Behandling och svårighetsgrad exempelklausuler

Behandling och svårighetsgrad. Det saknas aktuella nationella behandlingsrekommendationer för migrän. Följande rekom- mendationer baseras på Svenska Huvudvärkssällskapets uppdaterade behandlingsrekommen- dationer från år 2017 [1] [10]. Innan behandling av migrän inleds bör huvudvärkssituationen kartläggas under minst fyra veckor, bland annat med en huvudvärksdagbok (den från Svenska Neuroregistret rekommen- deras, gärna även med HIT-62 som komplement) för att förstå hur ofta och hur svår migrän patienten har. Enligt Svenska Huvudvärkssällskapets behandlingsrekommendationer är första steget i behandlingen icke farmakologisk, så som att lära sig hantera migränutlösande faktorer samt övningar i avspänning, fysisk träning och stresshantering. Vad gäller farmakologisk be- handling så är första steget akutbehandling vid migränanfallet. Dessa inkluderar receptfria smärtstillande medel så som acetylsalicylsyra, paracetamol (gärna med koffein och som brustablett) och ibuprofen. Utöver dessa kan antiinflammatoriska smärtstillande som na- proxen och diklofenak läggas till. Om inte dess har effekt kan patienten prova triptaner. Profylaktisk behandling rekommenderas till patienter som har frekventa anfall (mer än tre handikappande migränattacker per månad) eller om effekten av akutbehandlingen är otill- räcklig. I första hand rekommenderas betablockerarna metoprolol och propranolol. Dessa kan enligt rekommendationerna sättas in och följas upp i primärvården. Övriga läkemedel bör för- skrivas i samråd med neurolog. I andra hand kan man prova topiramat som även är indicerat för epilepsi, amitriptylin som även är indicerat mot depression, eller kandesartan, en angio- tensin II-receptorantagonist som inte är indicerat för migrän utan har indikation för högt blod- tryck. Även pizotifen som är en serotoninantagonist vilken kan förskrivas på licens nämns i Svenska Huvudvärkssällskapets rekommendationer. Dagens profylaktiska läkemedel mot migrän kan orsaka många och i vissa fall ganska svåra biverkningar; exempelvis kan betablockerare orsaka trötthet, minskad fysisk prestationsför- måga, gastrointestinala problem och depression. Dessa läkemedel är också i många fall kontraindicerade för flera olika tillstånd; exempelvis är både betablockerare och topiramat kontraindicerade vid depression, vilket är ett vanligt förekommande tillstånd hos patienter med svår migrän. Topiramat är dessutom teratogen, vilket betyder att det kan orsaka foster- skador och ska därför inte ges till kvinnor i fertil ålder som inte anv...

Behandling och svårighetsgrad. För närvarande finns ingen botande behandling för sjukdomen, men det finns goda möjlig- heter att lindra och förebygga anfallen antingen genom korttidsprofylax eller genom rutin- mässig anfallsprevention. Koncentrat av C1-INH kan ges som intravenös injektion. Det finns idag två plasmaderiverade C1-INH koncentrat; Berinert och Cinryze. Det finns även ett koncentrat av rekombinant (genteknologiskt framställt) C1-INH, Ruconest. Ju tidigare koncentratet av C1-INH kan ges desto bättre blir effekten och därför rekommenderas att personer med hereditärt eller förvär- vat angioödem och frekventa anfall får utbildning i att behandla sig själva. Personer som får frekventa anfall rekommenderas att alltid ha två doser koncentrat av C1-INH till hands. Per- soner som inte har så frekventa anfall eller som inte vill utföra egenbehandling ska ta med sig preparatet när de söker vård. Firazyr (ikatibant) är ett annat läkemedel som ges vid akuta an- fall. Läkemedlet verkar genom att blockera receptorerna för bradykinin och ges som injektion under huden (subkutant) [1].

Behandling och svårighetsgrad