Dataskyddslagstiftning exempelklausuler

Dataskyddslagstiftning. Avser all integritets- och personuppgiftslagstiftning, samt annan lagstiftning, förordningar och föreskrifter), som är tillämplig på den Behandling som sker enligt detta PUB-avtal, inklusive nationell sådan lagstiftning och EU-lagstiftning
Dataskyddslagstiftning. Med anledning av dataskyddslagstiftningen från 1988 och 2003 är personuppgiftsansvarig/personuppgiftsbiträde i förhållande till de personuppgifter som Försäkringstagaren lämnar Greenval Insurance Company Limited, som har sitt huvudkontor på 0xx Xxxxx, Xxxxxxx Xxxxx, 00-00 Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxx, Xxxxxx 0, Xxxxxx.
Dataskyddslagstiftning. Personuppgiftsbiträdet ska se till att personuppgifter behandlas i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning. Personuppgifterna ska behandlas i enlighet med de bestämmelser som följer av EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och eventuell senare lagstiftning som ersätter eller kompletterar dessa.
Dataskyddslagstiftning. Vid tillämpning av den allmänna dataskyddsförordningen ska den personuppgiftsansvarige/personuppgiftsbiträdet i förhållande till de personuppgifter som tillhandahålls av försäkringstagaren vara Greenval Insurance Company DAC med säte på 2nd Floor, Trinity Point, 00-00 Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxx, Xxxxxx 0, Xxxxxx.
Dataskyddslagstiftning. 16 Bilaga 1 Aktuella lagparagrafer – urval 18 Gemensamt ägardirektiv för samtliga kommunägda bolag i koncernen Jönköpings Rådhus AB 1. Allmänt‌ Jönköpings kommun bedriver en betydande del av sin verksamhet i bolagsform, varav merparten på en konkurrensutsatt marknad. Jönköpings kommun har organiserat bolagsverksamheten i en koncern med Jönköpings Rådhus AB som moderbolag. Bolagen har samma övergripande syfte som den verksamhet som bedrivs i förvaltningsform, näm- ligen att skapa nytta för Jönköpings kommun och dess medborgare. Det är därför viktigt att bo- lagsverksamheten samordnas med kommunens verksamhet så långt det är möjligt och lämpligt. Härigenom åstadkoms ett ändamålsenligt och effektivt resursutnyttjande. 1.1 Regelverk och begränsningar‌ De kommunala bolagen ska i sin verksamhet förhålla sig till två övergripande lagar, dels kommu- nallagen (2017:725) (KL) och dels aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Det innebär att bolagen har en sammansatt uppgift där det ska råda balans mellan allmännytta (nytta för medborgarna) och affärsmässighet (en strikt företagsekonomisk lönsamhet). Ovanstående uppgift skrivs ut i respek- tive bolags bolagsordning och utgör det kommunala ändamålet med verksamheten. Bolagen är in- strument för att sköta kommunala angelägenheter och begränsas av samma kommunalrättsliga principer som övrig kommunal verksamhet i den mån inget särskilt är stadgat i lag. Bolagen får således inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som inte är förenligt med de kommunala prin- ciperna (se kapitel 3). Förutom genom lag och författning regleras bolagens verksamhet och bolagens förhållande till kommunen genom: • bolagsordning • gemensamt ägardirektiv och särskilt ägardirektiv för respektive bolag • aktieägaravtal med övriga aktieägare (i förekommande fall i delägda dotterbolag) • av fullmäktige antagna program, planer, visioner och andra styrdokument som anges i ägardirektiven. 1.2 Principer för styrning‌ Jönköpings kommun ska ha en aktiv styrning och ledning av sina bolag. Detta innebär bl. a. att lö- pande utvärdera: • verksamheten och verksamhetsformen • bolagens strategier och mål • hur bolagsverksamheten sköts av styrelsen och bolagsledningen Moderbolaget Jönköpings Rådhus AB ska utöva styrning och tillsyn samt uppföljning av de i kon- cernen ingående bolagen. Jönköpings Rådhus AB ska kontinuerligt avrapportera till kommunsty- relsen och kommunfullmäktige. 1.3 Ägardirektivets syfte‌ Syftet med ägardirektiven är att det dels ska finnas en ty...
Dataskyddslagstiftning. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och varje annan nationell eller internationell lag, förordning, direktiv, myndighetsföreskrift eller allmänna råd som från tid till annan gäller för OKQ8 Scandinavias behandling av personuppgifter. Ett tvärfunktionellt forum inom OKQ8 Scandinavia för att säkerställa hög regelefterlevnad i styrning och utförande av personuppgiftshanteringen.
Dataskyddslagstiftning. Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation) gäller i hela EU och har till syfte att skapa en enhetlighet och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras. Dataskyddsförordningen lämnar utrymme för medlemsländerna att stifta nation- ella kompletterande lagar inom vissa av dataskyddsförordningens områden. I Sve- rige heter den nationella regleringen SFS 2018:218 Lag om kompletterande be- stämmelser till EU:s dataskyddsförordning (DSL). DSL är subsidiär i förhållande till avvikande bestämmelser i annan lag eller förordning som reglerar behandling av personuppgifter. Detta innebär att lagens bestämmelser inte ska tillämpas om det finns avvikande bestämmelser i andra lagar. Det finns en stor mängs sådana bestämmelser i sektor- specifika författningar som främst reglerar hur olika myndigheter får behandla personuppgifter. Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen kompletteras också av bestämmel- ser i SFS 218:219 Förordning med kompletterande bestämmelser till EU:s data- skyddsförordning, (DSF). Bolaget ska fullgöra sina skyldigheter enligt gällande dataskyddslagstiftning.

