalet om fullgörandet väsentligt försvåras till följd av hinder som denne inte råder över. Som hinder räknas krig, myndighetsbeslut, omfattande driftstörningar, störningar i allmänna transportväsendet eller annat av part ej vållat förhållande som väsentligt inverkar på avtalets fullgörande och som part inte kunnat förutse och vars menliga inverkan part inte rimligen kunnat undanröja.
