Bolagets bemötande. Som beskrivits i miljökonsekvensbeskrivningen för Bolagets ansökan om Natura 2000- tillstånd så gynnar havsbaserade vindparkers hårda strukturer inte enbart inhemska hårdbottenarter utan även eventuella förekommande främmande hårdbottenarter (De Mesel m.fl. 2015, Kerckhof m.fl 2015). Antalet främmande arter som kan komma att nyttja vindparkens strukturer är dock begränsat, detta då Östersjöns brackvattenförhållanden inte utgör en optimal livsmiljö för många marina och sötvattenlevande arter. Anläggningen av vindpark Aurora medför en viss ökad konnektivitet mellan hårdbottenmiljöer i området, vilket teoretiskt sett skulle kunna gynna eller påskynda en främmande arts utbredning. Samtidigt sker nytillskottet av hårdbottensstrukturer i samband med etableringen av vindparken i en begränsad omfattning och som nämns i länsstyrelsens föreläggande så finns det redan idag hårdbottenmiljöer och förutsättningar för eventuella främmande arter att etablera sig inom området. Havsbaserade vindkraftverk når hela vägen upp till havsytan, vilket innebär att eventuella främmande arter har möjlighet att etablera sig högre upp i vattenkolumnen och i skvalpzonen på fundamenten. Med skvalpzonen avses det område som är närmast vattenytan inom vilket det råder goda ljusförhållanden, men som även är starkt påverkat av vågor och is. På de inom Natura 2000-området förekommande utsjöbankarna finns inga skvalpzonsmiljöer, detta då inga hårda strukturer finns vid vattenytan. Skvalpzonen och zonen längre ner under vattenytan erbjuder därmed olika habitat för marina organismer. Med beaktande av de större djupen vid utsjöbankarna inom Natura 2000-området förväntas inte en eventuell etablering av främmande arter, som främst förekommer i skvalpzonen, medföra en ökad spridning av just dessa arter in till Natura 2000-området. Det är även viktigt att beakta att verksamheten i sig inte förväntas bidra till en introduktion av främmande arter som inte redan finns i området, utan att det i så fall handlar om arter som redan har etablerats i omkringliggande områden eller nya arter som tillförs via passerande fartygs barlastvatten. För att minska risken för spridning av främmande arter gör troligen åtgärder inriktade på den bakomliggande problematiken, det vill säga introduktion av främmande arter via fartygstrafik och barlastvatten störst nytta. Vindparkens fundament och erosionsskydd kommer att inspekteras löpande under driftsfasen och inspektionerna kan ge information kring om oönskade arter nått o...
Bolagets bemötande. Bedömningen av påverkan på Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna har utgått från de utpekade arter och naturtyper som beskrivs i bevarandeplanen för Natura 2000-området. Bedömningen av påverkan har gjorts med utgångspunkt i att tumlarnas förutsättningar för att uppnå bevarandestatus samt möjligheten att uppfylla bevarandemål inte ska försämras. Bedömningarna har gjorts av externa experter med mycket stor erfarenhet inom sina respektive områden. Underlaget som ligger till grund för bedömningarna består av vetenskapliga studier samt mätningar, inventeringar, modelleringar och utredningar som har genomförts specifikt för vindpark Aurora. Bolaget har föreslagit omfattande skyddsåtgärder som är framtagna specifikt för att möjliggöra att bevarandemålen ska kunna uppfyllas. Genom att tillämpa ett konservativt worst case både för undersökningar och anläggningsarbeten säkerställdes att påverkan på tumlare inte riskerar att underskattas i bedömningarna. Sammanfattningsvis medför tillämpningen av föreslagna skyddsåtgärder att vindpark Aurora inte bedöms påverka bevarandemålen för utpekade naturtyper och arter inom Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. För tumlare innebär detta att impulsiva undervattensljud som orsakar TTS på tumlare inte ska förekomma i Natura 2000-området. Det ska inte heller förekomma ljudnivåer som kan orsaka beteendepåverkan i områden där detektionsfrekvensen är som högst. För en detaljerad beskrivning och bedömning hänvisas till avsnitt 1.1 och 1.2 i bilaga E, samt till bilaga E.1 och E.2. De rättsliga utgångspunkterna har beskrivits i toppdokumentet i avsnitt A.