Related to Dataskyddslagstiftning

  • Lagstiftning Försäkringsavtalslagen (FAL) och övrig svensk lagstiftning tillämpas för detta avtal.

  • Tillämplig lagstiftning Aktierna ges ut under aktiebolagslagen (2005:551) och regleras av svensk rätt.

  • Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet

  • Avtalets omfattning Mom 1 Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos Arbetsgivare an- slutna till IKEM. Avtalet ersätter Arbetstidslagen i sin helhet. Begreppet ”tjänsteman” respektive ”tjänstemannaklubb” i detta avtal innefattar ”ar- betsledare” respektive ”arbetsledarklubb”. Parterna är eniga om att detta avtal ligger inom ramen för EG:s arbets- tidsdirektiv, som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet och hälsa vid arbetstidens förläggning. Särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga finns i Arbetsmiljölagen. Restid bör planeras så att den inte oskäligt belastar tjänstemannen avse- ende natt-, dygns- och veckovila. Mom 2 Bestämmelserna i §§ 2-4 gäller inte beträffande: • tjänstemän i företagsledande ställning; • arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat. Mom 3 Arbetsgivare och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation ska ersättas med längre semester eller kompenseras på annat sätt enligt § 5 Mom 2:3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen ska vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-4. Sådan överenskommelse får endast träffas för 1. arbete som utförs under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat; och för 2. arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgif- ter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgif- ter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid. Mom 4 Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överenskom- melse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänste- man eller grupp av tjänstemän ska vara undantagna från bestämmelserna i § 2-4 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger. Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

  • Inriktning Konkurrensförmågan hos företagen inom tjänstesektorn är allt mer beroende av kvalificerade medarbetare. För att verksamheten ska utvecklas är det viktigt med en kontinuerlig och planerad kompetensutveckling av medarbetarna. Kompetens är förmågan att klara av en uppgift. För att klara uppgiften behövs flera egenskaper hos individen. Kompetens är ett komplext begrepp som innebär en mångfald av de mänskliga resurserna. - Kunskaper Veta fakta och kunna metoder - Färdigheter Kunna göra, hantera verktyg - Kontakter Social förmåga, kontaktnät, inflytande - Attityder/värdering Vilja göra, anse riktigt, ta ansvar - Erfarenheter Lära av misstag och framgång - Handledning/Ledarskap Utvecklingen kan i hög grad ske direkt på arbetsplatsen genom en flexibel och stimulerande arbetsorganisation där teori och praktik blandas. En fortlöpande utveckling av företag och medarbetare skapar förut- sättningar för lönsamhet och tryggare anställning.

  • Nettoomsättning Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar. Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, men före extraordinära intäkter och kostnader.

  • Anslutning Avlämningspunkt för kanalisation och fiberkabel är i kopplingslåda å insida husvägg om inte annat överenskommes med UEAB. Vid nybyggnation kan leverans ske tidigast då elservis är inkopplad i fastigheten. Kunden godkänner att fibernätsavtalet gäller som servitutsavtal för aktuell fastighet, gällande kabeldragningen. Separat servitutsavtal upprättas om kabel/kanalisation används för annat än fastighetsägarens egen anslutning och ger ingen ekonomisk ersättning till fastighetsägaren.

  • Förvaltning Försäkringskapitalet i sparförsäkringsmoment kan förvaltas med s.k. traditionell förvaltning med garanterad ränta eller med förvaltning i fonder. Mottagna sparpremier placeras på det sätt som försäkringstagaren angivit för försäkringen. Om inte försäkringstagaren har bestämt annorlunda kan den försäkrade bestämma om annan placering för kommande premier. Sådan ändring måste göras minst en bankdag före premiebetalningen för att kunna beaktas. Flytt av försäkringskapital kan ske enligt de regler som beskrivs i punkt 12.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Omfattning Förhandlingsordningen omfattar samtliga tjänstemän som är anställda i företag som är bundna av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med undantag för tjänstemän som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning.