Avgiftsgrundande inkomst exempelklausuler

Avgiftsgrundande inkomst. Med avgiftsgrundande inkomst avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet. Utlandsinkomster avseende lön skatt och andra skattepliktiga inkomster räknas som avgiftsgrundande inkomst (förtydligande av befintlig praxis).
Avgiftsgrundande inkomst. Det är den samlade bruttoinkomsten för varje hushåll som ligger till grund för avgiften. Alla ersättningar och bidrag som beskattas är avgiftsgrundande. Följande inkomster och bidrag är avgiftsgrundande: • Lön och andra ersättningar i anslutning till anställning • Familjehemsföräldrars arvodesdel och omkostnadsersättning som är skattepliktig • Pension (inte barnpension) • Livränta (vissa undantag finns) • Föräldrapenning • Vårdbidrag för barn till den del som utgör arvode • Sjukersättning/Aktivitetsersättning • Sjukpenning • Arbetslöshetsersättning • Aktivitetsstöd/Utvecklingsersättning • Familjebidrag i form av familjepenning • Inkomst av näringsverksamhet • Utlandsinkomst • Studiebidrag • Studielån • Underhållsbidrag/stöd • Försörjningsstöd • Bostadsbidrag/Bostadstillägg • Barnbidrag • Etableringsersättning
Avgiftsgrundande inkomst. 2. Med avgiftsgrundande inkomst avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst, samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) under bidragsåret. (SFS 2001:160, § 5) Från avgiftsgrundande inkomst medges avdrag för underhållsbidrag som erläggs 3. enligt dom eller avtal. Om ett hushålls inkomst från utlandet är av det slag som skulle vara skattepliktigt i Sverige ska den inkomsten vara avgiftsgrundande. 4. Om avgiftsgrundande inkomst är svår att beräkna, vilket ex kan gälla för egna företagare, ska avgiften i första hand grundas på den av Försäkringskassan fastställda sjukpenningsgrundande inkomsten och i andra hand enligt normen för existensminimum.
Avgiftsgrundande inkomst. Till avgiftsgrundande inkomst räknas: • Inkomst av tjänst enligt Skatteverkets definition samt utlandsinkomst vilket är inkomst enligt kontrolluppgifterna efter eventuella avdrag för inkomstens förvärvande. • Inkomst av aktiv näringsverksamhet enligt Skatteverkets definition vilket är inkomst efter eventuella avdrag för periodiseringsfond, räntefördelning samt expansionsfond.
Avgiftsgrundande inkomst. Avgiften fastställs med utgångspunkt i den sammanlagda inkomst, dvs sådana nedan angivna inkomster, i angivna fall före skatt, som, i förekommande fall tillsammans, förvärvas av den eller de vårdnadshavare som är folkbokförda på samma fastighet som det barn som har förskoleplats. Om sådan vårdnads- havare är sambo, eller har ingått registrerat partnerskap, med någon som, utan att vara vårdnadshavare för barn inom förskoleverksamheten, är folkbokförd på samma fastighet som denne skall även sambons alternativt partnerns inkomster enligt nedan medräknas och ingå i avgiftsunderlaget . Följande inkomster ingår i underlaget för fastställandet av förskoleavgiften: - inkomst av tjänst, inklusive naturaförmåner och beskattningsbara bidrag och ersättningar, (brutto) - inkomst av kapital (brutto) - sjuk- och föräldrapenning (brutto) - arbetslöshetsersättning (brutto) - familjebidrag - pensionsförmåner (ej barnpension) - kontant arbetsmarknadsstöd - beskattningsbart utbildningsbidrag - familjehemsersättning (arvodesdelen) Inkomstuppgifter skall lämnas av vårdnadshavare - i samband med att avtal om förskoleplats träffas - när hushållets inkomster ändras - på skriftlig begäran från kommunen. För den som har inkomst i inkomstslaget näringsverksamhet och om norm för beräkning av inkomsterna inte kan fastställas kan som avgiftsgrundande inkomst räknas det belopp som framgår av föregående års taxering eller genomsnittlig lön för anställd med likartade arbetsuppgifter i aktuell bransch. Lämnade inkomstuppgifter kontrolleras vid behov med t ex lokala skatte- myndigheten. Om person på vilkens inkomst förskoleavgiften grundas ändrar folkbokförings- ort, skall för omräkning av avgiften, inges bevis om ändrad folkbokföringsort. Beslut om ändring av avgift till följd av ändrade inkomster tillämpas från och med den dag de uppgifter som skall föranleda ändringen inkommit till kommunen. Om vårdnadshavare ej lämnar inkomstuppgifter skall högsta tillämpbara avgift erläggas fram till den tidpunkt då uppgifter lämnas. Beslut om fastställande av förskoleavgifter fattas av barn- och utbildnings- nämnden.
Avgiftsgrundande inkomst. Avgiften för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem gäller för ensamstående vårdnadshavare, gifta eller sammanboende vårdnadshavare och familjehemsföräldrar. Om barnets vårdnadshavare bor tillsammans med en person som inte är biologisk förälder till det barn för vilken avgift ska fastställas, är bådas inkomst avgiftsgrundande (förordning 2001:160). I de fall föräldrar har gemensam vårdnad men inte bor ihop och båda ansöker om plats i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem beräknas avgiften för var och en av vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna meddelar om hur stor del av avgiften var och en ska betala. Den sammanlagda avgiften får dock inte överstiga den av kommunen fastställda maxtaxan för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem.