Bolagets bemötande. Bolaget har, efter det att ansökan om Natura 2000-tillstånd för vindpark Aurora lämnades in, fortsatt låtit utföra migrationsstudier samt sjöfågelinventeringar avseende alfågel och tobisgrissla. Migrationsstudier har utförts med radar från Ölands södra udde och från båt under våren och hösten 2022. Dessförinnan utfördes migrationsstudier med observatörer på land och med LiDAR1 från flyg under hösten 2021. Sjöfågelinventering har utförts från flyg vid totalt sex tillfällen under tre vintersäsonger samt från båt i december 2021. Ett fördjupande PM med avseende på fåglar har tagits fram, se bilaga E.1. Det finns också empiriska data för påverkan från befintliga vindparker (se beskrivning i bilaga E.1) som säkerställer att bedömningarna inte underskattar påverkan. Sammanfattningsvis bedöms kunskapsläget vara tillräckligt för att kunna dra slutsatser om påverkan.
Bolagets bemötande. Flytande fundament utgör ett alternativ till bottenfasta fundamentstyper för områden med vattendjup större än 60 - 70 meter. Inom vindpark Aurora förekommer de djupare områdena framför allt inom de norra och nordvästra delarna av verksamhetsområdet, och således på stora avstånd från Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Detta innebär att eventuella flytande fundament inom vindpark Aurora kommer att installeras minst 15 km från Natura 2000-områdets gräns, och därmed ännu längre bort från de inom Natura 2000- området förekommande utsjöbankarna. Tre olika förankringslösningar för flytande fundament skulle kunna vara aktuella för vindpark Aurora: catenary, tendon och taut, se nedan Figur 4. Kedjeförankringssystemet catenary är det enda av de aktuella alternativen för förankringssystem för flytande fundament som bedöms kunna ge upphov till sedimentsuspension och sedimentation under driftsfasen. Detta då delar av förankringslinorna ligger på havsbotten och då dessa kan röra sig i viss utsträckning. Förankringssystemen tendon och taut består av spända linor som inte kommer i kontakt med havsbotten under driftsfasen och dessa system ger därmed inte upphov till någon påverkan på bottensedimenten som kan ge upphov till sedimentsuspension och sedimentation. Förankringssystemen tendon och taut beskrivs därför inte mer ingående i detta dokument. Kedjeförankringssystemet catenary beräknas få en horisontell utbredning om totalt cirka 1 400 meter, vilket innebär cirka 700 meter per förankringslina. Ungefär 75 procent av linan kommer att vara i kontakt med havsbotten. Närmast förankringspunkten ligger förankringslina still på havsbotten, medan 100 - 200 meter i andra änden av linan (den del som är närmast vindkraftverket) kan röra sig i viss utsträckning. För att stabilisera förankringen ytterligare, och på så vis även minska eventuell sedimentsuspension, kan viktklämmor och flytelement installeras vid förankringslinans nedersta del. Med utgångspunkt i att varje fundament har tre till sex förankringspunkter beräknas totalvikten för förankringen, inklusive viktklämmor, uppgå till 4 100 ton per fundament. Den samlade effekten av egenvikt, viktklämmor och flytelement i kedjorna ger en god stabilitet i förankringssystemet och medför endast mindre rörelser i den del av förankringen som ligger närmast havsbotten. Detta ger jämna laster på fundamentet och ökar den hydrodynamiska stabiliteten, vilket minskar förankringssystemets fysiska påverkan på botten. Den sedim...
Bolagets bemötande. Förekomsten av pelagisk fisk inom Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna har beskrivits i bilaga B.1 till Bolagets ansökan om Natura 2000-tillstånd, avsnitt 4.1. Sill (strömming) är en bentopelagisk art (Xxxxxx och Xxxxx 2022) men beskrivs ofta i dagligt tal som pelagisk, därför baseras detta svar på ett antagande om att länsstyrelsens kompletteringsföreläggande syftar på sill och skarpsill (vilken också är en pelagisk art). Ljudpåverkan har bedömts utifrån sill, då det är den känsligaste arten för ljudpåverkan (Popper, 2014). I denna komplettering förtydligas endast de typiska fiskarter för naturtyper inom Natura 2000-området samt de arter som är viktiga bytesdjur för tumlare. Vidare har förekomst och täthet av pelagisk fisk inom vindpark Xxxxxx beskrivits inom ramen för tillståndsansökan för SEZ, vilken lämnades till regeringen den 27 juni 2022.
