Arbetsuppgifternas fördelning. Utgångspunkten för fördelning av årsarbetstiden för lärare ska vara att utnyttja tillgängliga resurser på för verksamheten bästa sätt och skapa en god balans mellan en lärares olika arbetsuppgifter och mellan olika kategorier av lärare. Målet bör också vara att skapa balans i årsarbetstidens fördelning över kalenderåret. Fördelningen av arbetsuppgifterna (personalplan) kan ske i en dokumenterad flerårsplan på högst tre år, dock längst inom gällande anställningstid, där omfattningen av olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Alla lärare förutsätts i ett sådant perspektiv kunna medverka i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Görs fördelningen av arbetsuppgifter i en kortare planeringsperiod, dock minst omfattande ett år, kan omfattningen av arbetsuppgifter inte fördelas mellan olika kalenderår. Oavsett vilket tidsperspektiv som används vid planeringen får inte årsarbetstiden enligt 3 § överskridas. Utöver utbildningsinsatser ska utrymme ges för forskning, pedagogiskt och konstnärligt utvecklingsarbete, kompetensutveckling och att följa utvecklingen inom egna ämnet. Även administrativa arbetsuppgifter kan ingå. Utrymme för forskning ska normalt ges enbart till vetenskapligt kompetenta lärare, det vill säga de som avlagt doktorsexamen eller på annat sätt bedöms ha denna behörighet. Även adjunkter antagna till forskarutbildning bör ges utrymme för forskning. Lärare inom konstnärlig verksamhet ska normalt ges utrymme för konstnärligt utvecklingsarbete. Vid planering av arbetstiden ska särskild hänsyn tas till ledande uppgifter för utbildning och forskning såväl inom ämnet som i övrigt. Detsamma gäller för ansvar som huvudhandledare eller biträdande handledare för studerande i forskarutbildningen. Se även 3 §, andra stycket. Som riktlinjer för arbetsuppgifternas fördelning gäller följande:
Arbetsuppgifternas fördelning. Arbetsuppgifterna för lärare inom högskolan är angivna i 3 kap 1 § högskolelagen. Universitetsstyrelsen har i sitt beslut om anställningsordning preciserat innebörden av "utbildning", "forskning" och "administrativt arbete". Utgångspunkter för fördelning av årsarbetstid för lärare skall vara att utnyttja tillgängliga resurser på för verksamheten bästa sätt och att skapa en god balans mellan en lärares olika arbetsuppgifter och mellan olika kategorier av lärare. Fördelningen skall ske i ett flerårsperspektiv (tre till fem år) där omfattningen av olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Alla lärare förutsätts i ett sådant perspektiv kunna medverka i grundutbildning. Utöver utbildningsinsatser skall utrymme ges för forskning/utvecklingsarbete, kompetensutveckling och att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet. Riktlinjer för fördelning av lärares arbetstid mellan forskning/utvecklings- arbete, utbildning, administrativt arbete och övriga uppgifter bör fastställas av institutionsstyrelsen efter samverkansförhandlingar eller andra över- läggningar mellan prefekt och företrädare för de lokala fackliga organisa- tionerna. Till ledning för riktlinjerna gäller följande utgångspunkter:
Arbetsuppgifternas fördelning. Utgångspunkten för fördelning av årsarbetstiden ska vara att i första hand möjliggöra en meritering inom såväl forskning som utbildning samt att utveckla samverkan med det omgivande samhället där hänsyn även ska tas till verksamhetens behov. Utöver detta ska tid ges till egen kompetensutveckling och att följa utvecklingen inom det egna området. Även administrativa arbetsuppgifter kan ingå i begränsad omfattning. Målet är att skapa balans i årsarbetstidens fördelning över kalenderåret. Fördelningen av arbetsuppgifterna kan ske i en dokumenterad flerårsplan (kompetensutvecklingsplan), dock längst inom gällande anställningstid, där omfattningen av olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. En biträdande universitetslektor förutsätts och ska ges möjlighet att i ett sådant perspektiv kunna medverka i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Görs fördelningen av arbetsuppgifter i en kortare planeringsperiod, dock minst omfattande ett år, kan omfattningen av arbetsuppgifter inte fördelas mellan olika kalenderår. Oavsett vilket tidsperspektiv som används vid planeringen får inte årsarbetstiden enligt 3 § överskridas. En biträdande universitetslektor ska ägna huvudparten av sin årsarbetstid åt forskning och utbildning i syfte att läraren ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och pedagog. Målet är att den biträdande universitetslektorn ska få tillräckliga meriter för att bedömas för befordran. Det ska ges möjlighet till högskolepedagogisk utbildning motsvarande minst fem veckor. Vad gäller utbildning ska det ges minst så mycket tid till förberedelse och genomförande som en universitetslektor skulle ha fått enligt Arbetstidsavtalet för lärare m.fl. vid Lunds universitet (Dnr PE 2012/157).