Related to Avgiftsgrundande inkomst

  • Ändrad sysselsättningsgrad Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen propor- tioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden ändras under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.

  • Förverkandegrunder Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är förverkad och bostadsrättsföreningen har rätt att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning enligt följande;

  • Bakgrund Mini-Maria kommer att vara en mellan kommun och region integrerad öppenvårdsmottagning för ungdomar upp till 21 år med frågor eller problematik rörande alkohol, droger eller spel om pengar. Mottagningen ska även vända sig till de ungas närstående samt till professionella som kommer i kontakt med målgruppen. Verksamheten har två huvudmän. Västra Götalandsregionen är huvudman för den del av verksamheten som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Respektive kommun är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen (SoL). Nio kommuner i västra hälso- och sjukvårdsnämndens geografiska område deltar i uppstarten av verksamheten: Mölndal, Härryda, Kungälv, Stenungssund, Ale, Lilla Edet, Partille, Lerum och Alingsås. Avsikten är att utbudspunkter bör finnas i alla kommuner. Några av kommunerna kommer att gå ihop och samverka sinsemellan om kommunal resurs. Samverkansavtal avses tecknas mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och följande sex kommuner: Mölndal, Ale, Lilla Edet, Partille, Lerum och Alingsås. Härryda, Kungälv och Stenungssund ingår avtal med Mölndals stad för gemensam kommunal resurs. Om en enskild ungdom, som söker sig till verksamheten, är folkbokförd i någon annan kommun som inte har upprättat avtal kan avgifter komma att tas ut efter överenskommelse mellan kommunerna. Verksamheten skall arbeta utifrån socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och annan gällande lagstiftning, riktlinjer och rekommendationer inom området. Det teambaserade och tvärprofessionella arbetet med ungdomarna i verksamheten skall vara absolut centralt. Ingången i arbetet är att samtliga unga som erhåller råd och stöd på mottagningen erbjuds att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Ungdomarna och deras anhöriga skall uppleva en lättillgänglig och sömlös vård med ett helhetsperspektiv på problembilden. Mini-Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar söker sig på eget initiativ eller blir hänvisade till för att få råd, stöd och behandling för problem rörande riskbruk, skadligt bruk och beroende. Verksamheten skall utgöra ett komplement till samhällets övriga resurser. Lättillgängligheten skall ge möjlighet till tidig upptäckt och därmed tidiga och förebyggande insatser för att minska risken för beroende, omfattande social problematik och större vårdbehov. Verksamhetens gemensamma centrala uppdrag skall vara inriktat på tidig upptäckt och stöd och behandling avseende riskbruk och skadligt bruk av alkohol, droger och spel om pengar. När det gäller psykisk ohälsa skall verksamheten behandla ungdomar och unga vuxna som i kombination med problematik rörande riskbruk, skadligt bruk och beroende har lindriga psykiska besvär för att exempelvis förhindra att utvecklingskriser övergår i mer omfattande psykisk problematik. De sociala insatserna kan bedrivas på uppdrag av kommunerna genom biståndsbeslut eller genom att ungdomar/närstående/övriga samarbetspartners tar en egen direktkontakt med verksamheten. Behandlare på Mini-Maria ska vid behov kontakta myndighetsutövande socialtjänst i respektive hemkommun. Insatserna som genomförs inom verksamheten skall vara direkta enskilda behandlande insatser men i uppdraget skall även ett mer utåtriktat preventivt arbete ingå. Verksamheten planeras att påbörjas i början av 2022.