Bolagets bemötande. Gällande tillståndsprövningen av havsbaserade vindparker hänvisar Xxxxxxx till gällande lagstiftning och till de förfaranden som tillämpas för de aktuella prövningarna. Bolagets bemötande av de redovisade synpunkterna framgår av toppdokumentet. En samlad prövning av verksamheten säkerställs trots uppdelningen av prövningen, se vidare avsnitt A.3 i toppdokumentet.
Bolagets bemötande. Bedömningar av påverkan på alfågel och tobisgrissla baseras dels på vetenskapliga studier, dels på omfattande fågelinventeringar och utredningar som har genomförts specifikt för vindpark Aurora, vilka presenteras i avsnitt 2 i bilaga E.1. Bedömningarna har gjorts av externa experter med mycket stor erfarenhet inom området. Utförda fågelinventeringar och utredningar anses av dessa experter vara tillräckliga som underlag för bedömning av påverkan på de utpekade fågelarterna och deras migration, samt för bedömning av kumulativa effekter inom ramen för Bolagets ansökan om Natura 2000-tillstånd. För att öka kunskapen än mer om sjöfågel kommer Xxxxxxx Consulting AB, på uppdrag av Bolaget, att fortsätta med inventeringar under 2023.
Bolagets bemötande. För en detaljerad beskrivning och bedömning av alfåglars och tobisgrisslas migrationsmönster hänvisas till Bilaga E.1. Sammanfattningsvis framgår att då den planerade vindparken endast i liten grad överlappar med kända migrationsstråk, förväntas alfågel och tobisgrissla passera genom verksamhetsområdet för den planerade vindparken i begränsad omfattning under migrationen. Det förväntade beteendet för migrerande alfågel och tobisgrissla är att undvika en passage genom vindparken och i stället flyga runt den. Bedömningarna har utgått från ett konservativt worst case, både med avseende på anläggningens utformning och med avseende på förutsättningar för respektive art (antalet fåglar som passerar under migration, beteende etc.). Konsekvensen för fåglarnas migration bedöms vara mycket begränsad. Se även Bolagets bemötande i avsnitt 1.1 i bilaga E samt avsnitt 3 och 4 i bilaga E.1.
Bolagets bemötande. Alfågelns och tobisgrisslans tillgång till och förflyttning mellan utsjöbankarna i Natura 2000- området Hoburgs bank och Midsjöbankarna, samt användandet av utsjöbankarna som födosöksområde bedöms inte hindras av en etablering av vindpark Aurora. Xxxxxx bedöms inte heller i sig vara ett intressant födosöksområde för alfågel och tobisgrissla. Migrationen hos alfågel och tobisgrissla beskrivs i avsnitt 3 och 4 i bilaga E.1, och bedöms endast i liten grad överlappa med vindpark Aurora. Den barriäreffekt som i ett worst case scenario kan uppstå för migrerande alfågel och tobisgrissla motsvarar en maximal omväg på cirka 3 procent av den totala flyttsträckan, och detta skulle endast beröra en mycket liten del av populationen. Enligt vetenskapliga studier är en sådan ökning av energikostnaderna försumbar, detta då den naturliga variationen hos fåglarnas flyttvägar och effekterna av väderförhållanden med säkerhet är större. Bedömningar av påverkan på migration samt barriäreffekter för alfågel och tobisgrissla beskrivs i avsnitt 3 respektive 4 i bilaga E.1.
Bolagets bemötande. Utformningen av en havsbaserad vindpark är komplex, detta då det finns många olika intressen och faktorer som behöver beaktas vid utformningen, däribland påverkan på fåglar. Påverkan på alfågel och tobisgrissla bedöms genomgående i ansökan utifrån worst case-scenarier. Konservativa antaganden görs, både med avseende på anläggningens utformning och med avseende på förutsättningar för respektive art (antal som passerar under migration, beteende etc.). Betydelsen av utformningen av vindparken för utpekade fågelarter beskrivs i avsnitt 5 i bilaga E.1.