BESLUT VID FÖRENINGENS STÄMMOR. [SAMT VID VAL AV ÄGAROM- BUD] Stämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna, såvida inte EFL eller stadgarna i något särskilt fall kräver större röstmajoritet. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs sakfrågor av mötesordföran- den och val genom lottning. Röstning sker öppet. Val ska dock förrättas genom sluten röstning om någon begär det. Efter styrelsens beslut kan poströstning genomföras i enlighet med gällande lagstiftning avseende ekonomiska föreningar.
BESLUT VID FÖRENINGENS STÄMMOR. [SAMT VID VAL AV ÄGAROM- BUD] Stämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna, såvida inte EFL eller stadgarna i något särskilt fall kräver större röstmajoritet. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs sakfrågor av mötesordföran- den och val genom lottning. Röstning sker öppet. Val ska dock förrättas genom sluten röstning om någon begär det. Efter styrelsens beslut kan poströstning genomföras i enlighet med gällande lagstiftning avseende ekonomiska föreningar. EFL:s huvudregel är att ett förslag anses antaget om det har samlat mer än hälften av de av- givna rösterna, dvs. vad som benämns enkel majoritet. Om lika röstetal uppstår, har stäm- mans ordförande utslagsröst. Oavsett om ordföranden s jälv är röstberättigad eller inte, måste han eller hon i denna situation öppet redovisa sin mening. Det blir då den som gäller. Högre eller lägre majoritetskrav kan gälla till följd av bestämmelser i lagen. Vid ändring av stadgarna krävs sålunda kvalificerad majoritet, normalt två tredjedels majoritet. Liknande bestämmelser om högre eller lägre majoritetskrav kan tas in i föreningens stadgar. För vissa slags beslut, nämligen beslut om ändring av stadgarna, fusion, likvidation och för- enklad avveckling, kan det dock bara tas in längre gående villkor. Med “längre gående vill- kor” avses såväl krav på högre majoritet än två tredjedels majoritet som andra tillkommande krav, t.ex. krav på att beslutet ska fattas på två stämmor. Exempel på villkor som ibland före- kommer är att en huvudorganisation eller annan angiven utomstående ska godkänna en stad- geändring (något som dock i ett enskilt fall kan strida mot konkurrensrätten) eller att den fö- reslagna stadgeändringen ska granskas av en huvudorganisation . Vid val anses den vald som har fått flest röster (relativ majoritet). Vid lika röstetal avgör lott- dragning. Stämman kan dock före valet besluta om annat sätt att avgöra valet. Vid val tilläm- pas inte systemet med voteringsproposition och kontraproposition. Den som har fått flest röster blir vald även om han eller hon inte har fått mer än hälften av samtliga röster. Om t.ex. två ska väljas och fyra kandidater av 100 röster erhålle r respektive 40, 30, 20 och 10 rös- ter, blir de som har fått 40 och 30 röster valda. Också ifråga om val kan föreningen i stad- garna ta in avvikande majoritetsbestämmelser. Rubriken behöver anpassas beroende på om föreningen har representativ ordning eller in...
BESLUT VID FÖRENINGENS STÄMMOR. Stämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna, såvida inte föreningslagen eller stadgarna i något särskilt fall kräver större röstmajoritet. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs sakfrågor av ordföranden och val genom lottning. Röstning sker öppet. Val ska dock förrättas genom sluten röstning, om nå- gon röstberättigad begär det. Röstsedel ska, för att godkännas, uppta det antal valbara kandidater som ska väljas. Kandidater anses valda i den ordning de erhållit röstetal. Efter styrelsens beslut kan poströstning genomföras i enlighet med vad som följer av föreningsla- gen.