  • Befrielsegrunder Följande omständigheter skall anses utgöra befrielsegrunder, om de inträffar sedan avtalet slutits och avsevärt försvårar dess fullgörande: arbetskonflikt och varje annan omständighet, som parterna inte kan råda över, såsom eldsvåda, terrorhandling, krig, mobilisering eller oförutsedda militärinkallelser av motsvarande omfattning, rekvisition, beslag, valutarestriktioner, uppror och upplopp, knapphet på transportmedel, allmän varuknapphet, kassation av större arbetsstycken, inskränkningar i fråga om drivkraft samt fel i eller försening av leveranser från underleverantör, som har sin grund i sådan omständighet, som avses i denna punkt. Det åligger part, som önskar åberopa sådan omständighet, som avses ovan, att utan uppskov skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav liksom om dess upphörande. Kan avtalet ej fullgöras inom skälig tid, äger vardera parten häva avtalet till den del dess fullgörande försvårats av omständighet som ovan nämnts.

  • Skadeersättningsregler i övrigt Bolaget har rätt att i stället för att betala kontant ersättning föreskriva att skadad egendom återställs eller tillhandahålla annan likvärdig egendom. Bolaget är inte skyldigt att överta skadad egendom, men har rätt att efter värdering överta större eller mindre del av denna. Kommer egendom för vilken ersättning utgetts till rätta ska egendomen snarast ställas till bolagets förfogande. Den försäkrade får dock behålla egendomen om han utan dröjsmål återbetalar därför erhållen ersättning.

  • Arbetsgrupper Arbetsgrupper framgår av Bilaga 2.

  • Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivaren har enligt detta avtal ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att kontinuerlig dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.

  • Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.

  • Rättslig grund (511) Den rättsliga grunden för detta program är artikel 28 i bolagsskattelagen och artikel 93 i genomförandebestäm­ melserna för Kinas bolagsskattelag samt följande: — Cirkulär från ministeriet för vetenskap och teknik, finansministeriet och den statliga skattemyndigheten om granskning och utfärdande av ”administrativa åtgärder för erkännande av högteknologiska företag”, G.K.F.h. [2016] nr 32. — Tillkännagivande från ministeriet för vetenskap och teknik, finansministeriet och den statliga skattemyn­ digheten om granskning, tryckning och utfärdande av riktlinjer för ”administrativa åtgärder för hantering av erkännanden av högteknologiska företag”, GKFh [2016] nr 195. och — Riktlinjer för de senaste prioriterade områdena för utveckling av högteknologiska industrier [2011] utfärdade av NDRC, ministeriet för vetenskap och teknik, handelsministeriet och den nationella immaterialrättsmyn­ digheten.

  • Byte och anvisning av elhandelsföretag 8.1 Byte av elhandelsföretag ska genomföras utan särskild kostnad för kunden. Det åligger elnätsföretaget att genomföra byte av elhandelsföretag enligt anmälan från det nya elhandelsföretaget som kunden valt. Elnätsföretaget är skyldigt att genomföra bytet till den dag elhandelsföretaget och kunden kommit överens om såvida anmälan från elhandelsföretaget skett senast 14 dagar innan bytet ska genomföras. Om byte av elhandelsföretag och/eller balansansvarig inte skett på föreskrivet sätt kommer det tidigare elhandelsföretaget att fortsätta leveransen, respektive balansansvaret att kvarstå på den tidigare balansansvarige tills bytet kan äga rum. 8.2 Det åligger elnätsföretaget att efter att anmälan om nytt elhandelsföretag eller ny balansansvarig inkommit underrätta anmälande elhandelsföretag om anmälan är fullständig eller ofullständig. Vid fullständig anmälan ska elnätsföretaget bekräfta lämnade uppgifter samt om anmälan avser nytt elhandelsföretag ange beräknad årsförbrukning i uttagspunkten. Vid ofullständig anmälan ska det av underrättelsen framgå vad som är ofullständigt/felaktigt i anmälan. 8.3 Om en kund saknar avtal om elleverans med ett elhandelsföretag är elnätsföretaget enligt lag skyldigt att anvisa kunden ett sådant (anvisat elhandelsföretag). Elnätsföretaget ska utan dröjsmål underrätta kunden om vilket elhandelsföretag som anvisats och om kundens möjligheter att byta elhandelsföretag. 8.4 Lämnar elnätsföretaget en anvisning enligt punkten 8.3 till kunden ska elnätsföretaget samtidigt underrätta det anvisade elhandelsföretaget om detta.