Dödsstraff. EU har som en del av sitt urval av metoder i politiken för de mänskliga rättig- heterna under de senaste åren godkänt speciella tematiska riktlinjer, först an- gående dödsstraff, sedan tortyr och senast på våren 2003 angående barn i väpnade konflikter. Därför är det motiverat att studera hur man använt detta instrument. Finland motsätter sig dödsstraff under alla omständigheter. Trots att den folk- rätten inte förbjuder dödsstraff anser Finland — som alla medlemsländer i Eu- ropeiska unionen — att dödsstraffet alltid är ett inhumant människovärdesför- nedrande straff, som i praktiken inte heller fungerar i avskräckande syfte. Re- geringen betonar att staterna bör följa den folkrättens förpliktelser gällande användning av dödsstraff. Tilläggsprotokoll 13 till Europas konvention om de mänskliga rättigheterna, som trädde ikraft 1.7.2003, förbjuder dödsstraff i alla former, även i krigstid. Finland har undertecknat protokollet i maj 2002 och regeringens proposition till riksdagen om nationellt godkännande av protokollet ges på våren 2004. EU godkände sommaren 1998 riktlinjerna för motarbetande av dödsstraff och agerar aktivt ifall förutsättningarna i riktlinjerna uppfylls. EU tar kontakt med myndigheterna i det land där dödsstraff används, dvs. demarscherar regelrätt bl.a. om ifrågavarande land återupptar dödsstraffet trots att det uteslutits ur lagstiftningen. En demarsch görs även om en stat avrättar en person som be- gått ett brott som minderårig eller är mentalt sjuk, eller tar i bruk ett speciellt grymt eller inhumant avrättningssätt, som t.ex. stening. Exempelvis. under pe- rioden mellan sommaren 2002 och sommaren 2003 demarscherade EU mot dödsstraff i följande länder: Burma, Kuwait, Filippinerna, Japan, Nigeria, Tadzjikistan, Demokratiska republiken Kongo, USA, Uganda, Sudan, Indone- sien, Qatar, Belize, Barbados, Kina, Laos, Sri Lanka, Iran, Indien och den pa- lestinska administrationen. Utöver demarscherna motarbetar EU dödsstraffet också med andra medel. Dödsstraffet är ofta på föredragningslistan då dialoger förs med tredje länder. EU-rådet utfärdade den 30 september 2002 en resolution om dödsstraffet och speciellt grymma former av dess verkställande. Som grund för givandet av re- solutionen var sharia-domarna genom stening i Nigeria. Vid sammanträdena för FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna har man ända sedan år 1997 föreslagit en resolution om avskaffande av dödsstraffet. Våren 2003 god- kändes den av EU föreslagna resolutionen med röst...
Dödsstraff. Begäran om utlämning avslås om det enligt den begärande partens lagstiftning föreskrivs dödsstraff för det brott för vilket utlämning begärs med stöd av denna överenskommelse.
Dödsstraff. Enligt artikel VII i Nato SOFA får USA sätta upp militärdomstolar på svensk mark. I den departementspromemoria som ligger till grund för svensk ratificering av SOFA:n (Ds 2023:22) bedömdes att det inte fanns skäl att ” i förtydligande syfte, lämna en tolkningsdeklaration med innebörd att Sverige är bunden av Europakonventionen med tillhörande protokoll vid tillämpningen av artikel VII i Nato SOFA” (Ds 2023:22 s 71). I den nu aktuella promemorian görs en likartad bedömning: ”DCA-avtalet ska genomföras med Sveriges samtycke och med full respekt för svensk lagstiftning och svenska internationella förpliktelser. Att dödsstraffet är förbjudet enligt svensk lagstiftning är välkänt” (s 159). År 2023 skrev Juridiska fakultetsnämnden följande i sitt remissvar om Ds 2023:22: Till skillnad från utredningen (ss 70–71) anser Juridiska fakultetsnämnden att Sverige, i samband med tillträdet till Nato SOFA, bör göra en reservation eller åtminstone avge en tolkningsdeklaration som klargör att det är förbjudet att utdöma och verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff. I utredningen påpekas att andra länder inte har gjort någon sådan reservation. När många av Natos medlemsstater blev medlemmar fanns emellertid inte något för dem gällande folkrättsligt förbud mot dödsstraff eller utlämning till stater som kan förväntas utdöma ett dödsstraff. För parter till Europakonventionen blev dödsstraff helt avskaffat först genom protokoll nr 6 från 1983 och protokoll 13 från 2002, samt, vad gäller utlämning, genom Europadomstolens praxis. Juridiska fakultetsnämnden har samma uppfattning när det gäller DCA-avtalet. Arbetsrättsliga frågor I artikel 24(2) står att “The United States does not waive any immunity, including sovereign immunity, regarding employment under this Article.”. Vad betyder detta i förhållande till artikel 11 i Statsimmunitetskonventionen, vilken anger att immunitet inte gäller i arbetsrättsliga frågor, förutom i vissa uppräknade grupper av fall (som nog täcker
Dödsstraff. Redan genom nuvarande bilaterala utlämningskonvention finns det möjlighet att vägra utlämning från Sverige till Förenta staterna om det brott som utlämningen avser kan medföra dödsstraff, om inte Förenta staterna före utlämningen försäkrar att sådant straff inte kommer att verkställas (artikel VIII).